VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Regeringsgatan 77, Mån-Fre 12-18, 08-102121.
Biografier.

HEITMAN, JOHAN HANSSON.

1664-1740. Född i Trondheim, död i Köpenhamn.
Norsk skeppare, författare och kartograf. Han tillbringade sin ungdom i Nordland i Norge där han drev jordbruk och affärer. Kom till Bergen där han lärde sig navigation. Fick snart rykte om sig som en framstående sjöman med stora kunskaper om norska kusten. Vice ståthållaren Fr. Gabel gav honom i uppdrag att kartlägga den norska kusten. I flera år sysselsatte han sig med detta. Kartverket blev aldrig utgivet. Kartan över Oslofjorden blev emellertid upptagen i van Keulens atlas, och det är också troligt att hans originalteckningar ligger till grund för andra holländska sjökort som kom ut under den tiden. Heitmann var i övrigt en allsidig man. Ett tag var han bosatt i Christiania (Oslo) som "mathematicus". Utgav där en andaktsbok och en psalmbok för sjömän. Efter hans död kom en meteorologisk skrift, "Physiske Betaenkninger over Solens Varme, Luftens Skarpe Kuld og Nord-Lyset" (1741) ut och året därpå: "Eenfoldige Betaenkninger over den Julianske og Gregorianske Calender". Han lade här fram ett förslag till en
...
Bland arbeten.
Physiske Betaenkninger over Solens Varme, Luftens Skarpe Kuld og Nord-Lyset. Eenfoldige Betaenkninger over den Julianske og Gregorianske Calender.


N. biogr. leks.


SCHÜTZENCRANTZ, ADOLF ULRIC.

1802-1854
Tecknare, avancerade som militär till överstelöjtnant, utgav en rad litografiska samlingar såsom de humoristiska "Scener utur soldatlifvet" (1831-32) samt de kostymhistoriskt värdefulla "Teckningar af de svenska kongl. ordenscostymerna" 1833) och "Svenska krigsmaktens fordna och närvarande munderingar" (1849-53, färgtryck). En samling färglagda teckningar "Konung Carl XIV Johans hof- och ordenscostumer" (1844), förvaras i Kungl. biblioteket. Arbetet "Svenska krigsmaktens fordna och närvarande munderingar" består av 36 kolorerade och litograferade uniformsplanscher. Verket räknas till ett av de bättre uniformsverken i Sverige.
Bland arbeten.
Scener utur soldatlifvet, 1831-32 Teckningar af de svenska kongl. ordenscostymerna, 1833 Svenska krigsmaktens fordna och närvarande munderingar, 1849-53 Konung Carl XIV Johans hof- och ordenscostumer, 1844


(Sv. Uppsl.b. Malmö 1953, bd 25 sp. 672.)


RAMM, NIELS ARNTZEN.

1793-1839.
Norsk officer och kartograf. Född i Vinger, död i Christiania (Oslo). Blev 1809 sekondlöjtnant vid "Nordenfjeldske Infanterikorps", 1812 premierlöjtnant vid "2. Akershuiske infanteribrigade" och 1822 kapten. 1812 blev han knuten till "Den Geografiske Opmaaling", från 1818 som mättekniker. P.g.a. försämrad syn blev han 1835 tvungen att ta avsked. Då kartläggningen 1823 stoppades p.g.a. penningbrist, sökte han tillsammans med kapten Gerhard Munthe (se denne) och fick tillåtelse att nyttja kartläggningens originalkartor för utarbetningen av norska länskartor. Utan något som helst offentligt stöd gav de under åren 1826-32 ut en rad kartor i skala 1:200 000. (Smalenene, Akershus, Hedemarken samt Jarlsberg och Laurvig). "Kapten Ramm varen av de dygtigste Tegnere, som den geografiske Opmaaling har havt i sin Tjeneste."


de Seue.



Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734



Jaktfalk - Olof Rudbeck d.y.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10343

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

ROGIER, JEAN de.

Biografiska uppgifter:1600-1684.
One of Sweden's first surveyors. Worked in the provinces of Östergötland and Värmland. Jean de Rogier (1600-84) var en produktiv och skicklig lantmätare. Han föddes i Frankrike men var från l630-talet verksam som lantmätare, huvudsakligen i Östergötland. Under perioden 1636-50 utgav han geometriska kartor över Norrköpings stad,bergslagen Vånga, Hällestad, Tjällmo och Godegård samt häraderna Östkind, Bråbo, Björkekind, Memming och Hammarkind. Rogier fortsatte sedan med en geografisk kartläggning av landskapet. Fyra delar i skala ca 1:50 000 utgavs: Östanstång, landskapet mellan Stångån, Motala ström, Östersjön och Småland (1653). Västanstång, Östgötaslätten väster om Stångån (1657). Originalet finns i Stifts- och landsbiblioteket i Linköping. En andra upplaga utkom 1660. Ydre och Kinda härader (1660), omfattar även de sydligaste delarna av Hanekinds, Valkebo, Vifolka och Göstrings härader. (Ydre och Kinda härader hade så sent som 1645 införlivats med Östergötlands län.) Bergslagen, dvs. Finspånga läns härad (1673). Dessa kartor framhäver särskilt bebyggelsen och vägarna. Tryckta reproduktioner av kartorna har utgivits av Edward Ringborg år 1924. Varje karta har uppdelats på 4 blad i 2/3-dels storlek. Kartan över Västanstång 1657 har utgivits som bilaga (3 blad, 2/3-dels storlek) till Linköpings biblioteks handlingar 1:2(1921). Rogier har även sammanställt två landskapskartor över Östergötland. Den ena är i skala ca 1:160 000 och utkom 1676. Den andra är i skala ca 1:100 000 och utgavs 1680. En beskrivning av Rogiers kartor finner man i två uppsatser av Johannes Öster: "Östergötland under mitten av 1600-talet" (Geographica nr 15, 1944) samt "Östergötland på äldre kartor" (Livgrenadjärföreningens skriftserie 4, 1944). [Björn Tallström - Östgötakartor.]
(Sveriges sjökartor – A. Hedin.)

Tillbaka till början.