VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Regeringsgatan 77, Mån-Fre 12-18, 08-102121.
Biografier.

MALLET, ALAIN MANESSON.

1630-1706. Född och död i Paris.
Fransk ingenjör. Efter en tids verksamhet som militäringenjör hos kungen av Portugal återvände han till Paris och blev matematiklärare åt Ludvig XIV:s pager. 1671 utgav han ett militärtekniskt verk, "Les travaux de Mars, ou l'art de la guerre". Ett geografiskt verk i 5 band med en mängd kartor och planer, "Description de l'Univers, contenant les différens systemes du Monde" utkom 1683 och i nyutgåva 1685. 1702 lät han utge "La Géométrie pratique" i 4 band. Description de L'Universe His Description de L'Universe contains a wide variety of information, including star maps, maps of the ancient and modern world, and a synopsis of the customs, religion and government of the many nations included in his text. It has been suggested that his background as a teacher led to his being concerned with entertaining his readers. This concern manifested itself in the charming harbor scenes and rural landscapes that he included beneath his description of astronomical concepts and diagrams. Mallet himself drew most of the fi
...
Bland arbeten.
Les travaux de Mars, ou l'art de la guerre. Description de l'Univers, contenant les différens systemes du Monde. La Géométrie pratique.


Nouv. biogr. gen." "10258


Cardon, Johan Elias.

Född 17 oktober 1802 i Stockholm, död 3 juli 1878 i Stockholm.
Johan Elias Cardon var en svensk konstnär, litograf och hovgravör. Gift med Britta Kristina Sundberg född 14 september 1812 död 7 juli 1894. Far till två döttrar, Ida Cardon född 13 juli 1839 och död 10 mars 1881 och Kerstin Cardon samt bror till litograferna Carl Oskar och Oskar Daniel Cardon. Cardon var av vallonsk släkt. Efter ett års studier i handelslära i Härnösand hoppade Cardon av utbildningen för att bli elev hos kopparstickaren Christian Forssell i Stockholm samtidigt studerade han vid Konstakademien. På ett kungligt stipendium studerade han litografins teknik i Paris 1830-1831 och 1833-1834 samt i München 1832. Han blev agré vid Konstakademien 1835 och ledamot 1843 med titeln kunglig litograf. Tillsammans med A. M. Spong startade han 1835 ett litografiskt tryckeri där man införde de moderna litografimetoder Cardon studerat i Tyskland och Frankrike. Hans produktion omfattar omkring 600 blad huvudsakligen med porträtt bilder. Hans största samlade porträttverk gavs ut 1842 under namnet Galleri af utmä
...


" "10549


DAUTHENDEY [DAUTHENDEIJ], CASPAR.


Architect and mathematician. Brunswick, Blaeu 1640.


Tooley." "10098



Amiral Häggs flaggkarta. - Stockholm 1888.



Mellin - C. H. Tersmeden ca 1900.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10137

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALT

Ursprungligen Generalstabens litografiska inrättning, bildades 1833 och ställdes under chefen för Lantförsvarsdepartementets kommandoexpedition såsom inspektör och fick till uppgift att utföra de litografiska arbeten, som erfordrades för nämnda expedition och för Topografiska kåren samt att bereda officerare tillfälle att få kunskaper om litografi. Inrättningens personal bestod av kommenderade officerare och av civila tryckare. År 1872 uppläts anstalten genom kontrakt på 25 år till hovintendenten A. Börtzell. Staten lämnade lokal på Sergelgatan 1 i Stockholm. Föreståndaren för anstalten förband sig att utföra litografiska arbeten för allmänna verk och inrättningar mot vanligt gällande pris, att följa litografins och kartografins framsteg, att lämna undervisning i dessa ämnen åt Generalstabens personal, att vid fälttjänstövningar ställa erforderlig personal till krigsstyrelsens förfogande och att i händelse av krig överlämna hela anstalten till krigsstyrelsen mot gottgörelse. GLA hade fram till 1962 ensamrätt till försäljning av de statligt framställda kartorna. År 1886 förlängdes kontraktet till 1907 och överfördes samtidigt på A. Börtzells aktiebolag. År 1904 förlängdes kontraktet för nämnda bolag ytterligare till 1924. År 1913 inordnades dock bolaget i koncernen Sveriges litografiska tryckerier (sedermera Esselte), i vars tillkomst Axel Lagrelius, som 1898 efterträtt Börtzell som anstaltens föreståndare, hade stor del. GLA, som trots namnet alltid var enskilt drivet eller ägt, tillhörde Esseltekoncernen fram till 1990 och övertogs av Liberkoncernen 1991.
(" "10138) - Se bild.

Tillbaka till början.