VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Regeringsgatan 77, Mån-Fre 12-18, 08-102121.
Biografier.

JANSSONIUS, JOHANNES.

1588-1664.
In 1612, married one of cartographer Jodocus Hondius's daughters and began working as a publisher in Amsterdam. From 1616 until his death, Janssonius published numerous maps of various parts of Europe. From the 1630s, he worked in partnership with his brother-in-law Henricus Hondius.


Sveriges sjökartor – A. Hedin.


PITT, MOSES.

Död 1696.
Engelsk förläggare och kartograf. 1668 etablerade han sig som förläggare. 1680 påbörjade han utgivningen av ett stort atlasverk, "English Atlas" efter mönster av de holländska kartverken, först och främst Janssonius (se denne), vars arvingar han arbetat tillsammans med. Pitt blev emellertid ruinerad efter att de 4 första banden utkommit och verket blev aldrig slutfört. Pitt själv blev satt i häkte under en tid och skrev sedan en uppseendeväckande bok om förhållandena där, "The Cry of the Oppressed" (1691).
Bland arbeten.
English Atlas. "The Cry of the Oppressed.


Dict. nat. biogr.


Formey, Jean Henri Samuel de.


Bland arbeten.
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.



Karta öfver Stockholm. - 1904.



'Danubii fluminis... pars Superior...' - J. B. Homann ca 1720.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10549

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

Cardon, Carl Oscar.

Biografiska uppgifter:Född 20 juli 1812 i Stockholm. Död 3 maj 1899 i Stockholm.
Carl Oscar Cardon, den föregåendes broder (Johan Elias Cardon), f. 20 juli 1812 i Stockholm, d. 3 maj 1899 därstädes. Elev hos K. D. Forssell och vid Konstakademien 1833—38. Ägnade sig åt litografisk verksamhet; hjälplärare vid Konstakademiens principskola 19 mars 1855; erhöll pension på indragningsstat från 1 jan. 1879 enligt K. brev 31 maj 1878. Gift 1) 15 sept. 1838 med Anna Kristina Berg, f. 28 sept. 1802 eller 1804 (i Kalmar, Uppsala stift, enligt betyg från Rönö 1834), d. 14 jan. 1847, änka efter protokollssekreteraren Leonard Palmblad; 2) 30 sept. 1861 med Gustava Elisabet Liljedahl, f. 8 sept. 1813, d. 15 apr. 1896, dotter till traktören Johan Liljedahl. I ett par gravyrer, som tillskrivas C, använder han ett maner, som erinrar om punktgravyrerna i K. D. Forssells »Ett år i Sverige», vilket tyder på, att vi här ha att spåra om än svaga intryck av den Forssellska skolan. Liksom sin äldre broder övergav C. tidigt gravyren och blev liksom denne en synnerligen produktiv litograf. I fråga om stil skiljer han sig knappast från J. E. Cardon men är i allmänhet svagare. Ingen utbildning utomlands väckte hans eventuella anlag för en självständig produktion. Han har endast undantagsvis tecknat efter naturen direkt på sten (t. ex. ett porträtt av brodern) och är även som översättare av andras målningar mer bunden av förebilden och osjälvständigare. För G. H. Mellins »Sveriges store män ... samt märkvärdigaste fruntimmer» (1840—49) utförde han 201 porträtt, alla av enklaste slag. Det fyrtiotal andra porträtt han utfört — efter Maria Röbl, V.Wohlfahrt (för dennes »Salon musical et dramatique»), J. G. Sandberg, Per Krafft d. y., O. J. Södermark och Fr. Westin — kunna icke på något sätt mäta sig med broderns. Intressanta äro Fredrika Bremer s porträtt efter Uno Troili, J. Boklunds efter J. A. Wetterbergli och K. Wahlboms efter K. P. Mazer. I porträttet av A. M. Spong, broderns kompanjon, har han på grundval av egen teckning kommit till ett överraskande gott resultat. C. har vidare utfört ett halvt hundratal andra litografier, huvudsakligen landskap, såsom den stora vyen av Riddarhustorget efter Ferdinand Tollin och Stadsport i Haarlem (1850) efter J. Stack. Han bidrog även med fem planscher till »Wickenbergs album» (1847—50) och med fyra planscher till »Byströms skulpturgalleri» (1849—52) efter Guglielmi och Riepenhausen. Med K. J. Billmark trädde han i förbindelse, då han efter dennes original litograferade »Från Stockholm till Göteborg» med text av Orvar Odd (1841—44). Att resultatet ej tillfredsställde den kräsne Billmark synes av att denne år 1852 själv litograferade och utgav sina skisser i »Svenska vyer». I små, ytterst enkla litografier har C. reproducerat bilder av B. Nordenberg, J. F. Höckert, L. A. Lindholm, K. T. Staaff m. fl. En Hästgrupp efter Wahlbom är ganska lyckad. Äldre förebild har han endast undantagsvis sökt, så i den bekanta Bellmansbilden efter Per Hilleström. — I Nordiska museet förvaras ett litografiskt arbetsbord, som tillhört C.
- Se bild.

Tillbaka till början.