VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Regeringsgatan 77, Mån-Fre 12-18, 08-102121.
Biografier.

Plancius, Petrus.

1562-1622.
Plancius was a theologian and minister of the Dutch Reformed Church who fled with many of his compatriots from religious persecution in Flanders to settle in Amsterdam in 1585. There he became interested in navigation and cartography and, being fortunate enough to have access to nautical charts recently brought from Portugal, he was soon recognized as an expert on the shipping routes to India. He was interested, too, in the idea of a North East passage until the failure of Willem Barentsz's third voyage in 1597 seemed to preclude the possibility of such a route. In 1602 he was appointed cartographer to the new Dutch East India Company.
Although Plancius produced no atlases his individual maps and charts, over 100 in all, exercised much influence on the work of other cartographers at the turn of the century. His very large wall map of the world dated 1592 was of particular significance.


GRIPENHIELM, CARL.

1655-1694.
Direktör för lantmäteriet, tog initiativet till den första svenska Generalkartan.

At the age of 28, appointed director (later director-general) for the National Land Survey. Offices were a room at the royal palace, 'but in autumn, winter and spring, maps never could be stored there because of the moisture, snow and rain that drift in through the leaky walls'. Wrote poetry with same success - 200 years later the works were deemed 'currently unpalatable'. In the early 1690s worked on Stockholm's Outer archipelago, until then poorly represented on charts. For security reasons, the lise of maps was restricted. His maps first round real use a hundred years later as underpinning for Sweden's Marine Atlas (Sveriges Sjöatlas).
Bland arbeten.
Sveriges Sjöatlas.


Sveriges sjökartor – A. Hedin.


Bagge, Johan Fredric.

1744-1805.
Johan Fredric Bagge var en svensk författare och sekreterare i fortifikationsförvaltningen.
Bagge disputerade för magistergraden 1764 på en avhandling om Örebro slott. Han arbetade arton år med sin topografiska bok Beskrifning om upstaden Örebro som trycktes av Kongl. Tryckeriet i Stockholm och utgavs 1785. Han har fått en gata uppkallad efter sig i Örebro, Baggesgatan. J. F. Bagge var 'kamrerare' i Musikaliska Akademien 1789-1792.
Bland arbeten.
'Beskrifning om upstaden Örebro'
Örebro åt östra sidan
Charta öfver Örebro stads belägenhet
Charta öfver Örebro stad
Örebro Sigill
Örebro-slott åt östra sidan
Plan - Ritningar af Örebro slott
Örebro kyrka och Rådhus



Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734



Rönn, Sorbus aucuparia - Lindman, C. A. M, Bilder ur Nordens Flora 1917-26.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10404

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

TRAUTMAN, VALENTIN STAFFANSSON.

Biografiska uppgifter:Född o. 1580 i Tyskland, död 1629 i Stockholm (Tyska förs.), där specif. verifikationer saknas 1618-35.
Tecknare, kopparstickare och träsnidare. Inkom till Sverige troligen 1616 och erhöll 1617 17/2 fullmakt att bo i landet utan 'borgerlig tunga och besvär'. Bosatt i Stockholms norra förstad 1621 enligt stadens tänkebok s. å. 23/11. Uppbar 1624 16 dlr smt för gravering å en prinsessas likkista. 1627 utstack han vapen och namn på prinsessan Agnes’ av Holstein-Gottorp kista i Riddarholmskyrkan för 40 dlr smt. Sistn. år 9/1 var »Fallenteen kåpparstijkare … stämbd at svara Adam Rickertz [då] Dee Laskepelles [De la Chapelle] löitnant, war icke till wedermåls» (Norra förstadens tänkeb.). I boskapsräkningen 1628 skattade »Pfallentijn kapperstik» i norra förstadens östra kvarter för ett »gammalt svijn». Kungen var synbarligen vid T:s frånfälle orolig för kvarlåtenskapen enligt Riks. reg. 1629 19/12: »Gustaff Adolph etc. Wår gunst etc. Effter dhet Wij förnumne at kopparstickaren på Norremalm är dödh och hoos honom äre allehanda kopparplåtar som medh stoor kostnadt utstukne äre, derföre på dhet dhe icke måge förkomma, skole I låta tage dem och leggia uthi een kista, hafwandes dhem uthi godh förwaring på Slotet…» 1635 vistades änkan, Barbro Trautman, fortfarande i Stockholm med understöd av kronan. 1642—43 omnämnes i räntek.böckerna en Johan Trautman, sannolikt son av Valentin T., vilken under två år tilldelats ett stipendium på 200 dlr smt årligen »för sina studiers fortsättande på fremmandes orter».
Bland arbeten:
A BURE, Orbis Arctoi, imprimisque amplissimi regni Sueciae tabula, jämte porträttmedaljonger av Gustav II Adolf och Maria Eleonora 1626, kpst,
(Hultmark, 1944.)

Tillbaka till början.