VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Regeringsgatan 77, Mån-Fre 12-18, 08-102121.
Biografier.

Goos, Abraham.

fl. 1614-43
Abraham Goos was a noted engraver in Amsterdam who prepared plates for many maps published in well-known atlases of his time including Speed's A Prospect ofthe Most Famous Parts of the World (1627) and the 1632 edition of Speed's Atlas. He was related to the Hondius family by whom he was also employed as an engraver. In 1616 he issued a book of maps, the Nieuw Nederlandtsh Caertboeck (4to) which was re-issued in 1619 and 1625. His son, Pieter, continued and extended his father's business and became one of the group of well-known engravers of sea charts active in Amsterdam in the middle years of the seventeenth century. In common with Colom, Doncker and Jacobsz he published a pilot guide, the Zee-Spiegel, basing it on plates obtained from Jacobsz. This went through many editions in different languages under the startling titles so popular at the time. In addition to publishing his Zee-Spiegel in the usual Parts 1 and II (Europe and Atlantic coasts) and Part III (Mediterranean) he broke new ground in preparing
...


SCAVENIUS [LAURIDS CLAUSEN].

1562-1626. Född i Köpenhamn, död i Stavanger.
Danish geographer, Bishop of Stavanger. Norsk biskop. Han studerade först i Köpenhamn och senare i Rostock och Wittenburg där han tog magistergraden. 1590 blev han rektor vid Metropolitanskolan i Köpenhamn, 1594 professor pedagogicus vid universitetet där, och 1605 biskop i Stavanger. - Vid sidan om sin andliga verksamhet utarbetade han den första kända specialkartan över sitt stift. Den blev först publicerad i Blaeus (se denne) atlas med Scavenius' namn påtryckt, senare utan större förändringar upptagen i andra kartverk där endast utgivarens namn är angivet.


Tooley. Ehrencron - Jessen.


WIBE, NIELS ANDREAS.

1759-1814. Född i Numedal, död i Christiania (Oslo).
Norsk officer. Blev 1779 löjtnant vid "Sönnenfjeldske dragonregimentet", 1792 löjtnant vid Trondheims dragonregimente, 1798 krigskommissarie i Christiania (Oslo), 1802 länsman i Nordre Bergenhus och 1814 generalkrigskommissarie. 1781 övergick han till att arbeta med gränsmätning och under åren 1789-99 var han med på omfattande kustmätningsarbeten av norska kusten som blev utförda under ledning av kaptenlöjtnant C.F. Grove (se denne).


Ovenstad. - de Seue.



Karta öfver Stockholm. - 1904.



'Charta Öfver Wästerbottn och Svenske Lappmarcken.' - S. G. Hermelin 1796.


Sök efter biografi:

Du sökte på: 10137

Klicka på valfri bokstav för att återgå till hela listan.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALT

Ursprungligen Generalstabens litografiska inrättning, bildades 1833 och ställdes under chefen för Lantförsvarsdepartementets kommandoexpedition såsom inspektör och fick till uppgift att utföra de litografiska arbeten, som erfordrades för nämnda expedition och för Topografiska kåren samt att bereda officerare tillfälle att få kunskaper om litografi. Inrättningens personal bestod av kommenderade officerare och av civila tryckare. År 1872 uppläts anstalten genom kontrakt på 25 år till hovintendenten A. Börtzell. Staten lämnade lokal på Sergelgatan 1 i Stockholm. Föreståndaren för anstalten förband sig att utföra litografiska arbeten för allmänna verk och inrättningar mot vanligt gällande pris, att följa litografins och kartografins framsteg, att lämna undervisning i dessa ämnen åt Generalstabens personal, att vid fälttjänstövningar ställa erforderlig personal till krigsstyrelsens förfogande och att i händelse av krig överlämna hela anstalten till krigsstyrelsen mot gottgörelse. GLA hade fram till 1962 ensamrätt till försäljning av de statligt framställda kartorna. År 1886 förlängdes kontraktet till 1907 och överfördes samtidigt på A. Börtzells aktiebolag. År 1904 förlängdes kontraktet för nämnda bolag ytterligare till 1924. År 1913 inordnades dock bolaget i koncernen Sveriges litografiska tryckerier (sedermera Esselte), i vars tillkomst Axel Lagrelius, som 1898 efterträtt Börtzell som anstaltens föreståndare, hade stor del. GLA, som trots namnet alltid var enskilt drivet eller ägt, tillhörde Esseltekoncernen fram till 1990 och övertogs av Liberkoncernen 1991.
- Se bild.

Tillbaka till början.