VÖBAM - Din källa till den äldre bild- och kartvärlden. - Regeringsgatan 77, Mån-Fre 12-18, 08-102121.
Biografier.

HILL, JOHN WILLIAM

(1812–1879) was a British born American artist working in watercolor, gouache, lithography, and engraving.
Hill's work focussed primarily upon natural subjects including landscapes, still lifes, and ornithological and zoological subjects. In the 1850s, influenced by John Ruskin and Hill's association with American followers of the Pre-Raphaelite Brotherhood, his attention turned from technical illustration toward still life and landscape. Hill was the son of British aquatint engraver John Hill. He emigrated with his parents from London to the United States in 1819, initially living in Philadelphia. In 1822 the family moved to New York, where Hill apprenticed in aquatint engraving in his father's shop. In 1838 Hill married Catherine Smith - their children included the astronomer George William Hill and the painter John Henry Hill. In watercolor and aquatint engravings, Hill employed a stipple technique, building up planes of softly gradated colors made of tiny brushstrokes–a process commonly seen in painted miniatures. Applied to a larger scale on canvas the result was a form of objective realism in contrast wi
...


" "10485


ÖSTERBERG, ERIC.

Född 1746 12/6 i Uppsala, död före 1779 i dec., trol. i Lovisa.
Akademigravör. Underofficer. Son av ullkammaren Carl Ö. och Brita Menlös. Elev av Anders Åkerman i Uppsala från 1759. Volontär vid Fortifikationen 1771. Överflyttade 1773 till Åbo, där han var verksam som akademigravör till 1777. "Graveuren wid kongl. academien härstädes Eric Österberg har till allmänhetens och i synnerhet scholornes tjänst, i koppar stuckit en swensk och latinsk föreskrift, jämwähl alphabeterne, som med wacker stil och accuratesse äro förfärdigade, och säljes i partie för 2 dal. 26 öre, men styckewis för 5 dal. K:mt..." (Tidningar utgifne af et sällskap i Åbo 1776 29/2). Ö. begav sig 1777 till Lovisa, där han tog tjänst som underofficer vid ett värvat regemente.
Bland arbeten.
S. DURAEUS, De visu, diss., resp. J. Södervall, Uppsala 1765: schematisk framställning av ögat jämte geometriska figurer, kpst. Ö. graverade ett flertal geometriska figurer för matematiska dissertationer vid Åbo akademi och Uppsala universitet under presidium, av bl.a. M. J. ALOPAEUS, Åbo 1764-74, O. S. WETTERQUIST, Uppsala 1765, S. DUILEUS, Uppsala 1766, H. H. WALLENBERG, Uppsala 1766, samt för A. PLANMAN, Åbo 1776. Karta över Bornholm, efter T. Cöhler, 1765. A. ÅKERMAN, Atlas juvenilis. 1:a uppl., Uppsala 1768: 16 kolor, kartblad över Europa; 2:a uppl., u. o. [1774]: 20 kolor. kartblad över Europa. C.F. GEORGII, De insula Sela, Sudermanniae, diss., resp. E. Humbla, Uppsala 1771: karta över Selö i Mälaren. DENS., De paroecia Braenkyrka toerneae meridionalis in Sudermannia, diss., I, resp. J. W. Brannius, Uppsala 1769: tab. med kufiska mynt, etsn. J. IHRE, De runarum in Suecia antiquitate, diss., resp. U. von Troil, Uppsala 1769: tab. med 3 runstenar och runalfabet, etsn. H. G. PORTHAN, Narratio R. V. Pauli Juusten episcopi Aboénsis de legatione sua russica, diss., I, resp. G. W. Rydman, Åbo 1775: vapensköld, etsn. J. LINDELL, Cantilenae selectiores, Åbo 1776: titelblad, titel och vignett med lekande skolpojkar, inom rik rokokoram, efter G. P. Nordberg, kpst., samt 15 text-och notsidor, kpst.


" "10464


GIBSON, JOHN.


Engelsk kopparstickare vid mitten av 1700-talet. Han graverade kartor för ett flertal atlaser, och utarbetade själv en "Atlas minimus" som kom ut i 5 upplagor under åren 1758-98. Då redan den första av dessa upplagor är "revis'd, corrected and improv'd by Eman: Bowen" (se denne), kan Gibson ha dött innan den utkom. I övrigt kan nämnas en odaterad atlas "New and accurate Maps of the Counties of England and Wales".
Bland arbeten.
Atlas minimus. New and accurate Maps of the Counties of England and Wales.


Phillips." "10140



Ingermanlandiae – Homanns Erben 1734



'Mölnlycke Väfveri.' - Gustaf Pabst 1870-1879.


Sök efter biografi:

Klicka på valfri bokstav.  

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  W  X  Y  Z  Å  Ä  Ö


A

AA, PIETER VAN DER.

Biografiska uppgifter:1659-1733.
Holländsk boktryckare och kartograf. 1694 blev han boktryckare för Waalsche College i Leiden, och fick senare titeln stads- och akademiboktryckare. 1714 utgav han en "Atlas Nouveau et Curieux" med 139 kartor, och samma år "Atlas Nouvel" med 98 kartor. 1729 fullföljde han med "Gallerie Agreeable du Monde", ett storverk i 66 band med ca. 3000 planscher. Upplagan var begränsad till 100 exemplar.
Bland arbeten:
Atlas Nouveau et Curieux. Atlas Nouvel. Gallerie Agreeable du Monde.
(Nederl. biogr., I. - Tooley." "10002)

Tillbaka till början.

Agner, Eric Nilsson

Biografiska uppgifter:1642-1727
Agner, Eric Nilsson, f. i Angsta, Arnäs socken, omkr. 1642, d 1727. Bondson. E. o. lantmätare 1680; fick kammarkollegiets fullmakt på ord. lantmätarbeställningen i Södermanlands län 20 juli 1683; erhöll avsked 1720; bodde sedan på Bönsta gård IV2 mil från Nyköping. Gift med Dorotea Sofia Njure, d 1716. A. var en för sin tid ganska betydande matematiker och utgav läroböcker både i matematik och lantmäteri. Han ger dock vanligen ej förklaringar till sina metoder utan låter exemplen tala för sig själva. Hans räknelära om bråk är tydlig och lättfattlig. I allmänhet använder han sig ej av decimalbråk vid sina räkneuppgifter. Till bråkläran hör ett appendix, huvudsakligen innehållande exempel på ränta på ränta, uträknade medelst logaritmer och här med användning av, decimalbråk. Logaritmerna äro nästan alltid riktigt om än något ovigt behandlade, såväl här som i hans lilla skrift om rotutdragning medelst logaritmer. A. räknar mycket handels- och växelräkning både med in- och utländska sorter, och han ger ganska uttömmande uppgifter på de i hans tid förekommande otaliga mynt- och måttsorternas förhållande till varandra. En del av sina uppgifter löser han medelst ekvationer och inför där de vanliga tecknen för plus, minus osv. fastän med olika form mot våra nu brukliga. I sitt arbete »Geodsesia Suecana» löser A. en del lantmäteriproblem samt lämnar rätt igoda upplysningar »om rå 'och rör eller gräntzemärkens tillstånd». Denna bok har för övrigt ett lustigt appendix, innehållande »curieuse problemata», där han bland annat säger, att skickliga räknare hava påstått, att man kan multiplicera ören med ören, men det blir i själva verket »örens superficies» eller »kvadrat-ören»; vidare utför han beräkningar för att visa, att de guds-bespottare hava orätt, som påstå, att Noarks ark varit för liten för att rymma människorna och alla djuren. Tvenne ganska digra manuskript av A. finnas i behåll i K. biblioteket — det ena en geometri, huvudsakligen avsedd för lantmätare, det andra åter en lära öm räkning med logaritmer, med ett appendix, innehållande hundra aritmetiska problem. Geometrins första del består av en plangeometri och en plan-trigonometri, där man får lära sig utföra en del konstruktioner, bland annat inskriva i en cirkel sju- nio-, elva- och trettonhörningar medelst enkla lösningar; dessa äro i själva verket goda approximationer, ehuru A. ej omnämner, att lösningarna icke äro exakta. Han ger även ett enkelt sätt att förvandla en kvadrat till en cirkel med så stor noggrannhet, att om kvadratens yta sättes = 154, blir cirkelns = 153,94. Andra delen innehåller stereometri eller »huru man allehanda regulare och irregulare, klimpar, skråv och rymder skickeligen mäta skall». A:s logaritmlära visar stor klarhet både i läran och dess tillämpningar; i ett tillägg behandlar han serier: den aritmetiska = den räknande, den geometriska = den mätande och den harmoniska = den konstiga. Bland problemen saknas givetvis ej lustiga exempel, som dock i snarlik, om än ej så drastisk form påträffas hos utländska författare.
Bland arbeten:
Tryckta arbeten: Arithmetica fractionum, thet är: Räknekonst vthi brutné-tahl, innehållandes the dehlar och stycken som der wid fordras (och på fölljande blad upteknade finnas) uti en så klar method framwijste och utharbetade, at en incipient som uti speciebus arithmeticis integris någorlunda öfwader, den samma utan särdeles möda, allenast af egen flijt skal kunna fatta och begrijpa. Fäderneslandsens vngdom til nytta och bruk af åtskillige authorer, i ett kort begrep sammanfattadt. Sthm 1710. 4:.o 4 bl., 130 s. — Kort och ny method til at extrahera radices quantitatum per tabulam logarithmorum. Anwist och i Huset bracht. Sthm 1710. 4: o 8 bl. — Geodaesia Suecana eller Örtuga delo-bok, hwar uti följande , delar hufwudsakeligen beskrifwes: I. Om jorde-mätning i gemen, dess grund-skepelser, samt huru man deras innehåld och wärde finna kan. II. Om instrumenter som til mätningens afgörande fordras, deras bruk, samt en kort berättelse om Sweriges gamla myntz gällande. III. Huru jorde-ägor emellan åtskillige lått-lagare lageligen samt konsteligen fördelas böra. IV. .Öm råå och rör eller gräntzemärkens tilstånd och beskaffenheter &c. Theoretico-practice sammanskrifwen. (Med 'Appendix, innehållande åtskil- lige curieuse problemata eller lustiga frågor, samt deruppa uti mathesi grundade swar) Sthm 1730. 4: o 8 bl., 154 s. + 1 karta jämte 12 bl. innehållande K. Maj:ts instruktion för lantmätare av 20 apr. IIIb. — Aritn-metica eller Räkne-konst, med nödige grund-reglor och pfnings-monster försedd. Och till fädernes-landets tienst och nytto sammanskrefwen. Sthm 1743. 4: o 2 bl., 176 s. Handskrifter: I KB: Fundamenta et gymnasmata geometriae, thet är Mäte-wishetens grund-lära och öfningz-mönster, hufwudsakhn fördelt til plani-raetriam och solidimetriam til alla studerandes nytta sammanskrefwen. 263 bl. — Analogisk beskrifning öfwer Neperi logarithmi-tahls tabell. Här jemte, till arbetets mera facilitet, min nylige uthräknad och förfärdigat proportional tabell, samt Ett öfningz-mönster för ungdomen. 1725. 116 bl. — Dessutom nämnas i Acta literaria Sueciaä, Vol. 1, följande arbeten av A.: Dec-arithmetica. Räknekonst uti tionddelige bråkz-tahl. — Cochmat Haschiur seu Problemata selectiora & curiosa circa figurarum constructiones, divisiones ft- area."! rariores artis mensorias pragmatias, analysin speciosam, &c. — Intro- ductio ad algebram. Inledning til algebra räkne-konst.
(Eric Nilsson Agner, urn:sbl:5594, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Philip.), hämtad 2015-04-05." "10597)

Tillbaka till början.

AKREL, FREDRIK A.

Biografiska uppgifter:1748-1804.
Kopparstickare, f. 1748 i Södermanland, d. 1804 i Stockholm, tillhörande släkten Achrelius (se d. o.). Under studenttiden i Upsala var han elev af globtillverkaren A. Åkerman, och 1773 gjorde han en studieresa till Paris, men måste redan följande år af brist på medel återvända till Sverige. Han blef 1776 gravör vid Vetenskaps-akademien och några år därefter föreståndare för Kosmografiska sällskapets globtillverkning samt ledamot af Konstakademien. Globtillverkning och kartritning voro A:s hufvuduppgifter, och hans i flere afseenden förbättrade glober funno god afsättning både inom och utom fäderneslandet. Dessutom utvecklade han Flodings manér att dels med stickeln, dels med torr nål underhjälpa etsningen, men hans arbeten förråda ofta ett handtverksmässigt utförande.
Bland arbeten:
Bland hans gravyrer märkas porträtt af Gustaf III, Ehrenstrahl, Stiernhielm, Linné och K. G. Tessin.
(Nordisk Familjebok, Uggleupplagan." "10004)

Tillbaka till början.

AKRELL, KARL FREDRIK.

Biografiska uppgifter:1779-1868.
Son till Fredrik A. Akrel. Militär, kopparstickare, f. 13 jan. 1779 i Stockholm, inskrefs 1793 i Landtmäterikontoret, men öfvergick snart till Fortifikationen, där han 1796 utnämndes till konduktör. Under de följande tio åren utmärkte han sig som ingenjör vid åtskilliga viktiga arbeten, såsom Trollhätte (gamla) kanal- och slussverksbyggnad samt befästningsarbetena i Stockholms skärgård och vid Stralsund. 1806 fick han löjtnants grad vid den då inrättade Fältmätningskåren samt utnämndes 1807 till kapten i armén och lärare i fortifikation vid krigsakademien på Karlberg. På sistnämnda post inlade han genom förträffliga föreläsningar och afhandlingar stor förtjänst om den svenska militärbildningen. En öfversättning af hans Föreläsningar i fortifikation (1811) nyttjades en tid äfven vid militärskolorna i Ryssland. 1812 befordrades han till major i armén. Under Karl Johan deltog han såsom öfveradjutant i 1813 års tyska fälttåg mot Napoleon och var med i slagen vid Grossbeeren, Dennewitz och Leipzig, där han vid stormningen 19 okt. af en kula svårt sårades i bröstet. Han återvände från kriget såsom öfverstelöjtnant och blef 1819 upphöjd i adligt stånd. 1828 blef han öfverste i armén, 1831 chef för den s. å. organiserade topografiska kåren, 1832 generaladjutant, 1843 generalmajor och 1854 generallöjtnant samt chef för Sveriges telegrafverk, hvars grundläggning och snabba utveckling hufvudsakligen var denne rastlöst verksamme styresmans förtjänst. Han lämnade denna befattning 1862 och afled i Stockholm 11 sept. 1868. Under sin långa, mångsidiga och hedrande verksamhet i statens tjänst hade A. beredt sig tillfälle att förvärfva ett namn äfven som konstnär. På hvarje ledig stund egnade han sig nämligen med kärlek och talang åt sin faders yrke, och han var en tid den ende akvatinta-gravören i Sverige. Utom en mängd land- och sjökartor, såsom karta öfver Stockholm (1805), kartor öfver Sverige och till Sveriges sjöatlas af Klint, graverade han öfver hundra planscher till Thersners "Fordna och närvarande Sverige", åtskilliga blad till Skjöldebrands "Voyage pittoresque au Cap Nord" (i akvatinta och efter Skjöldebrands teckningar), planscherna till Le Chevaliers "Resa i Propontiden", Klinckowströms "Bref om Förenta staterna" och Schmidts "Reise durch Schweden" samt därjämte planscher till åtskilliga vetenskapliga arbeten. Se lefnadsteckning öfver A. af Henning Hamilton i "Lefnadsteckningar öfver Kongl. svenska vet. akademiens led."
Bland arbeten:
Fordna och närvarande Sverige. Voyage pittoresque au Cap Nord. Resa i Propontiden. Bref om Förenta staterna. Reise durch Schweden.
(Nordisk Familjebok, Uggleupplagan." "10006)

Tillbaka till början.

ALLARD, CAREL.

Biografiska uppgifter:1648-1709?.
Holländsk kartförläggare. Född och död i Amsterdam där han drev en omfattande konst- och kartaffär. 1699 sökte han privilegium för utgivningen av en ny "Atlas Minor" och 1706 gav han samtidigt ut både en "Atlas Minor" som innehöll 521 av den tidens bästa landskartor, och två mindre atlaser med uppskattningsvis 25 kartor. Från 1708 finns bevarat en förteckning över hans samling av kopparstick, som ger ett bra bild av hans verksamhet. Förutom kartorna finner vi här en rad med prospekt och skeppskonstruktioner, porträtt och bilder med historiska och bibliska motiv. Flera av tidens främsta konstnärer finns representerade, däribland Rembrandt med 6 målningar.
Bland arbeten:
Atlas Minor.
(Kleerkooper." "10008)

Tillbaka till början.

ANCKARSWÄRD, JOHAN AUGUST.

Biografiska uppgifter:Född på Sveaborg 14 december 1783, död 12 november 1874 på Nynäs.
Bror till Mikael Gustaf Anckarswärd. Grefve, militär, riksdagsman, föddes på Sveaborg 14 dec. 1783. Som spädt barn inskrefs han i krigstjänst och blef officer vid sju års ålder. 1802 utnämndes han till löjtnant vid Göta garde och gjorde, liksom äldre brodern, pommerska fälttåget mot Napoleon 1805–06. Anställd som kapten vid Västmanlands regemente och adjutant hos dåv. öfverstelöjtnanten Georg Adlersparre 1808, deltog han som en bland hufvudmännen i värmländska fördelningens revolutionära rörelser i mars 1809 och, efter den därigenom föranledda regeringsförändringen, som amiral Pukes stabschef i den misslyckade expeditionen åt Norrbotten. Han blef öfverstelöjtnant i armén 1810 och följande året bataljonschef vid det då nyuppsatta indelta Södra skånska infanteriregementet, med hvilket han deltog i 1813–14 års fälttåg. Som öfverste och general-adjutant lämnade han krigstjänsten 1819. – Vid riksdagen 1823 understödde han troget sin äldre broder och deltog jämte honom i följande riksdagar. Ehuru han alldeles icke, såsom brodern, var en ordets man, var han dock en kraftig talare, där han ansåg sitt ord nödigt, och det var i synnerhet om jordbrukets skattetunga och indelningsverkets militära otillräcklighet han från sin riddarhusbänk ofta yttrade sig. I förstnämnda ämne talade han äfven på Vetenskaps-akademiens högtidsdag 1842, då han nedlade presidiet. Detta tal, som framställde staten som bondens hälftenbrukare, blef på sin tid mycket både berömdt och tadladt och torde fortfarande vara ett af de mest ryktbara bland våra akademiska högtidstal. I olikhet med brodern sökte han aldrig väcka uppseende, men många tillerkände icke dess mindre honom till och med större statsmannaegenskaper än denne. Dessa blefvo dock aldrig använda. Ett tidningsrykte om att han 1848 erhållit anbud att inträda i konung Oskars rådkammare förnekade han själf offentligen. Det var hans måg J. A. Gripenstedt, som då kallades till statsråd. - A. var från 1813 medlem af konstakademien, invaldes 1835 bland dess hedersledamöter och var 1856–70 dess vice preses. Han var en välgörande man, särskildt mot unga konstnärer, en framstående jordbrukare och bergsbruksidkare samt efterlämnade ett äradt och älskadt namn, då han, i kretsen af de sina, 12 nov. 1874 på Nynäs afslöt sin verksamma lefnadsbana.
Bland arbeten:
Fordna och närvarande Sverige
(Nordisk Familjebok, Uggleupplagan" "10487)

Tillbaka till början.

ANDERSIN, A.

Lantmätare. Det blev först under 1670-talet som riksråden i Stockholm blev ordentligt medvetna om nödvändigheten av en genomgripande kartläggning utförd av lantmätare i de erövrade Östersjöprovinserna. Denna hade dittills skötts utifrån Riga. Men 1678 inrättades ett kontor i Narva. Genom att det delade lokalitet med fortifikationskåren, kom karteringen av hela området kring Finska vikens inre mot Ladoga att ske blandat civilt och militärt. Resultatet av denna gemensamma ansträngning blev en stor karta över Kexholms län - Ingermanland, som i dess slutliga, av lantmätaren A. Andersin renritade, skepnad visades på utställningen genom Kungl. Bibliotekets försorg. Denna karta från 1699 lät tsar Peter snabbt överföra till kopparstick av Adriaan Schoonebeck 1704.
Bland arbeten:
Karta Kexholms län - Ingermanland.
(Kart & Bildteknik 2003:3, artikel Från Nyen till Hiddensee. Svensk kartläggning under 1600-talet. Av Ulla Ehrensvärd." "10010)

Tillbaka till början.

ANDERSSON, SAMUEL (KUMLIEN).

Biografiska uppgifter:Född 1773 10/10 i Kumla sn (Västm.), död 1857 10/9 i Stockholm (Klara).
Kopparstickare. Son av nämndemannen Anders Christoffersson och Anna Samuelsdotter Kumlin. Inskrevs i Konstakademiens principskola i mars 1793, kallade sig då Samuel Kumblijn. Gravör vid Vetenskapsakademien 1805-29 och därefter stilgjutare i Rikets ständers bank. Graverade 1810-20 i samarbete med sonen Carl Christoffer en ny upplaga av D. K. Ehrenstrahls Certamen Equestre, se G. C. Eimmart.
Bland arbeten:
S. G. HERMELIN, Special kartor och ritningar till beskrifning öfver Sverige, Sthlm 1806: 2 kartor. Karta öfver Elfsborgs höfdingdöme 1808. Generalkarta över Göta kanal föreslagen till sammanbindande av Vänern och Vättern med Östersjön 1810. N. G. WERMING, Kartor öfver svenska städer, u. o. [1806-19]: 4 blad, bl. a. Plan och läge af Oscars stad uti Wärmeland, 1811, och Special [karta] med belägenheten af Piteå, 1814. D. K. Ehrenstrahls Certamen Equestre.
(Hultmark, 1944." "10012)

Tillbaka till början.

Andry, Charles-Louis-François

Bland arbeten:
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
(" "10492)

Tillbaka till början.

ARIAS, MONTANUS BENEDICTUS.

Biografiska uppgifter:1527-98. Född i Fregenal de la Sierra, död i Sevilla.
Spansk teolog. Arias studerade teologi och klassiska språk i Alcala, där han doktorerade i teologi. Han reste mycket i Europa och deltog bl.a. i kyrkomötet i Trient. Från 1568 bodde han i Antwerpen där han på kung Filip II:s befallning förestod utgivningen av den kungliga polyglottbibeln i 8 band (tryckt av Christopher Plantin 1569-72). Bandet med kommentarer, "Apparatus Biblicus", innehåller flera kartor som belyser bibelhistorien. Arias gav även ut en rad andra teologiska skrifter, de flesta bibelkommentarer.
Bland arbeten:
Apparatus Biblicus.
(Th. und K." "10016)

Tillbaka till början.

ARROWSMITH, JOHN.

Biografiska uppgifter:1790-1873.
Engelsk kartograf. Brorson till den kände kartografen Aaron Arrowsmith (se denne) och gick i lära hos honom från 1810. Vid morbroderns död etablerade han en egen kartaffär i London. Hans första publikation var en "London Atlas", som kom ut 1834 och senare i två upplagor till. 1858 kom en ny och stor atlas med 68 kartor. Han gav dessutom ut en mängd specialkartor och utförde också kartor för flera geografiska verk. Arrowsmith var 1830 med om att grunda "Royal Geographical Society" i London.
Bland arbeten:
London Atlas.
(Dict. nat. biogr." "10018)

Tillbaka till början.

B

Bagge, Johan Fredric.

Biografiska uppgifter:1744-1805.
Johan Fredric Bagge var en svensk författare och sekreterare i fortifikationsförvaltningen. Bagge disputerade för magistergraden 1764 på en avhandling om Örebro slott. Han arbetade arton år med sin topografiska bok Beskrifning om upstaden Örebro som trycktes av Kongl. Tryckeriet i Stockholm och utgavs 1785. Han har fått en gata uppkallad efter sig i Örebro, Baggesgatan. J. F. Bagge var "kamrerare" i Musikaliska Akademien 1789-1792.
Bland arbeten:
"Beskrifning om upstaden Örebro" Örebro åt östra sidan Charta öfver Örebro stads belägenhet Charta öfver Örebro stad Örebro Sigill Örebro-slott åt östra sidan Plan - Ritningar af Örebro slott Örebro kyrka och Rådhus
(" "10547)

Tillbaka till början.

BAGROW, LEO (Lev Semenovich[tj] Bagrov).

Biografiska uppgifter:1881-1957.
Mångsidig och kunnig karthistoriker. Grundade bl.a. tidsskriften "Imago Mundi" vars första nummer utkom i Berlin 1935. Författare till viktiga arbeten inom kartografi. Bodde i Ryssland till 1918, i Berlin 1918-1945 och i Stockholm 1945-1957. Läs bl.a. Vingboons' maps in Sweden samt Maps of the Neva river and adjacent areas in swedish archives . Biografi under utarbetande. Kommer att läggas ut här.
(" "10022)

Tillbaka till början.

Barletti, Carlo

Bland arbeten:
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
(" "10494)

Tillbaka till början.

BEATUS.

Spansk munk. Ihågkommen endast för sin världskarta från år 776. Se artikel om Beatus världskarta.
(" "10024)

Tillbaka till början.

BENARD

Gravör. Upptagen på kopparstick till Denis Diderot's "Encyclopédie ou dictionnaire raisonné des sciences", band LXXXIV och LXXXV. 1751-1780.
Bland arbeten:
Encyclopédie ou dictionnaire raisonné des sciences
(" "10466)

Tillbaka till början.

BEREY, NIKOLAS.

Biografiska uppgifter:1606-1665.
Svärfader till Jallott Hubert. Editor and Enlumineur de la Reine, au bout du Pont Neuf proche les Augustins aux Deux Globes.
Bland arbeten:
Plans et profils de la Ville de Paris. 1650. Provinces de France et Espagne. 1655. Carte Générale de l'Isle de France. 1648. Plan Paris. 1645.
(Tooley's Dictionary of Mapmakers." "10026)

Tillbaka till början.

BERNDES, PEHR BERNARD.

Biografiska uppgifter:1750-1826.
Officer and gunnery chief in the galler fleet. Served as lieutenant in the amphibious corps' Swedish and Finnish squadrons. Was aboard the frigate Svarta örn in a 1781 convoy expedition to the Mediterranean. Member of learned societies at home and abroad.
(Sveriges sjökartor – A. Hedin." "10028)

Tillbaka till början.

Bertius, Petrus. [Bert].

Biografiska uppgifter:1565-1629.
Petrus Bertius grew up in Beveren in Flanders and as a young man travelled widely in Europe. In company with so many of his compatriots he moved to Amsterdam as a refugee from religious persecution and after completing his studies there he was appointed a professor of mathematics and librarian at Leyden University. As well as being a prolific writer on mathematical, historical and theological subjects he is known as a cartographer for his editions of Ptolemy's Geographia (based on Mercator's edition of 1578) and for the miniature atlases detailed below. In 1618 he moved to Paris and became Official Cosmographer to Louis XIII. He was related by marriage to Jodocus Hondius and Pieter van den Keere.
(" "10573)

Tillbaka till början.

BERYE, C.A.,

Fransk kopparstickare i början av 1700-talet. Han arbetade mest med skriftgravering, men utförde även kartor för ett flertal atlaser.
(Phillips. - Thieme-Becker." "10030)

Tillbaka till början.

BEW, J.

Biografiska uppgifter:Ca. 1780.
Engelsk kartförläggare. Inga övriga upplysningar hittade.
(" "10032)

Tillbaka till början.

BIURMAN, GEORG.

Biografiska uppgifter:Född 1700, dp 2/2, trol. i Malungs sn (Kopp.), där samtliga kyrkböcker för detta år brunnit, död 1755 23/2 i Stockholm (Klara).
Kopparstickare och kartograf. Konduktör vid Fortifikationen. Ingenjör. Son av komministern Petrus B. och Elisabet Persdotter. Ingenjör vid Lantmäterikontoret och föreståndare för dess tryckeri 1739
Bland arbeten:
A. GIESE, Prospect af Stockholms stad, jämte deviser, hörande till frögdebetygelsen vid K. Fredriks hemkomst från Hessen, 1731, kpst. GRÖNWALL, De lacu Siljan, diss., resp. O. Silieström, Uppsala 1730: Siön Sillian, kpst. Karta över Uppland. 1742. Karta över Västmanland, 1742. Vägvisare til och ifrån alla städer och namnkunnige orter uti Svea och Götha riken samt storfurstendömet Finland, Sthlm 1743. Karta över Närke. 1745 Karta över Svea och Göta riken med Finland och Norrland, 1747. Karta över Stockholm med dess malmar och förstäder, 1751. Karta över Skåne, 1752. Vägkartor över Sverige och Finland.
(Hultmark, 1944." "10034)

Tillbaka till början.

BLAEU, CORNELIUS.

Biografiska uppgifter:Ca. 1610-42.
Holländsk kartograf, son till Willem Janszoon Blaeu (se denne). Blev tidigt sin fars medarbetare. Efter dennes död fortsatte han faderns verk tillsammans med brodern Joan (se denne). Mellan åren 1639 och 1662 kom Blaeus atlas ut i 10 utgåvor med upp till 11 band och med text på 5 olika språk. Joan Blaeu gav ut "Atlas major", "Cosmographia Blaviana" som innehåller inte mindre än 589 kartor. Blaeus atlas är det första kartverk som har separata kartor över Norge och norska områden, i sista utgåvan 7 olika. Det finns kartor ur Atlas Major med tysk text på baksidan. Enligt uppgift kom dock aldrig en tysk utgåva ut av Atlas Major. De kartor som således trots allt finns med tysk text är troligen lösa ströexemplar. (BL)
(Nederl. biogr., X. - Tooley." "10036)

Tillbaka till början.

BLOM, BERNT ANKER.

Biografiska uppgifter:1796-1858.
Norsk officer 1813, 1823 förstelöjtnant vid "Trondheims infanteribrigad" och 1825 kapten. År 1853 överstelöjtnant vid "Kristiansands brigad".
(Ovenstad." "10038)

Tillbaka till början.

BLONDEAU, ALEXANDRE.

Biografiska uppgifter:1799-1828.
Kunglig gravör i Paris. Gravör åt först "Dépôt de la Guerre" sedan åt "Dépôt de la Marine". Arbetade även åt bland annat Lapie och Delamarche.
Bland arbeten:
Dépôt de la Guerre. Dépôt de la Marine.
(" "10040)

Tillbaka till början.

BOECK, CAESAR LAESAR.

Biografiska uppgifter:1766-1832. Född i Fredrika, död i Christiania (Oslo).
Dansk-norsk officer 1789. 1791 beordrad att kartlägga Kongsbergs gruvområde. 1796 tog han avsked som officer med kaptens grad och slutförde sitt kartläggningsarbete året därpå. Han var sedan chef vid Kongsbergs silvergruva tills han 1810 slog sig ned i Kragerö som trähandlare. Boeck var flera gånger stortingsman och blev 1832 medlem i "Huvudmatrikuleringskommissionen".
(A. Collett: Familjen Collett." "10042)

Tillbaka till början.

Bonne, Rigobert.

Biografiska uppgifter:1727–1795
One of the most important cartographers of the late 18th century. In 1773 Bonne succeeded Jacques Nicolas Bellin as Royal Cartographer to France in the office of the Hydrographer at the Depôt de la Marine. Working in his official capacity, Bonne compiled some of the most detailed and accurate maps of the period. Bonne’s work represents an important step in the evolution of the cartographic ideology away from the decorative work of the 17th and early 18th century towards a more detail oriented and practical aesthetic. With regard to the rendering of terrain Bonne maps bear many stylistic similarities to those of his predecessor, Bellin. However, Bonne maps generally abandon such common 18th century decorative features such as hand coloring, elaborate decorative cartouches, and compass roses. While mostly focusing on costal regions, the work of Bonne is highly regarded for its detail, historical importance, and overall aesthetic appeal.
Bland arbeten:
"Partie Occidentale du Canada"
(" "10543)

Tillbaka till början.

BOTERO, GIOVANNI.

Biografiska uppgifter:1533-1617. Född i Bene i Piedmont, död i Torino.
Italiensk präst och författare. Studerade vid jesuitkollegiet i Torino, 1576-84 sekreterare hos Carlo Borromeo och ärkebiskop av Milano. Kom i tjänst hos hertig Carl Emmanuel I av Savoyen, bl.a. som diplomat. Slutligen blev han abbot i "San Michele delle Chiusa" i Piemont. Förutom sin "Relationi universali" gav han ut en rad statsrättsliga och politiska skrifter. I politiskt hänseende var han en bestämd motståndare till Macchiavelli. Hans skrifter, som var författade på italienska, fick stor utbredning genom översättningar till andra språk.
Bland arbeten:
Relationi universali.
(Encicl. Ital. - Th. und K." "10044)

Tillbaka till början.

Bouillet, Jean-Henri-Nicolas

Bland arbeten:
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
(" "10496)

Tillbaka till början.

BOWEN, EMANUEL.

Biografiska uppgifter:Död 1767.
Engelsk kartograf. Han började sin verksamhet som kartritare omkring 1720, utgav 1744-47 "Complete System of Geography" med 70 kartor, 1752 "Complete Atlas, or Distinct View of the Known World", 1758 "Atlas Minimus" och 1767 "Large English Atlas". Han utförde även kartor för olika historiska verk och reseskildringar, och var kartgravör både för Kung George II av England och Ludvig XV av Frankrike.
Bland arbeten:
Complete System of Geography. Complete Atlas, or Distinct View of the Known World. Atlas Minimus. Large English Atlas.
(Dict. nat. biogr. [Ths.B.] - Phillips. - Tooley." "10046)

Tillbaka till början.

BOWLES, JOHN.

Engelsk kartförläggare i mitten av 1700-talet. Han gav troligen inte ut någon hel atlas, men däremot en rad enkla kartor. 1753 gav John Bowles & Son ut "A catalogue of Maps, Prints, Copy-Books, etc. "
Bland arbeten:
A catalogue of Maps, Prints, Copy-Books, etc.
(Brown, s. 354. - Tooley." "10048)

Tillbaka till början.

BRAAKENSIEK, A.

Biografiska uppgifter:Ca: 1835.
Holländsk kartgravör. Inga övriga upplysningar hittade.
(" "10050)

Tillbaka till början.

BRAUN, GEORG.

Biografiska uppgifter:1541-1622.
Teolog och förläggare. Mest känd för sin medverkan i utgivningen av "Civitates Orbis Terrarum" där han även utförde texterna. Verksam som lärare i Antwerpen 1566-1568 där han träffade Franz Hogenberg. Efter Hogenbergs flytt till Köln 1570 träffades Braun och Hogenberg igen och inledde ett samarbete. I ett brev från Braun till Ortelius daterat 31 oktober 1571 så insinuerar Braun att "Civitates Orbis Terrarum" var Hogenbergs idé då han kallar den "Mäster Frans' bok om städer". Arbetets första del utkom 1572 och slutfördes först 1618.
Bland arbeten:
Civitates Orbis Terrarum.
(" "10052)

Tillbaka till början.

BRETEZ, LOUIS.


Bland arbeten:
"Plan de Paris" också känd som "Plan de Turgot". 1734-1739.
(" "10054)

Tillbaka till början.

BROLING, GUSTAF.

Biografiska uppgifter:Född 1766 11/4 på Lunds gård i Edsbergs sn (Ör.), död 1838 12/4 i Stockholm (Maria).
Bergsråd. Direktör. Industriell bruksledare. Kopparstickare, litograf och träsnidare. Författare. Son av kronofogden Gustaf B. och Anna Christina Robsahm. Elev av Jacob Gillberg. Student vid Uppsala universitet 1783. Auskultant i Bergskollegium 1788. Ledamot av Vetenskapsakademien 1797. Vistades 1797-99 i England för att studera järntillverkning. Bergsråds titel 1817, direktör för Mynt- och kontrollverket 1833.
Bland arbeten:
S. G. HERMELIN, Geographiske chartor öfver Sverige, I, Sthlm 1797: Karta över Ångermanland, Medelpad och Jämtland, 1797, samt Karta över Härjedalen, 1797. S. G. HERMELIN, Försök till mineral historia öfver Lappmarken och Vesterbotten, Sthlm 1804: Swappawara koppar och järngrufwor uti Torneå lappmark, karta.
(Hultmark, 1944." "10056)

Tillbaka till början.

BRY, JOH. ISRAEL de.

Biografiska uppgifter:Död 1611.
Tysk kopparstickare, son till kopparstickaren Theodore de Bry (se denne). Han samarbetade med sin far och bror Johann Theodore de Bry (se denne), bl.a. med verket "India Orientalis" som kom i flera band omkring 1599 och i senare utgåvor.
Bland arbeten:
India Orientalis.
(Thieme-Becker. - Wieder." "10058)

Tillbaka till början.

BUHRMAN, GERHARD von.

Biografiska uppgifter:1653-1701.
Officer, kartograf. B. var 1672-74 i utländsk krigstjänst, deltog i hela skånska kriget som fortifikationsofficer, tjänstgjorde sedan som generalkvartermästarlöjtnant i Skåne och inlade stor förtjänst om befästandet av Malmö, bevistade med statsstipendium fälttågen i Flandern 1693-94, överstelöjtnant 1695. B. var en av 1600-talets skickligaste svenska kartografer med en teknik som kartografien i allmänhet kom att uppnå först under 1700-talet. Under skånska kriget hade B. goda tillfällen att lära känna Skånes topografi och ännu bättre under året 1680, då han drog omkring och avritade ett 50-tal skånska herrgårdar (utgivna av A. Fischer 1756). (En andra upplaga kom 1856 när Buhrmans bilder gavs ut i andra upplagan av Svecia Antiqua et Hodierna, VÖBAM's anm.). På våren 1681 fick B. i uppdrag att kartlägga Jämtland och Värmland, på hösten samma år att kartlägga Skåne. Skånekartan blev färdig 1684, en annan 1687 (original i Krigsarkivet). Den utgör den första tillförlitliga kartan över provinsen och användes av Erik Dahlberg som underlag för dennes krigshistoriska kartor. 1684 års uppl. reproducerades i tryck 1927 av F. Wernstedt.
Bland arbeten:
Eric Dahlbergs Suecia antiqua & hodierna. Supplement, Prospecter af åtskillige märkvärdige byggnader, säterier och herre-gårdar uti Skåne / ... och blifvit år 1680 aftagne, ritade och samlade af ingenieur-capitain Burman ; men nu till det allmännas tjenst, förnyade och ... på trycket utgifne år 1756 af Abraham Fischer
(Sv. Uppslag.bok 2:a uppl., band 5 1947, sp.271-72. Litt. H. Richter, "Skånes karta från mitten av 1500-talet till omkr. 1700"." "10060)

Tillbaka till början.

BURE(US), ANDERS (ANDREAS).

Biografiska uppgifter:1571-1646. Född i Säbrå, död i Stockholm.
Svensk ämbetsman och kartograf. Han började som kanslitjänsteman, men arbetade vid sidan om med genelogiska, astronomiska och kartografiska studier. 1602 deltog han i kartläggningen av Stockholm, 1619-20 vid gränsdragningen mellan Finland och Ryssland. 1623 fick han överinseende för det offentliga byggväsendet i Sverige och år 1628 blev han utnämnd att organisera det svenska lantmäteriet samt fick med denna ställning ett grundläggande inflytande över utvecklingen av det svenska lantmäteriväsendet. Han blev senare assessor vid krigskollegiet och krigsråd. - Som kartograf fick han 1603 i uppdrag av Karl IX att kartlägga Sverige och Finland. Resultatet framlades år 1611 med kartan "Lapponiae. Bothaniae Cajaniaeque regni Suecie provinciarum septentrionalium nova delineatio". Med stöd från Gustav Adolf fortsatte han sitt kartläggningsarbete och gav 1626 ut "Orbis Arctoi nova et accurata delineatio", ett verk på 6 blad i förhållandevis litet format. Första utgåvan finns idag bara i ett fåtal exemplar. Hans kartor användes snart av utländska kartografer. Under en lång tid var de grunden för all kartframställning över Skandinavien. Bure har fått hedersnamnet "den svenska kartografins fader". Han adlades 1624. Born Andreas Bureaus, taking the name Bure when ennobled in 1624. Held many public administration jobs. Founded the National Land Survey and appointed director in 1628. His Lapponia and Arctoi ,Nova maps are justly seen as pioneering works of Swedish cartography.
Bland arbeten:
Lapponiae. Bothaniae Cajaniaeque regni Suecie provinciarum septentrionalium nova delineatio, 1611, sannolikt grav. av B. Orbis Arctoi nova et accurata delineatio.
(Hultmark, 1944. Lönborg, s. 10-16. - Orbis. - Sv. män och kv. Sveriges sjökartor – A. Hedin" "10062)

Tillbaka till början.

BURUCKER, JOHANN MICHAEL.

Biografiska uppgifter:1763- död efter 1808. Född i Nürnberg.
Tysk kopparstickare. Född i Nürnberg där han från omkring 1785 var verksam som kopparstickare. Han arbetade med porträtt, kartor och skriftmönster samt planscher av mekaniska instrument.
(Thieme-Becker." "10064)

Tillbaka till början.

BÖRTZELL, JOHAN ERIK ALGERNON.

Biografiska uppgifter:1840-1918.
Industriman. Efter att ha utexaminerats från Teknologiska inst:s fackavd. för maskinbyggnad tjänstgjorde B. vid Sveriges geol. undersökning. 1872 blev han föreståndare för Generalstabens litografiska anstalt, som han fullständigt reorganiserade. Bl.a. införde B. de nya fotokemiska reproduktionsmetoderna. 1893-1913 var han föreståndare för Riksbankens sedeltryckeri, vilket han även moderniserade. 1881 erhöll han hovintendents titel.
(Sv. Uppslag.bok 2:a uppl. Recension i Teknisk Tidskrift 1872 av Algernon Börtzells verk "Beskrifning öfver Besier-Ecksteins kromolitografi och litotypografi"" "10066)

Tillbaka till början.

C

CAESIUS.

Se BLAEU, W. J.
(Tooley." "10068)

Tillbaka till början.

CAMPANIUS.

Se HOLM, THOMAS CAMPANIUS.
(" "10070)

Tillbaka till början.

CAMPENHAUSEN, BODO von.

Biografiska uppgifter:Född på godset Wesselhof i Lettland 1898, död den 15/7 1988 i Sverige.
Konstnär och arkitekt. Född 1898 på släktgodset Wesselhof, dåvarande ryska guvernementet Livland idag Lettland. Ätten är urgammal svensk adel. Bodo von Campenhausen utbildade sig till konstnär och verkade som professor i keramik vid konstakademin i Berlin. Han lämnade Tyskland strax innan andra världskriget såsom motståndare till nazisterna och slog sig sedermera ner i Lund. Som konstnär målade han akvareller med stor framgång men är mest känd för sina kavaljersperspektiv, liknande fågelperspektiv, över städer. Satte hunden på kartan för kärlekens skull - ur Sydöstran 7/7 2007. Namnet Bodo von Campenhausen är det kanske inte många som känner till. Däremot är hans hans detaljerade karta över Karlshamn välbekant. Denna gjorde han under en resa till staden 1963. På kartan finns även en kvinna med hund. Den enda person han avbildade på sina kartor. Strax innan andra världskriget bröt ut flydde arkitekten Bodo von Campenhausen från Tyskland till Sverige. Han var en stark motståndare till nazisterna. Han slog sig ner i Lund och var en skicklig arkitekt. Han var en förmögen man och ägde flera fastigheter i Österrike. På frågan om han själv hade ritat husen svarade han kryptiskt: ”Nej, jag bygger inte hus. Jag uppskattar vad andra gör istället. Möte på konstmässa Ödet förde honom till Karlshamn då han mötte en kvinna från staden, Inga Lindvall, på en konstmässa i Malmö. Kärleken blommade, men de gifte sig aldrig, då Bodo von Campenhausen var änkling och hans släktingar var emot ett nytt äktenskap. Detta hindrade inte paret från att träffas i Inga Lindvalls hus på Drottninggatan 81. Vid ett av alla hans besök i staden, ritade Bodo von Campenhausen en mycket detaljerad karta över centrala Karlshamn. Denna karta ritades 1963. Kartan är baserad från hans egna skisser, inte ett enda fotografi använde han som underlag. Bodo var enormt målinriktad och var ute i ur och skur med sitt staffli och ritade av vad han tyckte var viktiga motiv från staden. Han var så noggrann att till och med hyreshusen, som annars inte hade något större arkitektoniskt värde blev rätt avritade, med rätt antal våningar och fönsterrader. Kopparsticket till kartan gjorde han sedan under vinterhalvåret i Lund och såg personligen till att originalkopparplåten förstördes efter det att ett antal kopior var gjorda. Kvinna och hund avbildade Dessa kopior hänger säkert i många karlshamnsbors hem. Vad de kanske inte upptäckt är att på innergården till Drottninggatan 81 är en kvinna och en hund avbildade. För övrigt den enda karta där en människa finns med. Kvinnan är Inga Lindvall och hon är ute och rastar den svarta Cocker Spanieln ”Lou-Lou”, som är döpt från en av rollinnehavarna i operetten ”Den glada änkan”. Kärleken mellan Inga Lindvall och Bodo von Campenhausen tog slut och Bodo återvände till Lund. Inga Lindvall gifte sedermera om sig. Bodo von Campenhausens öde är okänt, men han avled för några år sedan efter att ha levt ett rikt liv. Inga Lindvall avled 1996 som änkefru vid en ålder av 87 år. Har ni en karta över Karlshamns stad som är signerad av Bodo von Campenhausen. Ta er då en ordentlig titt och ni kanske upptäcker kvinnan med hunden i kvarteret Norrköping. Bodo von Campenhausen har även ritat kartor över andra kommuner i hela södra Sverige. Källor: Bengt Lindvall (son till Inga Lindvall) Bengt Bremberg Tomas Pranell Publicerad i Sydöstran 2007-07-07 03:00 Perstorpskartan. Jag arbetade som kulturchef i Perstorp 1977 och beställde kartan av Campenhausen. Han berättade då att det roade honom att rita dit figurer ibland, ägaren eller innehavaren av hus m.m. Han ritade dit mig på Perstorpskartan med min hund vid min bil, vid den plats jag alltid brukade parkera på. Perstorpskartan trycktes i 1000 ex, alla signerade och numrerade. Dessutom förekom ett tjuvtryck på gulaktigt papper i mindre format vilka såldes av bl.a. pappershandeln i Perstorp. Dessa tjuvtryck tror jag härrörde från samma källa som sålde hela mappar med alla Campenhausens kartor, i samma mindre format och på samma gulaktiga papper. Var det inte Karlshamn som var ursprungsorten? Campenhausen fick, tror jag det var, 30.000 kr för Perstorpskartan. Originalkartan i stort format (130x137 cm), hänger inplastad i laminat i Kommunhuset i Perstorp. Denna karta fotograferades och trycktes i förminskat format. Kartan är utförd i s.k. kavaljersperspektiv (eller fågelperspektiv), dvs att perspektivet förskjuts allteftersom blicken vandrar över kartan. För att kunna göra det var Campenhausen tvungen att gå upp på en del hustak. Han utgick vid ritbordet från stadsplanekartan. Så gick han ut och tittade på husen, utrustad med ett intyg att visa husägarna, att han arbetade för kommunens räkning. Vi hade förstås, från kommunens sida, också informerat via pressen vad som var på gång. Eftersom Bodo von Campenhausen var en mycket älskvärd person, vållade detta aldrig några svårigheter, tvärtom blev han mycket välkomnad överallt. Med tanke på hans ålder, han föddes 2 decemper 1898 och Perstorpskartan gjordes sommaren 1977, så var det ingen dålig prestation detta att klättra upp på taken. På kartan ritade han en del sevärda miljöer. Från originalet som han gjorde i fält, trycktes förminskade upp som brevkort. Campenhausen ansåg att Perstorpskartan var hans bästa av alla, men han var också mycket nöjd med Borgholm. Härutöver tecknade han för kommunens räkning 12 ytterligare motiv. Bodo von Campenhausen tecknade för flera gods i Skåne motiven för deras brevkort. Dessutom var han en mycket fin akvarellist. Jag har i några få ord försökt teckna en bild av honom, publicerad i Hedberg, Gunnel, Kring Grönan, Perstorpsbilder IX, Bilder utgivna av Fotoklubben och Kulturnämnden i Perstorp. Perstorp 1988. Där finns också avbildat det porträtt som Ove Zerge tecknade av Campenhausen och som hängde i Campenhausens hem, nu i sonens ägo. (En skiss till detta finns återgivet i Svenskt Konstnärslexikon). Bodo von Campenhausen var en behaglig person att ha att göra med. Leende, älskvärd, artig. Utom konstnär var hans titel friherre. Gunnel Hedberg, Malmö, kulturchef i Perstorps kommun åren 1975-1983.
Bland arbeten:
Åhus 1949 Lund 1953 Kristianstad 1958 Ystad 1960 Laholm 1961 Karlskrona 1962 Karlshamn 1963 Sölvesborg 1965 Lund Mårtensgatan till Tvärgatan 1966 Lund Stadskärnans sydvästra del 1967 Ronneby 1968 Växjö 1969 Kalmar 1970 Vimmerby 1971 Visby 1974 Simrishamn 1975 Helsingborg 1976 Perstorp 1977 Borgholm 1978
(" "10468) - Se bild.

Tillbaka till början.

CANTEMIR, PRINCE CONSTANTIN DIMITRI.

Biografiska uppgifter:1673-1723.
Cartographer in Russian service.
Bland arbeten:
Moldavia 1716. Constantinople 1720. A contemporary unsigned English mezzotint portrait exists.
(Tooley." "10072)

Tillbaka till början.

Cardon, Johan Elias.

Biografiska uppgifter:Född 17 oktober 1802 i Stockholm, död 3 juli 1878 i Stockholm.
Johan Elias Cardon var en svensk konstnär, litograf och hovgravör. Gift med Britta Kristina Sundberg född 14 september 1812 död 7 juli 1894. Far till två döttrar, Ida Cardon född 13 juli 1839 och död 10 mars 1881 och Kerstin Cardon samt bror till litograferna Carl Oskar och Oskar Daniel Cardon. Cardon var av vallonsk släkt. Efter ett års studier i handelslära i Härnösand hoppade Cardon av utbildningen för att bli elev hos kopparstickaren Christian Forssell i Stockholm samtidigt studerade han vid Konstakademien. På ett kungligt stipendium studerade han litografins teknik i Paris 1830-1831 och 1833-1834 samt i München 1832. Han blev agré vid Konstakademien 1835 och ledamot 1843 med titeln kunglig litograf. Tillsammans med A. M. Spong startade han 1835 ett litografiskt tryckeri där man införde de moderna litografimetoder Cardon studerat i Tyskland och Frankrike. Hans produktion omfattar omkring 600 blad huvudsakligen med porträtt bilder. Hans största samlade porträttverk gavs ut 1842 under namnet Galleri af utmärkta svenska lärde, vitterhetsidkare och konstnärer från Gustaf I:s till nuvarande tid. Han är representerad bland annat vid Nationalmuseum och Göteborgs konstmuseum. Johan. Elias Cardon, f. 17 okt. 1802 i Stockholm, d. 3 juli 1878 därstädes. Föräldrar: tobakshandlaren Anders Cardon och Katarina Elisabet Grönberg. Sattes efter slutad skolgång mot sin vilja 1818 i handelslära hos handlanden och källarmästaren Daniel Bystedt i Härnösand, varifrån han dock efter ett år återvände vid principalens död; elev i K. D. Forssells kopparstickarateljé vid Kungsholmstorg 1819—30; tillika elev vid Konstakademien 1819 och erhöll där jeton 30 jan. 1821, 24 jan. 1822 och 30 jan. 1823, Meyerska medaljen 29 jan. 1827 samt andra eller hertigliga medaljen 24 jan. 1828; erhöll resestipendium på tre år efter medaljgravören J. Salmson enligt K. brev 28 nov. 1829 (förlängt på ett år 24 nov. 1832); studerade därpå i Paris maj 1830—1831, i Miinchen 1832 och ånyo i Paris 1833—34. Erhöll genom K. brev 12 apr. 1834 ett förlagslån å 3,000 rdr b:ko för inrättande av ett litografiskt tryckeri i Stockholm; ingick enligt kontrakt av 19 juni 1835 bolag med A. M. Spong på sex år under firma Spong & Cardon, vilken firma dock upplöstes 1841; drev därefter en tid eget tryckeri; vik. lärare i teckning vid Konstakademiens principskola sommaren 1852; erhöll gravörlönen efter K. D. Forssell 23 dec. 1852. AgréFrKA 1835; LFrKA med titeln K. litograf 1843. Gift 14 okt. 1838 med: Brigitta (Brita) Kristina Sundberg, f. 12 sept. 1812, d. 7 nov. 1894, dotter till skepparen, sedermera kronolotsen Tomas Sundberg i Öregrund. Som kopparstickare kom C. aldrig att göra någon självständig insats i svensk konst. Men då han är en av gravyrens sista utövare i vårt land, förtjänar det lilla, han utfört i denna konstart, dock beaktande. Hans fader, som lär ha roat sig med att gravera på lediga stunder, var bekant med Martineleven J. P. Cumelin, vilken upptäckte C: s anlag och förmedlade bekantskapen med K. D. Forssell. Hos denne bosatte sig såväl C. som hans yngre bror Oskar efter faderns död, och där fick C. till medlärjunge K. J. Billmark, till vilkens bana hans egen är en parallell. Till att börja med fick han hjälpa till med att gravera vinjetter till böcker men så småningom utförde han porträtt, som Forssell fulländade och signerade, t. ex. Karl De Geers porträtt år 1828. Redan 1824 hade C. själv signerat en liten kopia efter Willes gravyr »Skolmästarinnan». Mindre lyckade blevo två andra gravyrer, Innocentius X efter Velasquez och en madonna. Möjligen har C. också liksom Billmark medverkat anonymt i Forssells »Ett år i Sverige». Men gravyrkonsten var svår och Forssells fordringar stora. Någon egentlig självständig verksamhet kunde det ej bli tal om, förrän C. fullbordat sin utbildning i Paris — och där öppnade sig ett annat perspektiv för honom. Tidens nya uppfinning på bildreproduktionens område, litografien, hade införts till Sverige 1817 av tyskarna Muller och Fehr på general L. M. de Camps förslag. 1825 grundlade fänriken Karl von Schéele ett stentrycken med offentligt understöd, och efter K. E. Gjöthströms hemkomst 1829 blev Gjöthströms & Magnussons tryckeri den bästa litografiska pressen i Sverige. De som arbetade för litografien voro dock i allmänhet amatörer och dess »inkunabler» i vårt land äro skäligen klena. M. G. Anckarsvärd, som själv gjort en insats som litograf, sökte på allt sätt egga höga vederbörande att uppmuntra den nya konsten. Det är självklart, att Forssells dugliga och fattiga elever Billmark och C. icke länge kunde undgå att mottaga beställningar på litografier. Billmark, som alltmer började övergå till landskapet, har litograferat redan 1826. År 1828 litograferade C. enligt egen uppgift sitt första opus, ett Karl Xll-porträtt efter David von Krafft. Samma år är ett porträtt av Walter Scott efter Mossais daterat och året därpå ett av Gustav III. Båda stå högt över alla dittills i Sverige utförda litografier. C. hade med dem dokumenterat sin fallenhet för litografiens konst, och sannolikt kände han den lätta crayontekniken som en befrielse efter kopparstickets tekniska regeltvång. Från samma tid äro också porträtten av Deland efter L. H. Roos och K. H. Anckarsvärd efter J. G. Sandberg samt ett stort helfigursporträtt av Karl XIV Johan, ett tämligen misslyckat opus, där intrycken från Forssells stora, kopparstick förkvävt varje spår till fri och lätt stil. Nämnas bör slutligen även en stor plansch med porträtt av fyra musiker efter Sandberg. Det sägs, att kronprins Oskar, som 1828 beställde sitt porträtt i svartkrita, skall ha tillrått C. att ägna sig helt åt en konst, som han hade så stor fallenhet för och som ekonomiskt borde löna sig bättre än kopparsticket, tack vare det snabbare utförandet och det billigare tryckförfarandet. M. G. Anckarsvärd, som då var adjutant hos Karl Johan, understödde C. med råd och dåd och gav honom flera beställningar. Forssell själv tycks icke haft något emot elevens nya inriktning, åtminstone är han dennes böneman, när det gäller tryckeriet år 1834. Vid ankomsten till Paris 1830 stod C. sålunda vid skiljovägen. Visserligen 'talades det blott om hans utbildning till kopparstickare, när det gällde hans stipendium 1829, men väl i Paris ägnade han däråt ingen tanke. Kanske var det helt enkelt ingen möjlighet längre att komma i lära hos någon gravör. Alltnog, i väntan på att kunna betala för sig på Gros' ateljé, litograferade C. nu färdigt de vackra porträtten av kronprinsen och kronprinsessan, det ena efter Sitieler, det andra efter O. J. Södermark. Det var icke alltid, hans crayon skulle ha samma lätthet och mjukhet i valörerna som i dessa bilder. Någon elev till Gros blev C. aldrig. Ingres' ateljé hade ryktet om sig att »utbilda de starkaste dessinatörerna», och där inträdde han pä vintern 1830—31. Men han gjorde också bekantskap med män som Grevedon och1 Lemercier. Efter den förres signatur (ex. på m:lle de Dardels porträtt) formade C. efter 1836 successivt sin egen signatur, och hos den senare trycktes hans första komposition på sten, Spanska flyktingar efter Ary Scheffer, 1831. Efter denne litograferade han också Le lever samt efter Auvray Femme de Nettuno. På grund av koleran finna vi honom året därpå i Miinchen, där han hos Fr. Hohe lär sig stentryckarkonsten och under hans ledning trycker En osteria i Rom efter Lauréus, ett kamratporträtt av landskapsmålaren Morgenstern, som han antagligen råkat i säll- v skap med Fearnley, och, enligt egen uppgift, en Tyrolerscen efter Vol st. Ar 1833 återvände han till Paris, där nu Billmark blev hans granne på Rue Guéiiégaud och stentryckaren Lemercier gav honom undervisning. Nästan hela året 1834 arbetade han på litografen Maurins ateljé. Han tecknade nu på stenen en Pietå efter Carracci, som säkert gladde vederbörande i Akademien härhemma genom sin akademiskt korrekta hållning. I dec. 1834 återvände C. hem. Utanför sitt egentliga fack, porträttet, har C. sedermera sällan gått. Med Billmark kunde han ej konkurrera på landskapets område. Efter hemkomsten får han dock någon gång sådana uppdrag, så t. ex. reproducerar han i stort format Mazers »La cataracte d'Imatra» och K. J. Fahlcrantz' Åbovyer liksom även dennes Nyköping. Han har även litograferat Stockholms slott från Strömmen och Nya dockbyggnaden i Karlskrona. Undantagsvis har han också gjort några djurbilder efter Kiörboe. Av större intresse äro hans reproduktioner, ofta i stort format, efter figurmålningar, som t. ex. Holländsk interiör efter Rob. Vilh. Ekman (1839), Fransysk interiör efter P. G. Wickenberg (1842) och Bordsällskap efter Amalia Lindegren, medan däremot de stora bataljerna efter K. A. Dahlström och historiemålningarna efter Sandberg äro tämligen torra, Men konsten här hemma var torftig, den lönade sig sällan att reproducera. Det är som porträttör av Karl Johanstidens och Oskar I:s tids svenskar, C. har sin stora betydelse. I den mån aktningen för litografien som konst återvänder, kommer hans insats att bliva mindre förbisedd i den svenska konsthistorien. Hans vederhäftiga, borgerligt solida konst, kan icke elimineras ur det svenska kulturlivet omkring seklets mitt. Den är svensk, och det är oftast från C: s blad, vi känna igen den tidens människor. Tillsammans med Billmark delar han äran att vara litografiens främste utövare i Sverige, Parisaren Billmark var artist och gjorde i allmänhet själv teckningarna till sina litografier, C. var gravör och nöjde sig oftast med att reproducera andra på stenen. Men hans insats är icke mindre för det. Dock har även han ibland arbetat efter egen teckning. Ett självporträtt i Paris 1833 och kamratporträttet av Otto Wallgren stå här som inledningen. Hans franska lärare Maurin, vars stil vi kunna studera i porträttet av Descartes i nationalmuseum, känns här igen på de kraftiga, romantiskt mörka skuggorna, den sammetsmjuka svärtan och den säkra stoffskildringen. Friare och måhända som ett första svagt intryck i svensk konst av Ingres' underbart rena, klassiskt lugna och psykologiskt förfinade porträttkonst, sådan den framträder särskilt i hans otaliga porträttskisser i blyerts, verka några, andra av C:s självständiga porträtt under 1830- talet, t. ex. av dottern Ida Cardon, av hustrun, av professor J. J. Nervänder, landskapsmålaren K. Berger, Klas Gödecke, skräddaren Kaiding, ministrarna Mornay och Hughes, hovmästaren Pré-vost, liksom också porträtten av greven och grevinnan John Hamilton samt medicinalrådet K. U. Sondén, vars unga hustru, född Åkerman, tar priset av alla C:s damporträtt. Så sent som 1846 tecknade lian på stenen det ståtliga porträttet av sin ungdoms välgörare M. G. Anckarsvärd, och 1844 gav han i porträttet av Lars Montén en typisk bild av en Stockholmsborgare. Det är emellertid så långt ifrån att dessa, i den ofantliga produktionen försvinnande egenhändiga arbeten, skulle markera C:s ställning som porträttör, att det fastmera är hans porträttlitografier efter andra konstnärer, som tränga sig fram för minnet, när man tänker på C: s porträtt. Hans mjuka crayon och kunniga teckning ha bidragit att för framtiden befästa mer än en tämligen medelmåttig konstnärs rykte. Mest har han arbetat efter Sandberg. Denne startade genast efter C:s hemkomst sitt »Gallerie af utmärkta svenska vitterhetsidkare, lärde och konstnärer från Gustaf I: s till närvarande tid». Porträtten av samtida som t. ex. E. G. Geijer, Elias Fries och K. D. Forssell äro verkligt utmärkta, och det är svårt att förneka, att en stor del av äran därav måste tillskrivas C. 1841 startade V. Wohlfahrt sin serie »Salon musical et dramatique», som i än högre grad var beroende på C: s förmåga. Matilda Gelhaars porträtt är däri bäst. Andra verk, där han medverkat, äro G. H. Mellins och N. H. Thomsons »Mjuseum för naturvetenskap, konst och historia» (1835—37), där han litograferade 6 porträtt, G. H. Mellins »Sveriges store män samt märkvärdigaste fruntimmer» (1840—49), av vars 240 porträtt han litograferat 31, brodern Oskar 201 och Wallgren 8, samt, med vardera 2 blad, »Wickenbergs album» (1850) och »Byströms skulpturgalleri» (1849—52). Efter Södermark litograferade C. bl. a. Baltsar von Platens porträtt 1835 och sitt receptionsstycke i akademien, ett knästycke av P. A. Tamm, samt det populära porträttet av Jenny Lind. Som kunglig litograf var det hans sak att mångfaldiga alla mera lyckade porträtt av den kungliga familjens medlemmar. Först på ett senare stadium kom C. att litograf era efter Uno Troili. Hade tillgången på verkligt betydande porträttmålare varit större under hans krafts dagar, skulle säkerligen även C: s porträttlitografier nått en högre kvalitet. I stället fick han-känna på den bittra och hopplösa konkurrensen med den allt besegrande fotografien. Han tog den i sin tjänst, han mångfaldigade daguerrotypier men undgick ej mekaniseringens faror. Alltifrån 1850-talet går hans konst utför. 1866 signerade han sin sista litografi, ett porträtt av den norske generalen Fleischier. Som den sista i skaran av scenens artister, som han under ett långt liv porträtterat, står Kristina Nilsson. Inalles har C. utfört omkr. 590 litografier. På 30-talet var C. medlem av sällskapet Plejaderna, där Wahlbom ritade hans porträtt i karikatyr. En förlamning, som träffade honom oväntat tidigt, kom hans hand att darra men ej att förtröttas. »Arbetsam och tillbakadragen i sitt sätt samt stängd genom sjuklighet, levde han inom sin familj, umgicks med några få äldre kamrater, och närmade sig icke den övriga konstnärskretsen» säger F. V. Scholander om honom i sitt minnestal.
(" "10549) - Se bild.

Tillbaka till början.

CAROLUS FLANDRO [CARL] JORIS [GEORGIUS].

Biografiska uppgifter:1601-1625.
Pilot and map maker. Compiled various MS maps and map of Iceland, printed by Hondius 1631, and Blaeu. Worked to improve Waghemaer's Het niewe Vermeerde Licht 1634. Carolus, Joris [Georgius], holländsk skeppare och kartograf i början 1600-talet. Han var en välkänd skeppare i nordliga farvatten och deltog i tre expeditioner för att finna Nordvästpassagen. 1625 besökte han Island, och erbjöd sig i ett brev därifrån att gå i tjänst hos Danmarks konung Christian IV, vilket troligtvis aldrig blev av. Efter hemkomsten till Holland gav han 1626 ut en karta över nämnda trakt, "Nieuwe pascaert van Ijsland, Fretum Davids ende de landen daer by westen" och 1634 utgav han ett nautiskt verk, "Hetnieuw vermeerde Licht... des Grooten Zeevaerts", som innehöll en ny karta över dessa farvatten. Han utarbetade en specialkarta över Island som publicerades första gången i J.J. Pontanus: "Rerum Danicarum historia" (1631). Förläggaren av detta verk var Joannes Janssonius (se denne) som senare tog med kartan i sin atlas. Den fortsatte att användas av hans efterföljare och blev även kopierad av Willem Blaeu.
Bland arbeten:
Nieuwe pascaert van Ijsland, Fretum Davids ende de landen daer by westen. Hetnieuw vermeerde Licht... des Grooten Zeevaerts. Islands karta i Rerum Danicarum historia.
(Tooley. H. Hermannsson i Islandica, b. XVII, s. 22f., och b. XXI, s. 36f." "10074)

Tillbaka till början.

CARY, JOHN.

Biografiska uppgifter:1754-1835.
Engelsk förläggare och kartograf. Cary var en företagsam förlagsbokhandlare som 1787 började ge ut små och billiga kartor över engelska landområden. 1794 fick han i uppdrag av "Postmaster General" att utarbeta nya vägkartor över England. Dessa följdes av "General Atlas of the World" (1808 och 1811) och "New universal Atlas". Han räknas som en av de främsta engelska kartograferna. Firman G. & J. Cary gav även ut resehandböcker, glober, stjärnkartor, geologiska kartor, matematiska instrument, mikroskop etc.
Bland arbeten:
General Atlas of the World. New universal Atlas.
(Lynam. - Tooley." "10076)

Tillbaka till början.

Celebi, Kâtip.

Biografiska uppgifter:Kâtip Çelebi, Mustafa bin Abdullah, Haji Khalifa or Kalfa, (1609, Istanbul – 1657 Istanbul)
Kâtip Celebi was an Ottoman scholar. A historian and geographer, he is regarded as one of the most productive authors of non-religious scientific literature in the 17th century Ottoman Empire. Among his best-known works is the Kashf al-?un?n ‘an as?m? al-kutub wa-al-fun?n, ("The Removal of Doubt from the Names of Books and the Arts"), a bibliographic encyclopaedia, written in Arabic, which lists more than 14,500 books in alphabetic order. Life and works The son of a soldier, he himself was a soldier for ten years until a heritage made him turn to a more contemplative life. As the accountant of the commissariat department of the Ottoman Army in Anatolia, he accompanied the Ottoman army in the campaign against Baghdad in 1625, was present at the siege of Erzurum, and returned to Istanbul in 1628. In the following year he was again in Baghdad and Hamadan, and in 1633-34 at Aleppo, whence he made the pilgrimage to Mecca (hence his title Hajji). The following year he was in Erivan and then returned to Constantinople. Here he obtained a post in the head office of the commissariat department, which afforded him time for study. He seems to have attended the lectures of great teachers up to the time of his death, and made a practice of visiting bookshops and noting the titles and contents of all books he found there. One of his shorter and more accessible works is M?z?n al-?aqq f? ikhtiy?r al-a?aqq ("The balance of truth in the choice of the truest"), a collection of short essays on topics in Islamic law, ethics, and theology, in which he takes a relatively liberal and tolerant view—often critical of narrow-minded Islamic religious authorities. This book serves as a source on Ottoman social developments in the 16th and 17th centuries, such as the introduction of coffee and tobacco. While he did not concur with the outlawing of coffee and tobacco, he found tobacco smoke personally distasteful, writing of the "noxious effects of the corruption of the aerial essence." An English translation by G. L. Lewis of the M?z?n al-?aqq has been published with annotations under the title The Balance of Truth. Katip Çelebi died suddenly and peacefully in October 1657, while drinking a cup of coffee.
Bland arbeten:
Cihannüma (The mirror of the world) Constantinople, Ibrahim Müteferrika, 1732. First edition. This is the second work by Kâtip Celebi published in 1729. The author was a well known writer on history and geography and a bibliophile and in this work intended to publish a universal system of geography. In fact only part of the work (including the description of Asia Minor) was completed by Kâtip who used European and Arabic and Persian sources, and the whole was supplemented and edited by Ibrahim, who dedicated it to the grand vizir of Sultan Mahmud II, Ali Pasha. The picture is showing the map of the Indian Ocean and the China Sea that was engraved in 1728 by the Hungarian-born Ottoman cartographer and publisher Ibrahim Müteferrika; it is one of a series that illustrated Katip Çelebi’s Cihannuma (Universal Geography), the first printed book of maps and drawings to appear in the Islamic world.
(" "10591) - Se bild.

Tillbaka till början.

CHATELAIN, HENRI ABRAHAM.

Biografiska uppgifter:1684-1743. Född i Paris, död i Amsterdam.
Fransk-holländsk präst. Han studerade först i Leiden och Amsterdam, senare i Cambridge och Oxford. Efter några års andlig verksamhet i London blev han 1721 präst i Haag och 1728 i Amsterdam. Han gav ut flera teologiska skrifter samt (anonymt) "Atlas historique, ou, nouvelle introduction à la chronologie & à la géographie ancienne & moderne" 1705-20 i 7 band. En nyutgåva utkom 1732-39.
Bland arbeten:
Atlas historique, ou, nouvelle introduction à la chronologie & à la géographie ancienne & moderne.
(Nederl. biogr., VII. - Phillips." "10078)

Tillbaka till början.

CLOUET, JEAN-BAPTISTE LOUIS.

Biografiska uppgifter:Född 1730.
Fransk abbot och geograf. Gav 1780 ut "Geographie moderne avec Introduction". 1787 och 1791 kom nya utgåvor, korrigerade och utökade med kapten Cooks upptäckter. Medlem av "L'Académie Royale des Scienses et Belle-Lettres" i Rouen.
Bland arbeten:
Geographie moderne avec Introduction.
(Phillips." "10080)

Tillbaka till början.

CODDE, Capt. PIETER, of ENCHUYSEN.


Bland arbeten:
Seehaven ende stads Van Duynkercken 1631. Använd av Blaeu 1634 och Jansonnius. Även den franska upplagan 1643/44 med titeln "Pourtraict de la fameuse ville et havre de Duynckercke et places voisines, sables etc. facit par le Capitaine Pierre Codde d'Enschuse.
(R.deT. Tooley." "10084)

Tillbaka till början.

COMENIUS [COMENIO, KOMENSKY], JOHAN AMOS

Biografiska uppgifter:1592-1670.
Czech cartographer and priest. Moravia 1627 used by Hondius, Visscher & Blaeu.
Bland arbeten:
Moravia 1627.
(Tooley." "10082)

Tillbaka till början.

CROME

Kartograf som 1875 tog fram en tematisk karta där han jämförde befolkningen i Europa.
(" "10086)

Tillbaka till början.

CRONSTEDT, CARL OLOF.

Biografiska uppgifter:1756-1820.
King Gustav III's flag captain in a battle at Svensksund. Appointed state secretary for maritime affairs, later adjutant-general for the fleets. Fell out of favour and was demoted in 1801. When commandant of Sveaborg fortress in Helsinki in 1808, he ignominiously capitulated to the Russians.
(Sveriges sjökartor – A. Hedin." "10088)

Tillbaka till början.

CUSANUS, NICOLAS.

Biografiska uppgifter:1401-64.
Kardinal. Utarbetade en karta över Tyskland. Se vidare under Münster, Sebastian.
(" "10090)

Tillbaka till början.

D

d'ANVILLE, JEAN-BAPTISTE BOURGUIGNON.

Biografiska uppgifter:1697-1782. Född och död i Paris.
Fransk geograf, Redan i sin tidigaste ungdom ägnade han sig åt geografiska och antika studier. 15 år gammal utarbetade han en karta över det gamla Hellas. 1727 gav han ut en karta över Afrika som följdes av "Atlas de la Chine". En "Geographie Ancienne" kom i en rad utgåvor på olika språk fram till 1815, flera år efter hans död. Han utarbetade ett flertal kartor från alla jordens hörn, utgivna i samlingar utan speciella titelblad. Medlem av "L'Académie des inscriptions et belles-lettres och L'Académie royale des sciences."
Bland arbeten:
Atlas de la Chine. Geographie Ancienne.
(Nouv. biogr. gen. - Philips." "10014)

Tillbaka till början.

d'AUBERT, BENONI.

Biografiska uppgifter:1768-1832. Född i Köpenhamn, död i Christiania (Oslo).
Norsk officer. Officer i "Ingenjörskorpsen". 1790 kom han till Norge där han tillsammans med kaptenlöjtnant C.F. Grove (se denne) och löjtnant N.A. Wibe (se denne) utförde den första trigonometriska trianguleringen av den norska kusten. Vid avslutandet av detta arbete blev han år 1800 stationerad i Kristiansand som ingenjörsofficer. 1803 blev han kapten och 1810 major och förste direktör för "Den kombinerade militära och ekonomiska uppmätningen" (senare "Norges Geografiske Oppmåling"). Denna befattning hade han till den dag han dog. 1815 blev han dessutom chef för Ingenjörskorpsen och år 1818 generalmajor.
(N. biogr. leks. - de Seue." "10020)

Tillbaka till början.

DAHLGREN, V.

Ingeniör vid Lantmäteri-Contoret. (1846). År 1853 utsatt som utgivare av "Karta öfver Färentuna Härad eller det fordom så kallade Svartsjö län...". Kartan sannolikt den första i vårt land utgivna häradskartan.
Bland arbeten:
Karta öfver Färentuna Härad eller det fordom så kallade Svartsjö län...
(" "10092)

Tillbaka till början.

DAHLSTIERNA, GUNNO EURELIUS.

Biografiska uppgifter:Född 7 september 1661 i Örs socken Dalsland, död 7 september 1709 i Pommern.
Gunno Dahlstierna, var en svensk lantmätare och skald, adlad 1702 (före adlandet hette han Eurelius). Han var son till kontraktsprosten Andreas Eurenius och Margareta Bluthera. Dahlstierna blev student i Uppsala 1677 och inspirerades av Olof Rudbeck att från 1681 engagera såsom lantmätare i Livland, med särskilt uppdrag att kartlägga detta landskaps område och gränser, och begav sig 1685 till Tyskland, där han studerade vid flera universitet, bland annat i Leipzig, där han (1687) försvarade en avhandling, De electro, på sådant sätt, att en professur erbjöds honom. Han återvände det oaktat till Sverige, där han 1690 utnämndes till lantmäteriinspektör. Från 1691 var hans verksamhet förlagd till Pommern, även sedan han 1699 utnämnts till direktör för svenska lantmäteriet. Genom hans försorg fick Pommern ordentliga och tydliga kartor. Som skald ägnade han sig åt patriotisk diktning, inspirerad från tyska och italienska förebilder. Han skildrar gärna sin hembygd i Dalsland och då med idylliska förtecken i barockens anda och inspirerad av Rudbecks göticism. Man hittar då dalslandsdialekt i texterna. Han räknas därigenom som vår förste skald med provinsiell präglad diktning, den förste hembygdsdiktaren och är kanske mest formfulländad i dessa texter. Främst är han dock en politisk diktare som hyllade kung och fosterland. Populär blev hans 116 strofer långa folkviseliknande dikt "Giöta kiämpa-wisa om kåningen och härr Pädar" (ca 1701) dvs om konungen (Karl IX) och tsar Peter av Ryssland som i en allegori visar hur den vackra jungfrun Narva avvisar friaren Peter närgångna inviter eller påträngande propåer och räddas av sin trolovade kung Karl. Hans dikt "Swea lands frids-frögd i Saxen" brukar kallas "Saxa-kalaas" (1707) skildar Karl XII:s krigshändelser i Sachsen och fördraget i Altranstädt. Ett typiskt exempel på svensk barockdiktning är hans 268 strofer långa dikt "Kunga-Skald" (1698) som är en äredikt till den döde kung Karl XI, där riksdagen med adel, präster borgare och bönder talar till kungen. Gift med Anna Schlomann från Stralsund. "Med anledning av att Kungl. Maj:t år 1681 beordrat att alla förlänade gods skulle genomgå en revision, bestämdes det att 38 lantmätare skulle sändas till Livland. Så många med examen kunde man inte uppbringa, utan Olof Rudbeck fick skicka några av sina studenter. En av dessa var värmlänningen Gunno Eurelius (-Dahlstierna) som först karterade en tid i Livland. Men 1691 tog han med sig sju landsmän till Pommern". Kart & Bildteknik 2003:3, artikel "Från Nyen till Hiddensee. Svensk kartläggning under 1600-talet". Av Ulla Ehrensvärd. Gunno Eurelius Dahlstierna f. 7/9 1661 i Örs Prästgård, d. 9/7 1709 i Stralsund i Pommern (om dödsdagen se nedan!). Lantmätare och en av stormaktstidens största skalder. Elev vid Karlstads gymnasium, student i Uppsala 8 sept. 1677. Var nära vän till Olof Hermelin, Karl XII:s "utrikesminister", som kom från Filipstad och som under några år kom att brevväxla med honom. Studerade navigationskonsten under resor på Östersjön. Studierna avbröts 1681 då han utvaldes till att ingå i en s. k. reduktionskommitté som sändes till Livland för att hjälpa till med lantmäteriförrättningar i de svenska besittningarna i Livland och här stannade han till 1685, varefter han fullbordade sin utbildning genom resor bl. a. i Tyskland. 1690 blev han ledamot av kommissionen som skulle göra lantmätningar i Pommern och på Rügen. Han avlade lantmäteriexamen 1691. Kartlade svenska Pommern och har därför blivit kallad ”det tyska lantmäteriets fader”. Han kom sedan att så gott som oavbrutet bo i Pommern, även sedan han blivit generaldirektör för rikets lantmäteri den 7 sept. 1699. Han återvände aldrig till Sverige. 1699 gifte han sig i Pommern med Anna Schlomann (1679-1720), dotter till sidenhandlaren Heinrich Schlomann och dennes hustru Elisabet Katen, samt änka efter borgmästaren i Stralsund, doktor Gottfried Pyl. Hans söner, kammarherrarna Gunno Henrik Dahlstierna (f. 1700) och Anders Gottfried Dahlstierna (1702-1753) ägde godsen Datzow och Neu-Banhof, båda i Pommern. Enl. uppgift skall hans ätt ha levat kvar i Stralsund till 1872. Han adlades 26/8 1702 och vapenskölden visar "en blå sköld varuti lyser en stjärna av guld emellan tvenne berg av samma metall; på vardera berget står ett litet vårdhus och däröver visar sig en zodiak av silver, som står snett över skölden, varuti synes en röd löpande oxe. Han dog i Pommern på sin 49:de födelsedag (enl. annan uppgift 7/9 ej 9/7! Enl. SBL: död före 19 juli 1709.). Det är tydligt att han som matematiker och lantmätare varit särdeles duglig. Hans utbildning för detta torde ha varit förträfflig. I sköldebrevet 1702 berättas: ”medelst egenhändigt arbete alla städer, byar och hemman i hela hertigdömet Pommern, förstendömet Rügen och herrskapet Wismar” vara avritade och uträknade samt kartor författade. [Kjell Åberg]
Bland arbeten:
Giöta kiämpa-wisa om kåningen och härr Pädar. Swea lands frids-frögd i Saxen.
(Kart & Bildteknik 2003:3, artikel "Från Nyen till Hiddensee. Svensk kartläggning under 1600-talet". Av Ulla Ehrensvärd. VÖBAM. Kjell Åberg." "10094) - Se bild.

Tillbaka till början.

DANCKERTS,THEODORUS.

Son till Cornelius Danckerts (se denne).
(" "10096)

Tillbaka till början.

DAUTHENDEY [DAUTHENDEIJ], CASPAR.

Architect and mathematician. Brunswick, Blaeu 1640.
(Tooley." "10098)

Tillbaka till början.

DELAMARCHE, CHARLES-FRANCOIS.

Biografiska uppgifter:1740-1817. Född och död i Paris.
Fransk geograf. Verkade som lärare i geografi och gav bl.a. ut "Apercu historique et géographique des Quatre Parties du Monde" (1790), "Des usage de la Sphère, des globes céleste et terrestre" (1790) och "Description géographique et historique des peuples les plus renommés de l'Europe ancienne (1809). Under 1790-talet ansvarade han för olika nyutgåvor av Robert de Vaugondys atlas och gav även ut "Nouvel Atlas portatif de la Géographie ancienne" (1809) samt "Atlas élémentaire" som kom i flera utgåvor.
Bland arbeten:
Apercu historique et géographique des Quatre Parties du Monde. Des usage de la Sphère, des globes céleste et terrestre. Description géographique et historique des peuples les plus renommés de l'Europe ancienne. Nouvel Atlas portatif de la Géographie ancienne. Atlas élémentaire.
(Nouv. biogr. gen. - Phillips." "10100)

Tillbaka till början.

Deleuze, Jacques-Antoine-Henri

Var ansvarig för de ca 1030 artiklarna om botanik och naturhistoria i Yverdon-encyclopedin.
Bland arbeten:
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
(" "10500)

Tillbaka till början.

DELISLE, GUILLAUME.

Se de LISLE, GUILLAUME.
(" "10102)

Tillbaka till början.

Desprez, Louis Jean.

Biografiska uppgifter:Född 1737, Auxerre, Frankrike. Död 19 mars 1804 i Stockholm.
Född 1737 i Auxerre, Frankrike, död 19 mars 1804 i Stockholm, var en fransk arkitekt, målare, och grafiker, verksam i Sverige. Desprez föddes i staden Auxerre i Burgund 1737. Han studerade till arkitekt och vann 1770 stora priset i Académie d'architecture i Paris. Han var då "professeur de dessin à l'école royale militaire". Senare fick han understöd av franska konstakademien och gjorde flera resor i Italien. Desprez kom till Rom 1777 i egenskap av arkitekt och fransk konststipendiat. Han hade två gånger blivit prisbelönad vid byggnadsakademien i Paris, första gången för ett ståtligt och invecklat gravtempel, andra gången för "ett slott för en hög herre". I Rom började han att pliktskyldigt studera och avrita de antika byggnadsminnena. Han gjorde sig snart känd som en skicklig och fantasirik avtecknare av kyrkor och ruiner och som en mångsidig talang, etsare, akvarellist och även målare i olja. Den franske målaren Joseph Marie Vien kallade honom "en ung man full av eld och snille". Desprez hade knappt blivit hemmastadd i Rom innan han skaffade sig tillstånd att resa till Neapel och Sicilien för att studera dessa då föga kända trakters fornminnen. Denna upptäcktsresa varade ett år och den visade först och främst vilken illustratörsbegåvning Desprez satt inne med. Ständigt med pennan i handen hade han gjort massor av teckningar, stadsvyer, märkliga byggnader, landskap, kyrkliga festligheter och processioner, marknader och kapplöpningar. Han väckte forntiden till liv i effektfulla kompositioner där han restaurerat tempel och städer med ledning av deras ruiner och låtit fantasin sätta in fantasiframställningar. Exempelvis skildrade han en procession i Pompeji vid ingången till teatern och en offerceremoni i Isistemplet i Rom. Efter denna resa stannade Desprez i Rom i över fem år. Han väckte uppmärksamhet även som teatermålare, arkitekten Francesco Piranesi skriver i ett brev att Desprez excellerar i ypperliga dekorationer till stadens förnämsta teater. Det var också främst i egenskap av dekorationsmålare han lät sig engageras av Gustav III vid dennes besök i Rom. Kungen gjorde beställningar av honom och andra franska målare i Rom och lärde i Desprez känna en konstnär betydligt mångsidigare än andra samtida svenska konstnärer, en habil konstnär med rörlig fantasi, iakttagelseförmåga och rappt handlag. Den första målning Desprez utförde för Gustav III:s räkning visar påvens juldagsmässa i San Pietro som bevistades av Gustav III och kejsar Josef II. Konstnärligt är målningen slätstruken och framställer den svenske kungen som den mest majestätiska. Uppgiften var också rent referatmässigt för att åt historien bevara minnet av händelsen. Desprez flyttade till Stockholm för att där måla beställningstavlor med scener ur Gustav III:s ryska krig. Ett exempel är "Segern vid Hogland" där åskådaren befinner sig mitt inne i trängseln av skepp vars skepp och skrov fyller hela duken. I förgrunden trängs stora skepp och små båtar med det stora amiralskeppet i mitten. 1798 var fyra av dessa stora målningar färdiga och meningen var att de skulle sättas upp på Drottningholms slott. "Segern vid Hogland" sattes upp i Hoglandssalen på Rosersberg medan arbetet på de övriga avstannade tills de till slut magasinerades. En annan monumentalmålning var "Slaget mellan krotoniater och sybariter" som kungen satte upp i Gustavianska operahuset. Striden rasar i ett berg- och flodlandskap under en hög himmel och det är ett myller av krigare och hästar på land och i vattnet, ryttarna stormar fram, hästar som stegrar sig, fanor fladdrar och på floden kantrar överfyllda båtar. Den samtida konstkännaren Carl Fredrik Fredenheim menade att målningen var "en av de rikaste och bäst tecknade kompositioner i världen, vars värde säkert tilltager med tiden." Desprez var även verksam som arkitekt och 1786 ritade han ett förslag på Stora Haga slott med fyra tempelgavlar och sjuttio kolonner. Slottet blev aldrig uppfört men i Hagaparken finns andra byggnader som ritades av Desprez: Kinesiska paviljongen och Koppartälten. På östra sidan av Brunnsviken ritade han Villa Frescati för Gustaf Mauritz Armfelt. Det enda av Desprez förslag till större profanbyggnader som blev utfört var bygget av den botaniska institutionen i Uppsala. Byggnaden som helhet ger intryck av sluten kraft, den långa sidofasadens räcka av starkt formade pilastrar talar ett språk av strängt allvar och den luftiga interiören har stora, rena, harmoniska former. I Tavastehus byggdes vid stadens stora torg en jämförelsevis anspråkslös kyrka i rotundaform efter Desprez ritningar. Desprez talang kommer kanske bäst till uttryck i hans teaterscenerier där han är en utmärkt representant för tidens teatermåleri. Hans dekorationer är obundna av lokaltrohet och historisk sannolikhet. Särskilt anmärkningsvärd är hans förmåga att utvidga scenrummet för att nå rymdeffekt och att åstadkomma massverkan. De skisser i akvarell som bevarats visar på en utmärkt förmåga till effektfull iscensättning. Gustav III:s död 1792 avklippte Desprez förhoppningar att få utföra sina stora planer. Han hade dock åtskilliga uppdrag och var fortfarande mångsidigt verksam efter kungens bortgång. Både samtida och efterkommande har erkänt hans förmåga som lärare, med elever som Gjörwell, Bassi och Estenberg. Så länge han arbetade under Gustav III var, menar Silverstolpe, "hans verkstad en skola, där snillet okvävt fick utveckla sig." Då hans kontrakt som dekorationsdekoratör vid Kungliga Teatern upphörde 1798 fick han en liten pension och hade för avsikt att flytta utomlands. Tack vare Fredenheim blev han dock utnämnd till Piranesis efterträdare som kungens generalagent i Italien men kunde aldrig avresa då han saknade pengar. Titeln och uniformen var den enda glädje han hade av utnämningen. Han deltog i konstakademiens utställningar med gamla byggnadsritningar eller nya som han inte hade någon utsikt att få genomförda samt utkast till stora monumentalmålningar. 1799 ställde han ut ett storslaget projekt till "ärebyggnad över store män av alla nationer". I ett landskap, prytt av trädplanteringar och monument, placerade han en pyramid, 120 meter hög, och på toppen krönt med en triumfvagn. 1800 föreslog han ett projekt för en ärebyggnad till den framlidna ryska tsarinnan Katarina II, 1803 oljemålningen "Kung Thirons gravvård befrias från förstöring" och 1804 "Alexandrias grundläggningar". Desprez framlevde sina sista år med ständiga problem att försörja sig. Han avled i mars 1804 och enligt ryktet hade han blivit förgiftad av den portugisiske envoyén Correa d.y. som var skyldig honom pengar.
(" "10490)

Tillbaka till början.

DEZAUCHE, J.A.

Fransk kartograf. Han betecknade sig som "successeur des sierus De l'Isle & Buache". Under åren 1769-90 ansvarade han för flera nya reviderade utgåvor av deras atlas. Ett antal av hans kartor togs även med i andra kartografers atlaser.
(Phillips." "10104)

Tillbaka till början.

DODOENS, REMBERT. [DODONAEUS, REMBERTUS] [DODONAEI, REMBERTI]

Biografiska uppgifter:Mechelen June 29, 1517 – Leyden March 10, 1585
Rembert Dodoens was a Flemish physician and botanist, also known under his Latinized name Rembertus Dodonaeus. In 1530 he started his studies of medicine, cosmography and geography at the University of Louvain, where he graduated in 1535. He established himself as a physician in Mechelen in 1538. He married Kathelijne De Bruyn(e) in 1539. He had a short stay in Basel (1542-1546). He turned down a chair at the University of Louvain in 1557. He equally turned down an offer to become court physician of emperor Philip II of Spain. He became the court physician of the Austrian emperor Rudolph II in Vienna (1575-1578). He then became professor in medicine at the University of Leiden in 1582. Dodoens' herbal Cruydeboeck with 715 images (1554) was influenced by that of Leonhart Fuchs. He divided the plant kingdom in six groups. It treated in detail especially the medicinal herbs, which made this work, in the eyes of many, a pharmacopoeia. It was translated first into French in 1557 by Charles de L'Ecluse ('Histoire des Plantes') and later into Latin in 1583. In his times, it was the most translated book after the Bible. It became a work of worldwide renown, used as a reference book for two centuries. Dodoens's last book, Stirpium historiae pemptades sex (1583) was the Latin translation of his Cruydeboeck. It was used as a source by John Gerard for his Herball. Dodoens is commemorated in the plant genus Dodonaea, which was named after him by Carolus Linnaeus.
Bland arbeten:
Herbarium (1533) Den Nieuwen Herbarius (1543) Cosmographica in astronomiam et geographiam isagoge (1548) De frugum historia (1552) Trium priorum de stirpium historia commentariorum imagines (1553) Posteriorum trium de stirpium historia commentariorum imagines (1554) Cruydeboeck (1554) Physiologices medicinae tabulae (1580) Medicinalium observationum exempla rara (1581) Stirpium historiae pemptades sex (1583) Praxis medica (1616) (posthumous) Ars medica, ofte ghenees-kunst (1624) (posthumous)
(" "10470)

Tillbaka till början.

DONCKER, HENDRICK.

Biografiska uppgifter:Ca. 1664-1721.
Holländsk bokhandlare, son till Hendrick Doncker (se denne).
(" "10106)

Tillbaka till början.

Doppelmayr, Johann Gabriel.

Doppelmayr, an acclaimed astronomer, was born in Nuremberg in 1671. He was a member of the Royal Society of London and the Academies of Berlin, Vienna and St. Petersburg. It is not surprising that Dopplemayr collaborated with Germany’s leading map publisher Johann Baptist Homann on both the terrestrial and celestial maps included in this atlas. He visited astronomers in many countries and hence in addition to the star charts and selenographic map, the atlas includes “diagrams illustrating the planetary system of Copernicus, Tycho, and Riccilio; the ecliptic theories of Kepler, Bouliaeu, Seth Ward and Mercator; the lunar theories of Tycho, Horrocks and Newton, and Halley’s cometary theory” (DSB IV, p. 166).
Bland arbeten:
Atlas novus Coelestis. Nuremberg: Homann’s Heirs, 1742. First edition, folio (560 x 390mm), engraved allegorical additional titles (plain), title printed in red and black with engraved vignette, engraved index listing 30 subjects and 30 double-page engraved celestial charts and diagrams, some incorporating miniature world maps or spandrel illustrations of astronomical observatories, in contemporary hand colour and wash.
(Sotheby's" "10537)

Tillbaka till början.

Doppelmayr, Johannes Gabriel.

Biografiska uppgifter:Nuremberg 1671.
An acclaimed astronomer, was born in Nuremburg in 1671. He was a member of the Royal Society of London and the Academies of Berlin, Vienna and St. Petersburg. He visited astronomers in many countries, and hence in addition to the star charts and selenographic map, the atlas includes “diagrams illustrating the planetary system of Copernicus, Tycho and Riccioli; the ecliptic theories of Kepler, Boulliau, Seth Ward and Mercator; the lunar theories of Tycho, Horrocks and Newton, and Halley’s cometary theory” (DSB).
Bland arbeten:
Atlas novus Coelestis. Nuremberg: Homann’s Heirs, 1742. First edition, folio (560 x 390mm), engraved allegorical additional titles (plain), title printed in red and black with engraved vignette, engraved index listing 30 subjects and 30 double-page engraved celestial charts and diagrams, some incorporating miniature world maps or spandrel illustrations of astronomical observatories, in contemporary hand colour and wash. Doppelmayr, an acclaimed astronomer, was born in Nuremberg in 1671. He was a member of the Royal Society of London and the Academies of Berlin, Vienna and St. Petersburg. It is not surprising that Dopplemayr collaborated with Germany’s leading map publisher Johann Baptist Homann on both the terrestrial and celestial maps included in this atlas. He visited astronomers in many countries and hence in addition to the star charts and selenographic map, the atlas includes “diagrams illustrating the planetary system of Copernicus, Tycho, and Riccilio; the ecliptic theories of Kepler, Bouliaeu, Seth Ward and Mercator; the lunar theories of Tycho, Horrocks and Newton, and Halley’s cometary theory” (DSB IV, p. 166).
(Sotheby's" "10531)

Tillbaka till början.

DOUÉ, MARTIN [MARTINO].

Biografiska uppgifter:1572-1638.
Painter. Lille. Galloflandria (Lille), Blaeu 1643/44.
(B.L." "10108)

Tillbaka till början.

Dudley Chase, Ernest.

Pictorial maps - maps with vignette illustrations on top of the geographical content - go back practically to the known beginning of cartographic history: Petroglyph maps dating from the Neolithic sometimes are found combining geographic features with representations of animals, people or dwellings. Vignette insets or overlays are also found throughout the period of printed maps. But maps richly overlaid with small pictures are more commonly found from the 19th century onwards. (A notable exception is the Carta Marina of Olaus Magnus, published in Venice in 1539, which presents a depiction of Scandinavia with more than 100 small woodcut illustrations of animals, real and imagined, and of people pursuing all kinds of activities, such as hunting, fishing, skiing, etc.) Ernest Dudley Chase was an exceptional creator of pictorial maps. Though he worked primarily as a graphic artist and businessman in the greeting card industry, Chase also designed, drew, and self-published more than 50 pictorial maps, each densely packed with detailed vignettes reflecting the areas portrayed. In this map of the United States, each state's capitol building is shown, as well as many other vignettes of buildings, famous sights (e.g. Niagra Falls, Hoover Dam) and pictures of people pursuing outdoor activities (fishing, horseback riding, panning for gold, etc.) appropriate to the particular region. In addition to the vignettes in the body of the map, there are 32 vignettes drawn in the blank areas outside the country's borders, mostly showing famous buildings, and 4 vignettes in the corners showing symbols of the country's natural bounty: a bull's head, a longhorn sheep's head, a sheaf of wheat, and a branch from a cotton plant. Most of Chase's maps display a sense of humor. Though this map is mostly serious and respectful in its portrayal of the United States, the humor creeps in from time to time, such as the small collection of broken hearts outside of Reno, Nevada. Since Chase published and sold his maps on his own, many of them bear his manuscript signature, as can be seen in the bottom margin, at the left, in this example. In March, 2003 the Harvard Map Collection presented an exhibit of the pictorial maps of Ernest Dudley Chase, curated by Joseph Garver. The Boston Map Society met on the opening night, and the members were given a guided tour of the exhibit. To see more online images of Chase's maps, click here to go to the Harvard Library online catalogue (Hollis), enter "Ernest Dudley Chase" in the "Search For" field, and click "Search". Follow the "Internet Links" to see images for the individual maps.
Bland arbeten:
A Pictorial Map of North America 1945. A Pictorial Map of South America 1942.
(" "10478)

Tillbaka till början.

DUFOUR, AUGUSTE HENRI.

Né à Paris en 1795 est un géographe français. Auguste Henri Dufour étudia avec Lapie et travailla avec lui à plusieurs cartes du Dépot de la Marine. En 1824, il publia pour la première fois, sous son nom seul, une Analyse géographique de la carte de Palestine, et prit part dès ce moment à une foule de publications historiques ou topographiques dont il dressa et dessina les plans et les cartes. Ses ouvrages principaux sont : * l'atlas élémentaire et universel de géographie ancienne et moderne (1828) * plusieurs Précis de système planétaire et de cosmographie * l'atlas joint à la France illustrée de Victor Adolphe Malte-Brun (1855) * l'atlas Dufour, atlas universel, physique, historique et politique de la France, de ses départements et de ses colonies (106 cartes). (1857) Parmi les élèves d'Auguste Henri Dufour figure Alexandre Vuillemin.
(" "10110)

Tillbaka till början.

Dupuy de Bordes, Henri-Sébastien

Bland arbeten:
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
(" "10503)

Tillbaka till början.

E

EKEBERG, CARL GUSTAF.

Biografiska uppgifter:Född 1716 10/6 på Djursholms sätesgård i Danderyds sn (Sthlm), död 1784 4/4 på Ältomta i Tensta sn (Upps.).
Kapten vid Amiralitetet och Ostindiska kompaniet. Kopparstickare. Son av befallningsmannen Gustaf E. och Ebba Catharina Fast. Ledamot av Vetenskapsakademien 1761.
Bland arbeten:
C. G. EKEBERG, Ostindisk resa, åren 1770 och 1771, Sthlm 1773: Charta öfver Gap Godt Hopp, kpst., och Utsigt af Bay Fals, kpst.
(Hultmark, 1944." "10112)

Tillbaka till början.

ELWE, JAN BARNED.

Biografiska uppgifter:fl. 1785-1809.
Holländsk kartograf i slutet av 1700-talet. Han gav 1792 ut en atlas med 36 kartor, en stor del av dessa var nyutgåvor av äldre kartografers arbeten. A bookseller and publisher who reproduced a small number of maps copied from his predecessors.
(Phillips." "10114)

Tillbaka till början.

ENAGRIUS, CARL ERIC.

Biografiska uppgifter:1764-1825.
Surveyor. In 1794, engineer attached to the General Survey office.
([Sveriges sjökartor – A. Hedin] " "10116)

Tillbaka till början.

ERATOSTHENES, (grek. Eratosthen'es),

Grekisk astronom (276-194 f.Kr.), född i Cyrene, av Ptolemaios III Euergetes kallad till bibliotekarie vid museet i Alexandria. E. utförde den första vetenskapliga bestämningen av jordens storlek. I Syene i Afrika kastade en gnomon vid sommarsolståndet icke någon skugga, då däremot vid samma tid solen i Alexandria var 7,2 grader (=360:50 grader) från zenit. Då avståndet mellan Syene och Alexandria enl. E. var 5.000 stadier, så följer, att jordens omkrets är = 50x5.000 = 250.000 stadier. Värdet på E:s stadie är ej säkert bekant, men följer man Plinius' uppgifter, är en stadie = 157,5 m, och i så afll blir alltså jordens omkrets = 39.375.000 m, nära överensstämmande med senare mätningar (40.000.000 m), en överensstämmelse, som dock kan betraktas som helt och hållet tillfällig. Eratosthenes framställde även en världskarta.
(Svensk uppslagsbok, 1948." "10118)

Tillbaka till början.

Erdmann, Edvard.

Biografiska uppgifter:31 oktober 1840 - 8 september 1923.
Edvard Erdmann, född 31 oktober 1840 i Stockholm, död 8 september 1923 i Saltsjö-Duvnäs, var en svensk geolog, son till Axel Erdmann och far till Axel Erdmann. Erdman genomgick Teknologiska institutet, antogs 1861 såsom biträdande geolog vid Sveriges geologiska undersökning (SGU), var 1870-1910 geolog vid nämnda verk och var från 1871 tillika amanuens vid det därmed förenade, nybildade geologiska museet. Han var en av stiftarna av Geologiska Föreningen i Stockholm, i vilken han 1873-76 var sekreterare och 1882, 1888 och 1897 ordförande. År 1875 företog han, med statsbidrag, en vetenskaplig resa till Tyskland, Schweiz och England. Såsom tjänsteman vid SGU utarbetade han de geologiska kartbladen Lindsbro (1865), Nyköping (1867), Baldersnäs (1870; tillsammans med David Hummel), Rydboholm[förtydliga] (1871), Breven (1878), Helsingborg (1881), Landskrona (1881), Askersund (1889) och Grisslehamn (1895), jämte åtföljande beskrivningar. Utöver nedanstående skrifter översatte och bearbetade han Archibald Geikies "Geology" ("Geologi", 1876; utgörande femte häftet av "Naturvetenskapernas första grunder") samt redigerade och utgav "Samling af svenska mineraler, berg- och jordarter" (1876). Vid Uppsala universitets Linnéfest 1907 kreerades han till filosofie hedersdoktor och efter pensioneringen 1910 fortsatte han sina undersökningar av Skånes stenkolsförande formation, och 1915 fullbordades hans stora arbete därom (De skånska stenkolsfälten och deras tillgodogörande, geologisk och teknisk beskrifning, med atlas af 16 tavlor, 1911-15). Den därtill hörande geologiska kartan över Skåne (1:400 000) utkom särskilt till internationella geologkongressen i Stockholm 1910. Den geologiska behandlingen av Skånes stenkolsfält och hela Skånes geologi i samband därmed är hans största geologiska arbete, och egentligen är ovannämnda arbete att betrakta som tredje upplagan, i det att han redan 1872 och 1887 hade utgivit "beskrifningar" över Skånes stenkolsförande bildningar. Över sitt andra stora geologiska livsverk, SGU:s museum, gav han 1916 en utförlig historik (Sveriges Geologiska Undersöknings Museum, dess första anläggning samt tillväxt, innehåll och utseende m.m. före flyttningen till Frescati 1915, 1916), då detsamma flyttats från den lokal vid Mäster Samuelsgatan i Tekniska skolans hus, där det 1871 upprättades och öppnades för allmänheten. För sitt arbete om de skånska stenkolsfälten erhöll han 1917 Fysiografiska sällskapets minnesmedalj för arbete i tillämpad naturvetenskap, rörande Skånes lantbruk, dess binäringar eller industri.
(" "10599)

Tillbaka till början.

ERICHSEN, JON.

Biografiska uppgifter:1728-87. Född på Skålafell, död i Köpenhamn.
Isländsk-dansk ämbetsman. Studerade i Trondheim 1748 och tog en juridisk examen 1758. Följande år blev han professor i juridik vid Sorö Akademi, 1779 assessor i "Höjesteret" och 1781 bibliotekare vid "Det Konglige Bibliotek" i Köpenhamn. Under årens lopp hade han många offentliga förtroendeuppdrag, bl.a. som direktör i handeln med Island, Grönland och Finnmarkerna. Han hade titeln konferensråd och var medlem i ett flertal lärda sällskap i Danmark, Norge och på Island.
(Ehrencron." "10120)

Tillbaka till början.

Euler, Johann

Bland arbeten:
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
(" "10505)

Tillbaka till början.

F

FADEN, WILLIAM.

Biografiska uppgifter:1750-1836.
Engelsk kartförläggare som övertog Thomas Jeffreys (se denne) affär och gav ut en lång rad med anmärkningsvärt fina kartor, glober, stadsplaner, atlaser etc. En katalog från Faden, tryckt 1822 registrerar över 350 publikationer. Till hans mest värdefulla verk räknas "North American Atlas" (1777). 1798 gav han ut "Atlas minimus universalis" med 55 kartor. I övrigt utförde han ingen standardatlas, men satte samman enkla kartor till atlaser efter olika beställares önskemål. Samlingarna blev försedda med tryckta titelblad, men varierar stort beträffande innehåll och storlek.
Bland arbeten:
North American Atlas. Atlas minimus universalis.
(Phillips. - Tooley." "10122)

Tillbaka till början.

FAGGOT, JACOB.

Biografiska uppgifter:1699-1777.
Jacob Faggot, skrevs med sina båda -troligtvis- äldre bröder vid 14 års ålder in vid Uppsala Universitet och började som informatör hos landshövdingen friherre Nils Reuterholm. År 1724 erhöll Faggot auskultant i Bergskollegium. Från 1727 och framåt fanns han i Lantmäteriet. Då inte bara som lantmätare utan även t.ex. som lärare i geometri. Faggot var ledamot av kommissionen för justering av mått och vikt (1733 och 1739), och komissionen att överse och förbättra skogsordningar. Han var även engagerad i kartläggningen av Finland och ledde storskiftesverket i Finland och Skåne Faggot fungerade som sekreterare för KVA 1741-1744 samt delar av 1757 och 1760. Emellertid kom Faggot tidigt på kant med KVA då han angrep latiniteten och försvarade svenska språket. Som en följd därav blev Faggot en av initiativtagarna till Svenska Tungomålsgillet (ST). Faggot ansökte om kunglig auktorisering av detta gille. Dock lyckades det ledningen för KVA att hindra detta och även förekomma gillet i samma ärende. Då ST tynade bort och dog blev den bestående följden av Faggots insats att KVA blev kunglig! Faggot har, dock själv ovetandes, utsatts för viss kritik. Celsius fällde vid något tillfälle ett yttrande om att han var skeptisk till Faggots begåvning. Faggot publicerade också en rad ekonomiska skrifter vilka analyserats av Börje Hansson, som funnit dessa vara väldigt svaga och inte utan inre motsägelser. Faggot bidrog till bildandet av tabellverket 1749. Under senare år publicerade han även artiklar inom det agrara området som inte utan betydelse för t.ex. hemmansklyvning innebar ett förstadium till hembygdsforskning . KVA lät prägla en medalj över Faggot 1778. I Linnés reseberättelse från Öland och Gotland finns två kartor tillägnade Jacob Faggot.
(" "10124)

Tillbaka till början.

Felice, Fortunato Bartolomeo de.

Biografiska uppgifter:(1723-1789), 2nd Greve av Panzutti, italiensk adelsman, författare, vetenskapsman och en av 1700-talets viktigaste utgivare.
Fortunato Felice var äldst av en syskonskara av sex i en Napolitansk familj i Rom. Efter studier hos Jesuiterna i Rom och Neapel så prästvigdes han 28 maj 1746. Under studierna i klostret San Francesco i Ripa upptäckte han och förälskade sig i fysiken samt blev vän med Celestino Galiani. Densamme gav senare Fortunato Felice de bägge professorsstolarna i antik och modern geografi samt experimentell fysik och matematik vid universitetet i Neapel. Felice gifte sig med grevinnan Panzutti 1756 och blev därmed den andra greven av Panzutti då grevinnan överlät titeln i enlighet med den förste grevens testamente. De religiösa myndigheterna såg inte på detta med blida ögon och paret tvingades fly till Schweiz där grevinnan avled 1759. Felice gifte då om sig med en schweizisk kvinna för att behålla sitt Schweiziska medborgarskap, konverterade till protestantismen och klippte alla band med Italien. Felice grundade 1762 ett förlag i Yverdon och kom att ge ut flera vetenskapliga verk, kulmen kom under åren 1770-1780 då Felice både stod som medförfattare, huvudredaktör och utgivare till den monumentala Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines, även känd som Yverdon-encyklopedin. Felice fick med tiden titeln Vicomte av Yverdon vilken än idag tillsammans med grevevärdigheten går i arv. Encyclopédie d’Yverdon trycktes mellan åren 1770 och 1780 i den Schweiziska staden Yverdon varifrån den fått sitt namn. Utgivare och huvudredaktör var italienaren Fortunato Bartolomeo de Felice, en kyrkans man vilken hade flytt från Italien och påven upp till det protestantiska Schweiz. Till skillnad från de övriga verk som utkom efter Diderot och d’Alemberts Encyclopédie, även känd som Paris-encyklopedin, är inte Yverdon-encyklopedin en piratkopia utan en kraftigt utökad och reviserad upplaga. Mer än 30 medförfattare, bland annat Leonard Euler och Jean-Jacques Rousseau, arbetade med att dels revidera och korrigera samt utöka Paris-encyklopedins artiklar, och även skriva nya artiklar. Av olika anledningar kunde in Rousseau skriva under eget namn utan artiklarna signerades av Felice, Voltaire upptäckte dock detta och fördömde arrangemanget. Paris-encyklopedins anti-religiösa grundsyn mattades av och framförallt ersattes med en protestantisk grundsyn med tidvis besk kritik mot påven och den katolska kyrkan. Detta gjorde att Yverdon-encyklopedin fick stora framgångar i Nordeuropa. Yverdon-encyklopedin består av 58 volymer varav 42 är ordinarie textband, 6 supplement och 10 planschvolymer, allt i kvarto. Totalt innehåller encyklopedin 75.000 artiklar och 1.200 illustrationer fördelat på 37.378 sidor, ett monumentalt verk, speciellt för denna tid. Upplagan blev även den stor på 3.000 exemplar och försåldes via Berns Société Typographique.
Bland arbeten:
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
(" "10483) - Se bild.

Tillbaka till början.

FER, NICOLAS de.

Biografiska uppgifter:1646-1720.
Fransk kopparstickare och geograf. Var en av de mest beresta av den tidens geografer. Vid sin död var han kunglig geograf. Som kartograf var han mycket produktiv. Noggrannheten var inte alltid den bästa men hans kartor var ofta elegant utstyrda. Bland hans främsta verk kan nämnas "La France triomphante sous le règne de Louis le Grand" (1693), en karta i 6 blad, prydd med över 200 kartuscher som visar kungaporträtt, medaljer, monument etc., "Les Cótes de France" (1695) och "La France divisée par généralités" (1718). Dessutom finns en mängd specialkartor över franska provinser, vägar, vattendrag m.m.. Han gav också ut en "Introduction à la Géographie", som kom i flera utgåvor.
Bland arbeten:
La France triomphante sous le règne de Louis le Grand. Les Cótes de France. La France divisée par généralités. Introduction à la Géographie
(Nouv. biogr. gen." "10126)

Tillbaka till början.

FINEMAN, JOHAN.

Biografiska uppgifter:1689-1758.
Surveyor on Gotland island.
(Sveriges sjökartor – A. Hedin." "10128)

Tillbaka till början.

FLEURIEU, CHARLES-PIERRE CLARET de.

Biografiska uppgifter:1738-1810.
Greve, fransk sjöofficer. Född i Lyon, död i Paris. Som ung kom han in i marinen, blev kapten 1776 och samma år hamn- och arsenaldirektör. Under krigen 1778-83 visade han sig som en mycket duktig strateg. 1790-91 var han marin- och koloniminister. Vid revolutionen fängslades han men släpptes fri och hade senare olika offentliga ställningar både under republiken och kejsardömet. 1808 blev han greve. Han gav ut flera geografiska verk, varav kan nämnas "Découvertes des Francais en 1768 et 1769 dans le sud-est de la Nouvelle-Guinée" (1790) och "Voyage d'un autour du monde par Etienne Marchand" (1798). 1809 kom en stor atlas över skandinaviska farvatten. "Neptune des mers du Nord, ou Atlas du Cattégat et de la Baltique".
Bland arbeten:
Découvertes des Francais en 1768 et 1769 dans le sud-est de la Nouvelle-Guinée. Voyage d'un autour du monde par Etienne Marchand. Neptune des mers du Nord, ou Atlas du Cattégat et de la Baltique.
(Nouv. biogr. gen." "10130)

Tillbaka till början.

FREITAG [FREYTAG], GERARD. W.


Bland arbeten:
Frisia, in Winsemius' Chronicle of Frisia 1622. Använd av Blaeu 1631.
(Tooley." "10132)

Tillbaka till början.

Fricx, Eugene Henri.

Biografiska uppgifter:fl. 1706 - ca 1740.
Bookseller and printer in Brussels whose major work was a very large-scale map of Belgium and Luxembourg, much copied by other publishers. 
(" "10585)

Tillbaka till början.

Fries, Elias Magnus.

Biografiska uppgifter:Född den 15 augusti 1794 i Femsjö i Småland (Jönköpings län), död den 8 februari 1878 i Uppsala.
Elias Magnus Fries, var en svensk botaniker. Han var professor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien 1847–1878 (stol 14) samt rector magnificus för Uppsala universitet 1839 samt 1853–1854. Fries är framför allt känd för sitt växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum (tre delar, 1821–1832), och räknas som en av den moderna mykologins grundläggare. I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns en bröstbild av Fries utförd av Johan Gustaf Sandberg 1838. Han ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.
Fries var son till kyrkoherden, prosten Thore Fries (1762–1839) från Femsjö i Småland och Sara Elisabeth (Sara-Lisa) Wernelin (1769–1837). Hans släkt, den så kallade "Eliassläkten", härstammar från Adam Jonsson Fries (1640–1710), en sporrsmed från Norrköping. Namnet "Frijs" kom in i släkten med Adam Jonsson, och fortsatte med hans son Thore Adamsson (1683–1732) – "Fris", "Friese", "Frijs eller "Fries".
Fries studerade ursprungligen botanik vid Lunds universitet och var elev till Anders Jahan Retzius och Carl Adolph Agardh, han blev 1814 docent i botanik i Lund och fick 1819 en personlig tjänst som botanices adjunkt. Fries erhöll 1824 professors titel och blev 1828 botanices demonstrator.[1] År 1834 lämnade han Lund för Uppsala där han erhöll den Borgströmianska professuren i praktisk ekonomi (från 1851 botanik och praktisk ekonomi) och han blev då också prefekt för den botaniska trädgården och museet där. 1859 avgick han från professorstjänsten och blev emeritus, medan han kvarstod som direktör av botaniska trädgården till 1863. Hans stora växtsystematiska arbete rörande svampar, Systema mycologicum, utkom i tre delar 1821–1832, och kom att räknas som ett viktigt arbete för utvecklandet av den moderna mykologin. Fries' arbete över lavarna, Lichenographia europæa reformata (1831) förlänade honom den Linnéanska större guldmedaljen. Han invaldes 1821 som ledamot nummer 392 av Kungliga Vetenskapsakademien. 1847 blev han medlem av Svenska Akademien och 1868 hedersdoktor vid Lunds universitet. Han var även riksdagsman och representerade Uppsala universitet vid riksdagarna 1844–1845 och 1847–1848, samt ledamot av konstitutionsutskottet. Fries var också styrelseledamot för Ultuna lantbruksinstitut 1846–1859 samt ledamot i en kommitté för utarbetandet av nya universitetsstatuter.
Under sin tid i Uppsala var Fries inspektor vid Smålands nation. Elias Fries gifte sig år 1832 med kyrkoherdedottern Christina Wieslander (1809–1862). Hans son Teodor (Thore) Magnus Fries blev professor i botanik och sönerna Elias Petrus och Oscar Robert studerade båda vidare inom mykologi. Sonen Elias Petrus liksom dottern Susanna Christina tecknade båda svampar och ett antal originalplanscher av dessa finns bevarade i Uppsala. Familjen Fries brukar omnämnas som "The Fries Family of Botanics".
(" "10589)

Tillbaka till början.

G

Gassicourt, Louis-Claude Cadet de.

Bland arbeten:
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
(" "10498)

Tillbaka till början.

Gaubius, Hieronymus David

Bland arbeten:
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
(" "10507)

Tillbaka till början.

GEDDA, PETTER.

Biografiska uppgifter:1661-97.
Kartograf, från 1687 styrmansdirektör vid amiralitetet, en befattning närmast motsv. såväl generallotsdirektörens som chefens för sjökarteverket i vår tid. G. utarbetade nya författningar rörande lotsväsendet, vilka sedaan länge förblevo gällande, och upprättade och utgav tills. med sin företrädare W. v. Rosenfeldt den första svenska sjöatlasen 1694, "General hydrographisk chart-book öfwer Östersiön", vilken s.å. även utkom i engelsk och holländsk uppl. Genom detta kartarbete tillvann sig G. en framstående plats inom den svenska kartografiens historia. Worked at the Survey office, from 1681 in marine measurement and production of maps under Admiral Werner von Rosenfeldt. In 1681 appointed principal at the Admiralty. In 1687 Gedda was appointed director of pilots, taking over von Rosenfeldt's responsibilities for the pilots and hydrographical surveying. They continued collaborating, and in 1695 produced the first printed Swedish marine atlas to provide a correct, albeit very general, view of the Kattegatt, the Baltic Sea and the Gulf of Bothnia. The marine surveying administration described Gedda's death at only 35 as "a great loss".
Bland arbeten:
General hydrographisk chart-book öfwer Östersiön.
(Svensk Uppslagsbok. Sveriges sjökartor – A. Hedin." "10134)

Tillbaka till början.

GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALT

Ursprungligen Generalstabens litografiska inrättning, bildades 1833 och ställdes under chefen för Lantförsvarsdepartementets kommandoexpedition såsom inspektör och fick till uppgift att utföra de litografiska arbeten, som erfordrades för nämnda expedition och för Topografiska kåren samt att bereda officerare tillfälle att få kunskaper om litografi. Inrättningens personal bestod av kommenderade officerare och av civila tryckare. År 1872 uppläts anstalten genom kontrakt på 25 år till hovintendenten A. Börtzell. Staten lämnade lokal på Sergelgatan 1 i Stockholm. Föreståndaren för anstalten förband sig att utföra litografiska arbeten för allmänna verk och inrättningar mot vanligt gällande pris, att följa litografins och kartografins framsteg, att lämna undervisning i dessa ämnen åt Generalstabens personal, att vid fälttjänstövningar ställa erforderlig personal till krigsstyrelsens förfogande och att i händelse av krig överlämna hela anstalten till krigsstyrelsen mot gottgörelse. GLA hade fram till 1962 ensamrätt till försäljning av de statligt framställda kartorna. År 1886 förlängdes kontraktet till 1907 och överfördes samtidigt på A. Börtzells aktiebolag. År 1904 förlängdes kontraktet för nämnda bolag ytterligare till 1924. År 1913 inordnades dock bolaget i koncernen Sveriges litografiska tryckerier (sedermera Esselte), i vars tillkomst Axel Lagrelius, som 1898 efterträtt Börtzell som anstaltens föreståndare, hade stor del. GLA, som trots namnet alltid var enskilt drivet eller ägt, tillhörde Esseltekoncernen fram till 1990 och övertogs av Liberkoncernen 1991.
(" "10138) - Se bild.

Tillbaka till början.

GERARDUS, H.

Se GERRITSZ.
(Tooley." "10136)

Tillbaka till början.

GIBSON, JOHN.

Engelsk kopparstickare vid mitten av 1700-talet. Han graverade kartor för ett flertal atlaser, och utarbetade själv en "Atlas minimus" som kom ut i 5 upplagor under åren 1758-98. Då redan den första av dessa upplagor är "revis'd, corrected and improv'd by Eman: Bowen" (se denne), kan Gibson ha dött innan den utkom. I övrigt kan nämnas en odaterad atlas "New and accurate Maps of the Counties of England and Wales".
Bland arbeten:
Atlas minimus. New and accurate Maps of the Counties of England and Wales.
(Phillips." "10140)

Tillbaka till början.

GILLBERG, CARL GUSTAF.

Biografiska uppgifter:Född 1774 1/10 på Malma i Badelunda sn (Västm.), död 1855 3/6 i Stockholm (Hedv. El.).
Miniatyr- och landskapsmålare, tecknare, gravör, litograf. Ritmästare. Major. Son av Jacob Gillberg och Agneta Dorotea Hellberg. Elev av fadern samt vid Konstakademien från dec. 1785. Fortsatte sedermera sin utbildning för Louis Belanger och Johan Fredrik Martin. Konduktör vid Fortifikationen s. å., löjtnant i armén 1809, erhöll 1832 avsked som kapten i Ingenjörskåren och fick 1840 majors n. h. o. v. Ritmästare vid Krigsakademien å Karlberg 1811-40.
Bland arbeten:
S. G. HERMELIN, Special kartor och ritningar till beskrifning öfver Sverige, Sthlm 1806: Utsigt af fjällsträckningen emellan Herjeådalen och Norrige från Funnesdalsberget, efter C. M. Robsahm 1796, kpst., jämte 3 lappar, bl. a. Sjockjocks lappen Pål Larsson Tjerkats från Luleå lappmark, akvatint. Principer uti landskaps teckningen för cadetterna vid Kongl. Krigs academien, efter J. Gillberg, 1793, titelblad och 2 trädstudier, crayongravyrer.
(Hultmark, 1944." "10142)

Tillbaka till början.

GJESSING, SÖREN CHRISTIAN.

Biografiska uppgifter:1812-97. Född i Oddernes, död i Christiania (Oslo).
Norsk officer. Blev officer 1827, från 1834 var han i artilleriet. 1849 blev han stabskapten, 1860 överstelöjtnant och 1880 överste. 1839-63 var han anställd vid "Norges Geografiska Opmaaling" som konstruktör av länskartor. Under denna tid utarbetade han kartor över Christiania (Oslo), Buskerud, Bratsberg, Nedenes, Lister och Mandahl samt Stavanger län, de flesta i 2 eller 3 blad. - Författare till flera avhandlingar om militära frågor. Medlem av Vetenskapssällskapet i Trondheim.
Bland arbeten:
Kartor över Christiania (Oslo), Buskerud, Bratsberg, Nedenes, Lister och Mandahl samt Stavanger län.
(N. biogr. leks. - de Seue." "10144)

Tillbaka till början.

Goos, Abraham.

Biografiska uppgifter:fl. 1614-43
Abraham Goos was a noted engraver in Amsterdam who prepared plates for many maps published in well-known atlases of his time including Speed's A Prospect ofthe Most Famous Parts of the World (1627) and the 1632 edition of Speed's Atlas. He was related to the Hondius family by whom he was also employed as an engraver. In 1616 he issued a book of maps, the Nieuw Nederlandtsh Caertboeck (4to) which was re-issued in 1619 and 1625. His son, Pieter, continued and extended his father's business and became one of the group of well-known engravers of sea charts active in Amsterdam in the middle years of the seventeenth century. In common with Colom, Doncker and Jacobsz he published a pilot guide, the Zee-Spiegel, basing it on plates obtained from Jacobsz. This went through many editions in different languages under the startling titles so popular at the time. In addition to publishing his Zee-Spiegel in the usual Parts 1 and II (Europe and Atlantic coasts) and Part III (Mediterranean) he broke new ground in preparing Parts IV and V, covering charts and sailing directions for the coasts of the West Indies and West Africa. The later editions of the Zee Atlas were published by his widow who eventually sold the publishing rights of the Atlas and of the Zee-Spiegel to Jacobus Robijn.
(" "10577)

Tillbaka till början.

Grasset de Sainte-Sauveur, Jaques

Biografiska uppgifter:Montreal 1757 - Paris 1810.
A late eighteenth and early nineteenth century French (Canadian) artist, writer and diplomat, Jacques Grasset de Saint-Sauveur left Montreal in 1764 and began his studies with the Jesuits of Sainte-Barbe, in Paris. His first published book, Costumes civils de tous les peoples connus, dates from 1784. It deals with his lifelong passion of chronicling the peoples of other lands, particularly in remote areas. His other works include, Tableaux cosmographiques de l'Europe, l'Asie, l'Afrique et l'Amerique (1787), L'Antique Rome (1795), Encyclopedie des voyages (1796), and Voyage picturesque dans les autres parties du monde (1806). Groenlandais (Native of Greenland) was engraved by Labrousse for the c. 1797 publication, Costumes de different pays. Jacques Grasset de Saint-Sauveur both designed the engravings and wrote the text for all of these publications. Besides being an artist and writer Jacques Grasset de Saint-Sauveur also led an active diplomatic career. He served as France's vice-consul in Hungary and elsewhere. Today the art of Jacques Grasset de Saint-Sauveur may be found in the following collections; the Bibliotheque Nationale, Paris, the National Library of Australia, Auckland Art Gallery, New Zealand, and the New York Public Library.
Bland arbeten:
Costumes civils de tous les peoples connus (1784), Tableaux cosmographiques de l'Europe, l'Asie, l'Afrique et l'Amerique (1787), L'Antique Rome (1795), Encyclopedie des voyages (1796), Voyage picturesque dans les autres parties du monde (1806), Costumes de different pays (c. 1797).
("" )

Tillbaka till början.

GRIMMEL, JOHANN ELIAS.

Biografiska uppgifter:1703-1759. Född i Memmingen, Bayern.
Målare, gravör och konstruktionsritare. Anlände till St Petersburg 1741 tillsammans med gravören Johann Stenglein. Grimmel medverkade bl.a. i utgivningen av en "Atlas Russicus" 1745 (Inte d'Isles atlas som kom samma år med samma namn.), samt gav även ut ett arbete i fyra blad 'Ladoga-kanal' 1741-42. En av Grimmels elever vid vetenskapsakademin var Mikhail Makhayev. Matthaeus Seutter gjorde kopior på vissa av Grimmels kartor så tidigt som under 1740-talet, bland annat 'Ingria et Carelia' samt 'Teshenije Nevy reky...'.
Bland arbeten:
Finskoj zaliv ot Kronshtata do Sanktpeterburga... = Der Sinus Finnicus von Cronstad bis St.Petersbürg benebst den aug seinen Kusten befindlichen Lusthöfen [engraved map] / J. Grimmel del. [St. Petersburg, c.1742]. Karta Ingermanlandii i Karelii. [The Academy of Sciences in St Petersburg]; Grimel del. - [St. Petersburg, c.1742]. Ladozhkoj kanal. Canalis Ladogensis [engraved map] / J. Grimmel del. [St. Petersburg, c.1742]. Ladozhskoe Ozero i Finskii zaliv s prilezhashchimi mestami. Lacus Ladoga et sinus Finnicus. [The Academy of Sciences in St Petersburg]; J. Grimel del. [St. Petersburg, c.1742]. Magnus Ducatus Finlandiae. [The Academy of Sciences in St Petersburg]; Grimel del. - [St. Petersburg, c.1743]. Techenije Nevy reky iz Ladozhgago ozera k St.Peterburgu = Fluwius Newa... [engraved map] / J: Grimmel del. - [St. Petersburg, c.1741-42].
(" "10146)

Tillbaka till början.

GROPHIUS, MARTIN GOTTFRID.

Gravör av titelbladet till Atlas Novus av Tobias Conrad Lotter.
Bland arbeten:
Atlas Novus.
(RdeT." "10148)

Tillbaka till början.

GROVE, CARL FREDERIK.

Biografiska uppgifter:1758-1829. Född och död i Köpenhamn.
Dansk sjöofficer. 1776 officer, 1789 kaptenlöjtnant, 1797 kapten och 1803 generalkrigskommissarie. Han deltog 1786 i Poul Lövenorns (se denne) expedition till Grönland, och beordrades 1787-1800 att leda arbetet med kartläggningen av den norska kusten från Tröndelag till Svinesund. Medlem av en rad sjömilitära kommissioner, Amiralitetskollegiet m.fl.
(Bricka." "10150)

Tillbaka till början.

GUERARD, JEAN.

Beskriven som "Navigator and Hydrograph in Dieppe" (1634). Utgav bl.a. en hydrografisk världskarta.
(RdeT." "10152)

Tillbaka till början.

GÜSSEFELD, FRANTZ LUDWIG.

Biografiska uppgifter:1744-1808. Född i Osterburg i Altmark, död i Weimar.
Tysk kartograf. Arbetade som ingenjör och utförde därefter ett flertal mätarbeten i grevskapet Mark. Senare slog han sig ned i Weimar där han särskilt utmärkte sig med lantmätningsarbeten och kartritning. Större delen av hans kartor gavs ut av de Homanska arvingarna.
(Conversations-Lexicon, Khb. 1818, b. IV - Phillips." "10154)

Tillbaka till början.

H

HAAN, LAURENS FEYKES.

Biografiska uppgifter:Ca. 1700.
Holländsk skeppare och kartritare. Inga upplysningar hittade.
(" "10156)

Tillbaka till början.

HAGE, JOHAN PEDERSEN.

Biografiska uppgifter:1848-1925. Född i Trögstad, död i Oslo.
Norsk "oppmålingsassistent". 1875 anställd vid Christianias (Oslo) kommun som uppsyningsman vid vägverket. Från 1894 var han assistent, dels i "oppmålningsvessenet", dels i "reguleringsvesenet". 1916 gav han ut en karta över Christiania (Oslo) på ett blad, och 1921 slutförde han en karta i större skala och i 6 blad, utgiven av Christianias "oppmålningsvessen".
(Dagbladet 8/10 1900, - U.B." "10158)

Tillbaka till början.

Haller, Gottlieb Emanuel von.

Bland arbeten:
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
(" "10509)

Tillbaka till början.

HAMMER, CHRISTOPHER BLIX.

Biografiska uppgifter:1720-1804. Född och död i Gran.
Norsk ämbetsman och naturhistoriker. Började 1738 att studera och läste olika ämnen under ett antal år. 1750 blev han anställd av den stora bok- och kartsamlaren greve Joh. L. Holstein för att måla grevskapet Ledreborg vid Roskilde. 1752 utnämnd till generalkonduktör vid Akershus stift. Han hade titeln kansliråd, senare justitieråd. Medlem av "Det kgl. Videnskabers Selskab" i Trondheim och "Det kgl. danske Landhusholdningsselskab". - Av hans författarskap, som framförallt omfattar naturhistoriska avhandlingar, kan nämnas "Indbydelse til de Norske Karter", en uppfodring att sända honom kartor och dokument som stöd för ett påtänkt norskt kartverk (1766), samt "Subscriptions Plan Till En Norsk Atlas eller Land-Beskrivelse over Kongeriget Norge" (1773). Detta verk blev emellertid aldrig utgivet. Sina samlingar, däribland en betydande kartsamling, och en stor del av sin förmögenhet testamenterade han till "Videnskabsselskabet" i Trondheim.
Bland arbeten:
Subscriptions Plan Till En Norsk Atlas eller Land-Beskrivelse over Kongeriget Norge. Indbydelse til de Norske Karter.
(Ehrencron." "10160)

Tillbaka till början.

HANS RUDOLF MANUEL DEUTSCH.

Biografiska uppgifter:1525-1571.
Hans Rudolf Manuel (Deutsch) was a painter, designer and poet. Probably apprenticed with Maximilian Wischack in Basel in the early 1540s, he often designed for publishers in that city, although he lived in Bern. Less than a dozen known independent pen drawings and stained-glass designs bear dates (1540-50) and the monogram RMD. He designed greatly acclaimed topographical views of cities for Cosmographia. From 1562 he was governor of Morges in the canton of Waadt.
Bland arbeten:
Stadsvyer till Sebastian Münsters Kosmographica.
(Vortecpan Maps & Prints." "10162)

Tillbaka till början.

HASE [HASIUS, HASIUES, HAAS, HAASE, HASIO], JOHANN MATTHIAS [JOHANNES].

Biografiska uppgifter:14 januari 1684 - 24 september 1742.
Tysk matematiker och geograf. Född och död i Augsburg (enligt vissa källor i Wittenberg). Studerade teologi och matematik, och fick 1707 en magistersgrad vid universitetet i Leipzig. 1720 professor i matematik i Wittenberg. Förutom matematik och astronomi kom han där att ägna sig mycket åt historisk geografi och kartografi. Bland hans större arbeten kan nämnas "Historiae universalis politicae idea plane, etc." (1742). Efter hans död utkom "Atlas historicus comprehendens imperia maxima seu monarchias orbis antiqui" (1746-50). Hasius ritade också en rad aktuella kartor varav de enkla specialkartorna över tyska provinser räknas bland de bästa inom sitt fack under 1700-talet. Verksamheten bidrog mycket till att frigöra tysk kartografi från främmande inflytande. (Allg. d. Biogr.) Hase gjorde flertalet kartor som gavs ut av Homans arvingar. Als Sohn eines Lehrers der Mathematik lernte Hase zunächst an seinem Geburtsort am St.-Anna-Gymnasium und wurde schon früh von seinem Vater für die Mathematik begeistert. Er ging zunächst 1701 an die Universität Helmstedt um sich der Mathematik unter Rudolf Christian Wagner (1671–1741) zu widmen und wechselte 1704 an die Universität Leipzig, wo er sich bei Christian Wolff besonders mit der Algebra beschäftigte. 1707 erwarb er mit der Abhandlung „Specimen algebrae ad artem fortificatoriam applicatae“ die philosophische Magisterwürde. Daraufhin begab er sich nach Augsburg, um als Lehrer tätig zu sein. Jedoch konnte er sich mit seinem mathematischen Unterricht nur kümmerlich über Wasser halten, so dass er schon daran dachte, sich der Theologie zu widmen. Bald aber kehrte er als Hofmeister zweier Augsburger Patrizier nach Leipzig zurück und konnte sich später als Adjunkt an der philosophischen Fakultät zunehmend mit Geographie, Astronomie und dem Kartenzeichnen beschäftigten. Als man seinem einstigen Lehrer Christian Wolff in Halle (Saale) den Lehrstuhl für höhere Mathematik an der Universität Wittenberg anbot, lehnte dieser am 6. Mai 1715 ab und empfahl seinen einstigen Schüler Hase. In seiner Empfehlung sprach er sich dahingehend aus, das wenn er nach Wittenberg ginge, bestimmt Hase seine Position an der Universität Halle einnähme und lobte dessen Lehrgabe für die „nützliche Mathematik“. So könne jener gründliche Anweisungen für Risse in der Zivil- und Militärbaukunst geben. Die Professur erhielt jedoch ein anderer. Als 1719 die Professur der niederen Mathematik an der Universität Wittenberg frei wurde, konnte Hase sich mit seiner Bewerbung durchsetzen und am 22. Januar 1720 seine ordentliche Professur antreten. Kurz darauf am 27. Januar 1720 wurde er Adjunkt der philosophischen Fakultät. In Wittenberg präsentierte sich Hase als eine Person, die sich die Mathematik zur Lebensaufgabe gemacht hat. Seine Interessenlage machte keinen Unterschied zwischen höherer und niederer Mathematik, er schätzte aber eine praxisorientierte Lehre. In der Nennung der Geographie und des Handzeichnens deutet sich Hases eigentliche Bedeutung als Kartograph an. Er hat „unter den Deutschen zuerst die Landkarten nach mathematischen und historischen Gründen zu verbessern angefangen”. Seine Disputation „Sciagraphia integri tractatus de constructione mapparum omnis generis” (Leipzig 1717) weist nach, dass die „von ihm so genannte stereographische Horizontalprojektion” den Vorzug größtmöglicher Ähnlichkeit hat. In Verbindung mit dem Nürnberger Homannschen Verlag schuf er eine Erdkarte „Planiglobii terrestris mappa universalis” (1746). „Sie enthält die Alte und die Neue Welt, sogar schon das westliche Australien als Nova Hollandia, und zwar mit richtiger Längen- und Breitengradangabe.“ Neben dieser Karte „veröffentlichte er auch Karten von Europa, Afrika, und einzelnen Ländern der Erde“ und hat so auf dem Gebiet der Kartographie Bedeutung erlangt. Hase gebrauchte Chronologie und Geographie zur Erläuterung der Universalhistorie in seinen Werken „Regni Davidici et Salomonaei descriptio geographica et historica” (Nürnberg 1739), „Phosphorus Historiarum vel Prodromus theatri summorum imperiorum, Leipzig (1742) und „Historiae universalis politicae idea” (Nürnberg 1743). Um seine Leistungen im historischen Fach zu würdigen, schlug ihn seine Fakultät 1742 noch vor den eigentlichen Denominandos für die Professur der Geschichte vor. Seine diesbezüglichen Schriften pflegte er mit Tabellen und Landkarten auszustatten. Er meinte, dass Geschichte so beschaffen sei, dass sie ohne geographische Darstellungen („Tabulae Geographicae”) nicht deutlich erklärt werden kann, und beklagte die Vernachlässigung geographischer Grundlehren bei den Historikern. In seinem „Phosphorus” geschieht die Präsentation des Stoffes, nämlich des Gesamtzustandes der Reiche, wie im Schauspiel, weshalb im Titel die Bezeichnung (historisches) „Theater” erscheint. Die Gliederung des Stoffes in 16 Kapitel ignoriert das traditionelle Schema der vier biblischen Monarchien. Hase hatte schon in einer akademischen Festrede am 30. April 1728 die Kontroverse über die Monarchien beiseite gelassen und erklärt, in dieser Sache „Mathematicorum more” zu verfahren. Seine öffentlichen Vorlesungen hat Hase gelegentlich auf das Feld der höheren Mathematik ausgedehnt: auf Gnomonik 1723 und mathematische Geographie 1732, obwohl jene als ein „Appendix” der Astronomie anzusehen ist und diese den „elementis sphaericis” zugehört, wie aus Sacroboscos „De sphaera” klar zu ersehen sei. Insgesamt umfassten seine geographische Vorlesungen historisch-politische Geographie, sowohl des Heiligen Römischen Reiches als auch aller Erdteile, Geographie des modernen Deutschlands sowie mathematische und historische Geographie. Während einer längeren Vakanz des historischen Lehrstuhls bot er 1740/41 universalgeschichtliche Vorlesungen unter Verwendung chronologischer Tafeln und geographischer Karten an. Als Rektor der Universität war er am 1. Mai 1728 bis zum Wintersemester tätig. Um seine astronomischen Bestrebungen zu unterstützen, versuchte er eine Sternwarte an der Wittenberger Universität zu initiieren und nach ihm ist der Mondkrater Hase benannt.
Bland arbeten:
* Specimen algebrae ad artem fortificatoriam applicatae. Magisterarbeit, Leipzig 1707 * Sciagraphia integri tractatus de constructione mapparum omnis generis, geographicarum, hydrographicarum et astronomicarum et in specie de projectionibus sphaerarum imprimis stereographica. Leipzig 1717 * Dissertatio physico-mathematica de tubis stentoreis, in qua de figura & constructione exponitur earum et auctorum qui de eis egerunt, sententiae explicantur ac momento suo ponderantur. Leipzig 1719 * Dissertatio De Tubis Stentoreis, Earumqve Forma Et Structura, Fundamenta Ejus Praxeos Exhibens / Qvam D.F.G. Pro Loco In Fac. Phil. Lips. Obtinendo Postrema Vice Disputaturus Ad Diem XVIII. Mart. MDCCXIX. Leipzig 1719 * Pithometriae sive doliorum mensurae theoria nova algebrae ope eruta et perfecta. 2 Bände Wittenberg 1723 * Dissertatio academica de nihilo mathematico et formulis affinibus harumque in specie illis, quibus nihilo minores quantitates exprimuntur. Wittenberg 1727 * Dissertatio Mathematica De Pulchritudine Architectonica Prior. Wittenberg 1727 * Phosphorus historiarum, vel prodromus theatri summorum imperiorum : hoc est, historiae politicae universalis partis potioris et principalis, sistens recensionem, catalogos, vel si mavis, sciagraptiam, aut tabulas principum vel imperantium in illis imperiis, etiamque ... quis eisdem connexis, una cum enumeratione ditionum geographica. Leipzig 1728 * Laudatio funebris ..., Leichenrede auf Christiane Eberhardine von Brandenburg-Bayreuth, Wittenberg 1728 * De Quantitatis Et Unitatis Arithmeticae Vera Notione. Wittenberg 1732 * Disputatio Mathematica In Qua Doctrinam De Effectu Lentium Simplicium Tam Extra Oculum Quam In Oculo Ope Algebrae Expeditiorem Redditam Sub Praesidio ... Wittenberg 1735 * Africa Secundum legitimas Projectionis Stereographicae regulas et juxta recentissimas relationes et observationes in subsidium vocatis quoquo veterum Leonis Africani Nubiensis Geographi et aliorum monumentis et eliminatis fabulosis aliorum desiganationibus pro praesenti statu ejus aptius exhibita; Cum Privil. S. C. M. nec non S. R. M. Polon. et Elect. Sax. Nürnberg 1737 * Regni Davidici et Salomonaei descriptio geographica et historica. Nürnberg 1739 * Phosphorus Historiarum vel Prodromus theatri summorum imperiorum. Leipzig 1742 * De Magnitudine Comparata Et Determinata Urbium : Quae Propter Ipsam Mangnitudinem Celebres Habentur Potissimum In Antiquitate ... Consideratione Quorundam Operum Veterum Ex Magnificentissimis. 1739 * Evropa : in partes suas X Methodicas a primariis regnis denominata secundum divisa fidem recentissimarum observationum Mathematicarum et Historicarum , et exhibita secundum legitimas projectionis Stereographis leges = L'Evrope Divise'e en ses X Principales Parties, Cum Priv. Sac. Caes. Majest. Grat. / a Ioh. Matth. Hasio, I. M. Seeligmann sc. Nor., sculp., I. C. Reinsperger sculpsit. Nürnberg 1743 * Circvli Sveviae Mappa = Le Cercle de Svabe / ex subsidijs Michalianis delineata & a D.no I. M. Hasio M. P. P. quo ad accuratam singulorum Statuum determinationem emendata & ad L L. magis legitimae project reducta. Opus summi Geographi posthumum, & adjuncta Tabula explanatoria editum opera Homannianorum Heredum. Nürnberg 1743 * Karte von dem russischen Reich und der grossen so wohl als kleinen crimischen Tartarey : nebst dem Entwurff einer Erklärung darüber abgefasset und der unüberwindlichsten und großmächtigsten Kaiserin Anna decidirt Nürnberg 1738 „Historiae universalis politicae idea”. Nürnberg 1743, Nachdruck Stuttgart 1976 * Planiglobii terrestris mappa universalis. 1746 * Dvcatvs Silesiae Tabvla Altera Svperiorem Silesiam = La Haute Silesie, qui comprend les Principautes de Neise, de Munsterberg, de Iaegerndorf, de Troppau, d' Oppeln, de Ratibor, de Teschen; Cum Priv. Sac. Cæs. Maj. / exhibens ex mappa Hasiana majore desumta & excusa per Homannianos Heredes. Nürnberg 1746 * Circuli Sueviae 1748 Nachdruck Stuttgart 1989 * Dvcatvs Silesiae Tabvla Geographica Prima Inferiorem Eivs Partem, seu Novem Principatvs, quorum insignia hic adjecta sunt, secundum statum recentissimium complectens = La Basse Silesiae qui comprend les Principautes de Schweidnitz, de Iaer, de Glogau, de Breslau, die Liegnitz, de Brieg, de Wolau, de Oels & de Sagan / Ad mentem Hasiani avtographi majoris legitime delineata et edita curis Homann. Heredum. Nürnberg nach 1750 * Descriptio geographico-historica regni Davidici et Salomonei cum delineatione Syriae et Aegypti : juncta est urbium maximarum veterum et recentiorum comparatio, multis mappis geographicis et ichnographicis adornata Nürnberg 1754
(" "10164)

Tillbaka till början.

HAYE, GUILLAUME de la.

Biografiska uppgifter:1725-1802. Född i Paris, död i Carrières de Charenton.
Fransk kopparstickare. Han lär ha skapat uppemot 1200 kartor, stadsplaner och liknande arbeten, bl a. för d'Anville (se denne) och Robert de Vaugondy.
(Thieme-Becker." "10166)

Tillbaka till början.

HEINRICH HOLZMÜLLER.

Träsnittare.
Bland arbeten:
Stockar till Sebastian Münsters Kosmographica.
(" "10182)

Tillbaka till början.

HEITMAN, JOHAN HANSSON.

Biografiska uppgifter:1664-1740. Född i Trondheim, död i Köpenhamn.
Norsk skeppare, författare och kartograf. Han tillbringade sin ungdom i Nordland i Norge där han drev jordbruk och affärer. Kom till Bergen där han lärde sig navigation. Fick snart rykte om sig som en framstående sjöman med stora kunskaper om norska kusten. Vice ståthållaren Fr. Gabel gav honom i uppdrag att kartlägga den norska kusten. I flera år sysselsatte han sig med detta. Kartverket blev aldrig utgivet. Kartan över Oslofjorden blev emellertid upptagen i van Keulens atlas, och det är också troligt att hans originalteckningar ligger till grund för andra holländska sjökort som kom ut under den tiden. Heitmann var i övrigt en allsidig man. Ett tag var han bosatt i Christiania (Oslo) som "mathematicus". Utgav där en andaktsbok och en psalmbok för sjömän. Efter hans död kom en meteorologisk skrift, "Physiske Betaenkninger over Solens Varme, Luftens Skarpe Kuld og Nord-Lyset" (1741) ut och året därpå: "Eenfoldige Betaenkninger over den Julianske og Gregorianske Calender". Han lade här fram ett förslag till en reformering av kalendern. Boken fick ingen uppmärksamhet men har under senare tid blivit erkänd som ett mycket bra arbete. 1730 anställdes han i det norska asiatiska kompaniets tjänst som skeppare.
Bland arbeten:
Physiske Betaenkninger over Solens Varme, Luftens Skarpe Kuld og Nord-Lyset. Eenfoldige Betaenkninger over den Julianske og Gregorianske Calender.
(N. biogr. leks." "10168)

Tillbaka till början.

HENNEBERGER [HENNEBERGEN], KASPAR [GASPAR] of ELRICH.

Biografiska uppgifter:1529-1600.
German cartographer. Livonia 1555 (lost) reissued Blaeu 1613, Prussia, Ortelius 1576, used later by Hondius & Blaeu.
Bland arbeten:
Livonia 1555 (lost). Prussia, Ortelius 1576.
(Tooley" "10170)

Tillbaka till början.

HENRIK SJÖFARAREN, HENRIQUE EL NAVEGADÔR.

Biografiska uppgifter:1394-1460.
Portugisk prins som runt 1430 lät inrätta ett kartografiskt centrum i södra Portugal. Var "den store vägrödjaren som slutade med upptäckandet av sjövägen till Indien."
(Svensk uppslagsbok." "10172)

Tillbaka till början.

HERMELIN, SAMUEL GUSTAF.

Biografiska uppgifter:1744-1820. Född och död i Stockholm.
Svensk kartograf och friherre. 1770 blev han bergsmästare och 1781 bergsråd. Han gjorde även en förtjänstfull insats som kartograf genom att ta upp en gammal plan om geografisk beskrivning och kartläggning av Sverige och Finland. Verket påbörjades 1795 och avslutades 1818 med totalt 33 kartor med titeln "Geographiske chartor öfver Swerige i 4 afdelingar". Det "Hermelinska kartverket", som är den första svenska rikskartan i atlasform, fick stort erkännande. Arbetet med kartorna försatte honom i svåra ekonomiska omständigheter. Hermelin var medlem av en rad lärda sällskap både i Sverige och utomlands.
Bland arbeten:
Kartor i verket Geographiske chartor. Finland. 1. Storfurstendömet Finland. 2. Nylands och Tavastehus samt Kymmene-gårds höfdingedömen. 3. Savolax och Karelens eller Kuopio höfdingedömen. 4. Uleåborgs höfdingedöme. 5. Wasa höfdingedöme. 6. Åbo och Björnebergs höfdingedöme med Åland. Sverige. 1. Swerige med tillgränsande länder. 2. Carlstads höfdingedöme eller Wärmeland. (2 blad). 3. Elfsborgs höfdingedöme. 4. Göta rike eller Södra delen af Sverige. 5. Göteborgs och Bohusläns höfdingedöme. 6. Halmstads höfdingedöme eller Halland. 7. Helsingland och Gestrikland. 8. Herjeådalaen. 9. Jönköpings, Kronobergs och Blekings höfdingedömen. 10. Kalmar höfdingedöme med Öland. 11. Kopparbergs Säters, Näsgårds och Wester bergslags fögderier i St. Kopparbergs höfd. 12. Linköpings höfdingedöme eller Östergötland. 13. Nyköpings höfdingedöme. 14. Skaraborgs höfdingedöme. 15. Skåne eller Malmöhus och Christianstads höfdingedömen. (2 blad). 16. Stockholms höfdingedöme. 17. Stora Kopparbergs höfdingedöme eller Dalarne. 18. Svea rike och Norrland. 19. Upsala höfdingedöme. 20. Westerbotten och Lappmarken, eller Umeå höfdingedöme. 21. Westerås höfdingedöme. 22. Wisby höfdingedöme eller Gottland. 23. Ångermanland, Medelpad och Jämtland eller Wester Norrlands höfdingedöme. 24. Örebro höfdingedöme. I atlasen ingår även 3 vyer / utsikter. 1. Utsigt af ett Wattenfall i Lappmarken. 2. Utsigt af en Belägenhet i Finland. 3. Utsigt af Stockholm. Totalt 33 kopparstick.
((Lönborg, s. 193-209. - Sv. män och kv." "10174)

Tillbaka till början.

HESSEL, GERRITSZ.

Se GERRITSZ.
(Tooley." "10176)

Tillbaka till början.

HILL, JOHN WILLIAM

Biografiska uppgifter:(1812–1879) was a British born American artist working in watercolor, gouache, lithography, and engraving.
Hill's work focussed primarily upon natural subjects including landscapes, still lifes, and ornithological and zoological subjects. In the 1850s, influenced by John Ruskin and Hill's association with American followers of the Pre-Raphaelite Brotherhood, his attention turned from technical illustration toward still life and landscape. Hill was the son of British aquatint engraver John Hill. He emigrated with his parents from London to the United States in 1819, initially living in Philadelphia. In 1822 the family moved to New York, where Hill apprenticed in aquatint engraving in his father's shop. In 1838 Hill married Catherine Smith - their children included the astronomer George William Hill and the painter John Henry Hill. In watercolor and aquatint engravings, Hill employed a stipple technique, building up planes of softly gradated colors made of tiny brushstrokes–a process commonly seen in painted miniatures. Applied to a larger scale on canvas the result was a form of objective realism in contrast with more common romanticized works of mid-19th century American painting. In 1829, at the age of 17, Hill began exhibiting watercolors and engravings produced in his father's studio at the Brooklyn Art Association and the National Academy of Design. In 1833, at the age of 21, Hill was elected to associate membership in the National Academy of Design. In his early 20s Hill began work for the New York State Geological Survey, first creating a series of topographic studies and overhead views of principle American cities and towns. This work was distinct for its accuracy of arial perspective and recording minute architectural detail. These portraits of urban settlement required frequent travel to observe, sketch, and map before creating finished watercolor studies. The completed watercolors were then recreated as color lithographic art and published by the Smith Brothers, a New York City publisher. Hill's work with the New York State Geological Survey continued later with his illustration of James Ellsworth De Kay's Zoology of New York State, or; The New-York Fauna. Part II, Birds published in 1844. Like John James Audubon's bird portraits, Hill's were painted with an objective eye, documenting accurate anatomy and colors, and capturing the animal's natural countenance. While in his early 40s Hill read John Ruskin's Modern Painters, and became fascinated with the Pre-Raphaelite Brotherhood. The Pre-Raphaelite movement's combination of realism with increased emotional content appealed to Hill. Hill championed Pre-Raphaelite painting methods in the United States, but was less fascinated with their ideals. in 1863, with art critic Clarence Cook, geologist Clarence King, and architect Russell Sturgis, Hill helped to found the Society for the Advancement of Truth in Art. For the remainder of Hill's life he focussed upon landscapes, mostly of the mountainous areas of New England and New York state. Hill's paintings and engravings are found in the collections of the Brooklyn Museum, the Amon Carter Museum, Fogg Museum, the Hood Museum of Art, and the Metropolitan Museum of Art.
(" "10485)

Tillbaka till början.

HIMBERG, CLAES FREDRIK.

Biografiska uppgifter:Född 1787 27/10 i Stockholm (Ad. Fredr.), död 1853 17/5 i samma stad (Hedv. El).
Gravör. Son av trädgårdsmästaren Nils H. och Catharina Lind. Elev vid Konstakademien, där han erhöll en tredjemedalj 1805. Blev 1846 4/9 omyndigförklarad och ställd under bokhållaren Gustaf Himbergs fömynderskap.
Bland arbeten:
N. G. WERMING, Kartor öfver svenska städer, u. o. [1806-19]: 3 blad, bl.a. Belägenheten af Falkenberg, 1813, och Belägenheten af Ängelholm, 1815. (Hultmark, 1944.)
(" "10178)

Tillbaka till början.

HOGENBERG, FRANZ (Frans / Franciscus).

Biografiska uppgifter:Född mellan ca. 1535 och 1540 i Mecheln (Malines) i Belgien och död 1590 i Köln enl. uppgift.
Målare, graverare, etsare och förläggare. Son till kopparstickaren och målaren Nikolaus Hogenberg vilken var född i München och av tysk börd. Hogenberg gick i lära hos sin styvfar, kartografen Hendrik Terbruggen i Mecheln, och fick därigenom kontakt med kartografin. Hogenberg flyttade sedan till Antwerpen där han utförde arbeten i samarbete med bl.a. Hieronymous Cock. Hogenberg utförde i Antwerpen även kopparplåtarna till flertalet av Ortelius kartor, första utgåvan, som utkom 1570. Det är möjligt att Hogenberg även besökte både Poiters, 1560, och England, 1568. Efter religiösa oroligheter i Nederländerna 1570 så flyttade Hogenberg till Köln där han sammanträffade med Georg Braun vilken han kände sedan tiden i Antwerpen. De påbörjade då arbetet på "Civitates Orbis Terrarum". I ett brev från Braun till Ortelius daterat 31 oktober 1571 så insinuerar Braun att "Civitates Orbis Terrarum" var Hogenbergs idé då han kallar den "Mäster Frans' bok om städer". Majoriteten av gravyerna i "Civitates Orbis Terrarum" är gjorda av Hogenberg. Nästan alla original till de spanska och italienska städerna är även de av Hogenbergs hand samt flertalet av de andra originalen är omarbetade av Hogenberg. Arbetets första del utkom 1572 och slutfördes först 1618, nästan tre decennier efter Hogenbergs död. Hogenberg, Franciscus (1538-1590) was born in Malines, Belgium as the son of engraver Nikolaus Hogenberg, who worked with Jacob van Deventer. He travelled to France with Ortelius and engraved most if not all plates of the first edition of Ortelius’ "Theatrum". He also worked in Antwerp with Hieronymus Cock, and also for some time in England. In 1570 he moved to Cologne, Germany, due to political and religious unrest in the Low Countries. There he met again the theologian Georg Braun (1541-1622), who had been a teacher in Antwerp from 1566 to 1568. Together with Braun, he published "Civitatis Orbis Terrarum" a counterpart to Ortelius’ atlas containing city plans and views, which was finished with volume 6 in 1617. He also made numerous "Gesichtsblätter", a travel atlas for the Christian world (1580) and an atlas of the Low Countries. (Cartographica Neerlandica - www.orteliusmaps.com) Franz Hogenberg. (b Mechelen, c. 1540; d Cologne, c. 1590). Painter, engraver, etcher and publisher, son of (1) Nicolas Hogenberg. He was probably a pupil of the cartographer H. Terbruggen in Mechelen but later worked in Antwerp, producing such engravings as the Allegory with Fortune (1561; Hollstein, no. 39), the Battle between Lent and Carnival (etching, 1558; published by Hieronymous Cock, H 40), the Fools’ Dance (H 41), and a portrait of Mary I, Queen of England (1554; H 54). It was probably in Antwerp that he executed several maps for the Theatrum orbis terrarum of Abraham Ortelius, which was published in 1570 (H 131). It is also possible that he travelled to Poitiers in 1560, as his name and that date appear on an engraving by Joris Hoefnagel of the ‘Celtic Stone’ at Poitiers. A visit to England is suggested by the 1568 engraved portrait of William Cecil, Lord Burghley (1568; H 43). Also from the period are the portraits of Robert Dudley, Earl of Leicester (H 45) and Elizabeth, Queen of England (H 46); all three portraits were published in the ‘Bishop’s Bible’ of Matthew Parker (1568). Hogenberg also engraved two Views of the Royal Exchange in London (H 58, 59). Hogenberg. [Hogenbergh; Hohenberg; Hoogenberg] Netherlandish family of artists, active in northern Europe. (1) Nicolas Hogenberg worked in Mechelen for most of his career, producing prints with religious and historical subjects. His son Remigius Hogenberg (b Mechelen, c. 1536; d ?England, c. 1588) worked as an engraver. In 1570 Remigius executed a View of Münster (Hollstein, no. 20), which suggests a visit to that city, but by 1573 he was in the service of the Archbishop of Canterbury, Matthew Parker, whose portrait he engraved in the same year (H 16). He worked on the Genealogy of English and French Kings (1574; H 19) for Parker and produced a number of maps of English counties for Christopher Saxton’s Atlas of England and Wales (1579). The existence of several portraits of Huguenot nobles (e.g. Charles, Duc de Lorraine, H 6) indicates a possible visit to France. (2) Franz Hogenberg, also Nicolas’s son, worked mainly in England and Germany and is noted for his Civitates orbis terrarum, an atlas containing maps of Europe. Franz Hogenberg’s two sons, Johann [Hans] Hogenberg (b ?Munich, c. 1550; fl 1594–1614) and Abraham Hogenberg ( fl 1608–after 1653), were both engravers. Johann worked in Mechelen and Cologne, mainly as a portrait engraver, but he produced a few religious subjects and a series of 12 plates depicting birds and animals (H 43–54). Abraham Hogenberg assisted his father with the plates for Abraham Ortelius’s Theatrum orbis terrarum (Antwerp, 1570) and designed and engraved frontispieces for booksellers, possibly also working in Cologne. (The Grove Dictionary of Art. © Copyright 2000 Macmillan Publishers Limited.)
Bland arbeten:
Civitates Orbis Terrarum.
(VÖBAM." "10180)

Tillbaka till början.

HOMANN, JOHANN CHRISTOPH.

Biografiska uppgifter:1703-1730.
Son till Johann Baptist Homann. Fortsatte faderns verksamhet, men dog redan 1730. Han testamenterade företaget till två av sina vänner under förutsättning att det skulle drivas under namnet "Homanns Erben". Verksamheten fortsatte under detta namn till 1848.
(Allg. d. Biogr." "10184)

Tillbaka till början.

HOMEM, DIOGO.

Kartograf. Gav ut en atlas i Portugal 1559
( (RdeT." "10186)

Tillbaka till början.

HONDIUS, HENDRIK.

Biografiska uppgifter:Ca. 1597-1644.
Holländsk kartograf, son till Jodocus Hondius. Från 1643 övertog han utgivningen av Mercator-Hondius-atlasen. Förutom talrika utgåvor av denna, som han efter hand reviderade ganska grundligt, gav han 1627 ut en kopia av sin fars världskarta, och 1629 en karta över Brabant. 1636 kom hans svåger Joannes Janssonius (se denne) med i kartarbetet.
(Thieme-Becker." "10188)

Tillbaka till början.

HURTER [HURTERO], JOHANN CHRISTOPH.

Alemannia siva Sueaviae superioris Choro. 1625, used by Blaeu 1634 & c.
Bland arbeten:
Alemannia siva Sueaviae superioris Choro.
(Tooley." "10190)

Tillbaka till början.

HÄLLSTRÖM, CARL PETTER.

Biografiska uppgifter:1774-1836.
Appointed engineer at the Survey Office in 1801, but was not eligible for salary until a permanent position became vacant. In 1809 was commissioned lieutenant at the marine measurement corps and made supervisor at the Sea Charts Office. Known for his skill and great modesty.
(Sveriges sjökartor – A. Hedin." "10192)

Tillbaka till början.

I

J

JAILLOT, CHARLES-HUBERT.

Biografiska uppgifter:Ca. 1632-1712. Född i Franche Comte, död i Paris.
Fransk kartograf. Han var från början bildhuggare, men efter att ha gift sig med dottern till en känd kartograf, Nicolas Berey, gick han över till sin svärfars yrke, och ägnade sig åt geografiska studier. Han kom i kontakt med familjen Sanson (se dessa) och övertog till slut merparten av deras kartor. Flera av dessa lät han utföra i större skala. Hans kartor utmärker sig som sällsynt vackra. Hans första kartverk, "Atlas Nouveau", utkom 1681 med 45 kartor. Det följdes av en rad utgåvor, från 1695 med titeln ändrad till "Atlas Francois". 1693 utgav han även ett sjökartverk. "Le Neptune Francais ou Atlas Nouveau des Cartes Marines". Efter Jaillots död fortsatte vissa medlemmar av hans familj verksamheten fram till 1780. Jaillot's kartor utmärker sig för storlek och skönhet. Vad som är typiskt för Jaillot är att han ökade kartorna på bredden vilket var en lyckad idé parad med vackra koloreringar, ofta som gränskoloreringar, vilket även gör hans kartor tydliga och lättlästa.
Bland arbeten:
Atlas Nouveau. Atlas Francois. "Le Neptune Francais ou Atlas Nouveau des Cartes Marines.
(Nouv. biogr. gen. - Tooley. RdeT." "10194)

Tillbaka till början.

JANSSONIUS, JOHANNES.

Biografiska uppgifter:1588-1664.
In 1612, married one of cartographer Jodocus Hondius's daughters and began working as a publisher in Amsterdam. From 1616 until his death, Janssonius published numerous maps of various parts of Europe. From the 1630s, he worked in partnership with his brother-in-law Henricus Hondius.
(Sveriges sjökartor – A. Hedin." "10196)

Tillbaka till början.

Jeanneret, Samuel-Rodolphe

Bland arbeten:
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
(" "10511)

Tillbaka till början.

JEFFREYS, THOMAS.

Biografiska uppgifter:Död 1771.
Engelsk geograf och kartograf. Han var en duktig landskapsmålare och kopparstickare som etablerade ett kartförlag i London och gav ut en rad specialkartor och atlaser över engelska områden, Amerika, Västindien etc. Han gav även ut en rad geografiska verk och fick titeln "Geographer to the King" (George III). Han intresserade sig framförallt för amerikanska farvatten, och sysselsatte sig bl.a. med "The Great Probability of a North-West Passage" (1768). Efter hans död utkom 1775 ett stort sjökartverk: "The North American Pilot", utgiven under tillsyn av den berömde upptäcktsresanden, kapten James Cook.
Bland arbeten:
The Great Probability of a North-West Passage. The North American Pilot.
(Dict. nat. biogr." "10198)

Tillbaka till början.

JODE, CORNELIUS de

Biografiska uppgifter:1568-1600.
Son of Gerard de Jode. Engraver and publisher, scholar.
Bland arbeten:
World 1589 Gallia occidentalis 1592 4 continents ca 1595 Speculum Orbis Terrarum 1593 Belgium ca 1598
(Tooley 1979" "10481)

Tillbaka till början.

JOHNSTON, ALEXANDER KEITH.

Biografiska uppgifter:1804-71. Född i Kirkhill, död i Yorkshire.
Skotsk kartograf. Han utmärkte sig som kartgravör och etablerade 1826 tillsammans med sin bror William Johnston (se denne) ett kartförlag i Edinburgh. Deras firma var väl ansedd och utgav under årens lopp en rad stora och mindre atlaser, såväl generella som specialiserade, bl.a. historiska, fysiska och astronomiska atlaser. 1851 fick han medalj för en jordglob som visade den fysiska geografin, den första i sitt slag. Medlem av en rad geografiska sällskap i Storbritannien och andra länder. En av hans söner, med samma namn, förde verksamheten vidare.
(Dict. nat. biogr." "10200)

Tillbaka till början.

JONGE, NICOLAI .

Biografiska uppgifter:1727-89. Född i Köpenhamn, död i Alleslev.
Dansk präst. Började studera 1745 och tog en teologiexamen 1747. 1754 verkade han vid Holmens kyrka i Köpenhamn, och 1762 som sockenpräst i Alleslev i Prestö län. Han utvecklade ett rikt författarskap, särskilt i geografiska och historiska ämnen. En del av hans produktion bestod av läroböcker. Ett särskilt förtjänstfullt, men inte avslutat arbete, var "Den kgl. Hoved- og Residentz-Stad Kiöbenhavns Beskrivelse" (1783).
Bland arbeten:
Den kgl. Hoved- og Residentz-Stad Kiöbenhavns Beskrivelse.
(Bricka. - Ehrencron." "10202)

Tillbaka till början.

K

KEULEN van.

Holländsk bokhandlarfirma, grundlagd i Amsterdam 1678 av Joannes van Keulen (se denne). Denne handlade med sjökort samt matematiska och nautiska böcker och instrument som han till viss del gjorde förarbetet till. Som förläggare gav han ut en rad stora sjökartverk som "De lichtende Zeefaakkel" (1680-84), "Zee Atlas" (1680) och "De groote nieuwe vermeerderde Zee Atlas ofte water werelt" (1695). Dessa verk kom i flera nyutgåvor. - Hans son, Gerard van Keulen, fortsatte verksamheten, reviderade de gamla kartorna och kompletterade med nya. Efter hans död 1726 fortsatte företaget under ledning av Johannes van Keulen d.y. (d. 1755). 1728 utkom en fransk utgåva, "Flambeau de la mer" i 4 band, och 1753 en reviderad utgåva, "De nieuwe groote lichtende Zee fakkel". Från 1779 var Gerard Hulst van Keulen (se denne) innehavare av företaget och ombesörjde flera nyutgåvor av firmans atlaser. 1802 hade "Zee-Fakkel" (med text på holländska, franska och spanska) kommit ut i 26 utgåvor, och "Zee-Atlas" (utan text) i 15 utgåvor. Den siste av dessa kom 1734. - Firman fanns ännu kvar 1858 och var då världens äldsta specialaffär inom sitt område. -
Bland arbeten:
De lichtende Zeefaakkel. Zee Atlas. De groote nieuwe vermeerderde Zee Atlas ofte water werelt. Flambeau de la mer. De nieuwe groote lichtende Zee fakkel.
(Nissen. - Nouv. biogr. gen. - Phillips. - Wieder." "10208)

Tillbaka till början.

KEULEN, JOANNES van.

Biografiska uppgifter:1654-1704.
Se van Keulen.
(" "10204)

Tillbaka till början.

KEULEN, JOHANNES van.

Biografiska uppgifter:1653-1715.
In 1680 was given special endorsement from the Dutch state to print and publish sea charts and sailing instructions. The van Keulen family's best-known work is Nieuwe Groote Ligtende Zee-Fakkel a world atlas in five volumes, published by Johannes's son Gerard and subsequently by Gerard's children and grandchildren. As we have noted in other biographies in this chapter, the Dutch produced a remarkable number of enterprising and prolific map and chart makers but not even the Blaeu and Jansson establishments could rival the vigour of the van Keulen family whose business was founded in 1680 and continued under their name until 1823 and in other names until 1885 when it was finally wound up and the stock dispersed at auction. Throughout the history of the family, the widows of several of the van Keulens played a major part, after their husbands' deaths, in maintaining the continuity of the business. The firm was founded by Johannes van Keulen who was registered as a bookseller in Amsterdam in 1678. In 1680 he published the first part of his Zee Atlas which, over the years, was expanded to 5 volumes and continued in one form or another until 1734. More ambitious and with a far longer and more complicated life was his book of sea charts, the Zee-Fakkel, published in 1681-82 which was still being printed round the year 1800. A major influence in the development of the firm was the acquisition in 1693 of the stock of a rival map publisher, Hendrik Doncker. Although the firm was founded by Johannes van Keulen, he was primarily a publisher; it was his son, Gerard, a talented engraver, mathematician, Hydrographer to the East India Company, who became the mainspring of the business which not only published charts but also books on every aspect of geography, navigation and nautical matters. Gerard Hulst van Keulen was a member of the distinguished van Keulen family, which was amongst the most prolific and highly respected families of Dutch cartographers active between about 1680 and 1822. While the family was renowned for its sea-charts and associated material, Gerard's arrival in the family business in 1757, along with his brother Cornelis Buys, heralded a change in direction. More books appeared and there was greater diversification in the cartographic side of the business.
(Sveriges sjökartor – A. Hedin." "10206)

Tillbaka till början.

Kjellström, Nils.

Biografiska uppgifter:1735-1798.
Lantmätare, verksam i Dalarna.
Bland arbeten:
Fahlustads tomt charta. Charta öfver Fahlu stad. Författad åren 1781 och 1782 af Nils Källström. Transporterad år 1797 af Carl Linderberg och copierad år 1830 af A.G. Théel. Charta öfver Björnshytte masugnsvärks skog och inägor, med underliggande hemman och kolare torp, uti Stora Koppabergs höfdingedöme, Wästra Järnbergslagen och Grangärdes socken. Författad åren 1765, 1766, 1767 och 1772 af Nils Kiellström och Lars Henric Hilleström. Charta öfwer Pehr Janssons och Pehr Hans Hemmans gårdsplatser uti Wik och Söderbärkes sochn. Charta öfver Fahlu stad Författad Åren 1761, 1781 och 1782 af Nils Kiellström. Charta öfver Fahlu stad Författad och Afmätt År 1761 af Nils Kiellström och Abr. Hölin. Charta öfver Tvistige Rågången Imellan Husby och Hedemora Soknar Uti Stora Kopparbergs Höfdingedöme Och Näsgårds Län Författad År 1773. af Ordinarie Landtmätaren Nils Kjellström och Commiss. Landtmät: L: H: Hilleström. Afritad i Kongel: General Landtmäteri Contoiret År 1776, af Jon: Brodin Charta öfwer Billsjö hytte och masugns wärks inägor och skog med underliggande torpp och hemman i Birs byn. Belägen uti Kopparbergs höfdingedöme, Västra jernsbergslagen och Söderbärkes socken. Författad dels åren 1753, 1754 och 1756 af framledna ordinarie landmätaren Melchior Ekström och Magnus [---]ström och åren 1784, 1785 och 1786 af Nils Kiellström. Renoverad år 1822 af J.U. Nyrén. Plan Ritning öfver Fahlu Stads Hospitals Åbyggnad och Tomt Författad 1793 af N: K
(" "10555)

Tillbaka till början.

KJERNER, NILS.

Biografiska uppgifter:1762-1828.
Surveyor in Västergötland Province.
(Sveriges sjökartor – A. Hedin." "10210)

Tillbaka till början.

KLINT, GUSTAF af.

Biografiska uppgifter:1771-1840.
Före adlandet Klint, sjöofficer, kartograf, ämbetsman, f. 31 maj 1771 i Karlskrona, d. 30 april 1840 i Stockholm. Son till Erik af Klint. - K. visade tidigt en okuvlig lust för sjömanslivet. Vid åtta års ålder började han rita sjökort, och tolv år gammal uppgjorde han ett eget signalsystem för kadetternas övningar med en båteskader. År 1781 blev han kadett och 1782 fänrik; officersexamen avlade han 1787. Därefter blev han bitr. lärare och senare informationsofficer vid kadettskolan i Karlskrona; efter dess införlivande med Krigsakad. på Karlberg 1792 fortsatte han där i samma tjänst i femton år. Under det ryska kriget 1788-90 tjänstgjorde K. mestadels på faderns fartyg Gustaf III och utförde dessutom värdefulla lodningar och farledsundersökningar i skärgården. I sjöslaget vid Ölands s. udde 1789 tjänstgjorde K. ombord på det från ryssarna vid Hogland tagna linjeskeppet Vladislaff. Trots sin ungdom gjorde sig K. under kriget känd för sitt goda omdöme; utbrytningen från Viborgska viken 1790 verkställdes sålunda enligt den plan, som föreslagits av K. i strid mot andra förslag. Vid krigets slut blev K. kapten och 1799 major; år 1814 utnämndes han till överste vid flottan. Som flaggkapten hos generalamiralen Puke bidrog han väsentligt till det snabba avslutandet av kriget mot Norge, vilket medförde hans befordran till konteramiral. Viceamiral blev han 1825 och ordf. i Sjöförsäkringsöverrätten 1837. - Sin väsentligaste insats gjorde emellertid K. som kartograf. Efter ryska kriget bedrev han hela sitt liv, vid sidan av sin tjänst, ett energiskt kartritningsarbete. K. sökte, stödd av sin fader Erik af Klint, förgäves utverka anslag till ett statligt sjökortsarkiv. År 1798 övertog K. sjökortutgivningen på entreprenad, men verksamheten gick ekonomiskt ihop endast därigenom att K. ej själv tog någon ersättning och offrade sina egna medel. Först 1848, efter K:s död, inlöstes den storartade samlingen av staten och införlivades med Sjökartearkivet. K:s kartverk "Sveriges sjöatlas" omfattade sjökort såväl över sv. farvatten som ett antal främmande kusthav. Dessa sjökort ha varit av utomordentlig nytta både för det sv. sjövapnet och för sjöfarten i allmänhet. K:s verk är hugfäst bl.a. genom att ett av våra nuv. sjömätningsfartyg bär hans namn. K. blev led. av Örlogsmannasällskapet 1797 samt av Krigsvet. akad. 1804 och av Vet. akad. 1819. Vet. akad. lät 1884 prägla en minnespenning över honom. - Gift 1800 med Kerstin Akrel. Sveriges sjöatlas Under senare delen av hans liv ägnade han sig så ofta som det gavs möjlighet till att utarbeta det storartade verket Sveriges sjöatlas som är en samling sjökartor över rikets egna farvatten och kuster samt över de farvatten, som besöks av svenska sjöfarande från Kattegatt till norra delen af Svarta havet. Verket, som består av drygt femtio plåtar, av vilka Klint själv utarbetade och delvis även graverade, omfattar "allmänna kartor" (i skalan l: 3 000 000), "passkartor" (i skalan l: 1 000 000), "kustkartor" (i skalan 1: 200 000) samt "beskrivningar över Östersjön och dess vikar, Kattegatt och Norges kust". På eget ansvar och nästan uteslutande på egen bekostnad (efter 1818 tilldelades honom dock ett offentligt årligt understöd av 1 000 rdr till verkets kompletterande) utförde Klint detta verk, sedan det på statens bekostnad påbörjade sjökarteverket över Östersjön av brist på medel i slutet av 1790-talet måste inställas. Sweden's best-known hydrographer and cartographer. Published the first Swedish sea charts of modern type in the internationally renowned Sweden's Marine Atlas (Sveriges SjöatIas). In the decades around the tum of the 19th century, af Klint led several marine measurement expeditions. Son of Eric af Klint and married to a daughter of engraver Fredric Akrel.
(Svenska män och kvinnor, band IV. Bonniers 1948. Sveriges sjökartor – A. Hedin." "10212) - Se bild.

Tillbaka till början.

KLÜWER, LORENTZ DIDERIK.

Biografiska uppgifter:1790-1825. Född i Verdalen, död i Trondheim.
Norsk officer. 1808 blev han officer, 1815 kapten och divisionsadjutant i Trondheim och 1823 major. Under åren 1810-14 utarbetade han en rad kartor över militära områden i Trondheims stift. Dessa kartor, som tidigare aldrig getts ut, ligger till grund för flera senare kartarbeten. Klüwer hade även starka arkeologiska intressen och lade ned ett betydande arbete vid utgrävning och registrering av fornminnen i sitt distrikt. Han var medlem av "Det kgl. Norske Videnskapbers Selskab" i Trondheim och det svenska sällskapet Götiska förbundet.
(Halvorsen. - Ovenstad." "10214)

Tillbaka till början.

KRUM, NICOLAI SOLNER.

Biografiska uppgifter:1840-1917. Född i Fiskum, död i Christiania (Oslo).
Norsk kartograf. Han blev utnämnd till underofficer och arbetade därefter en tid som assistent vid järnvägen. Från 1865 var han under flera år länskonduktör i Christianias (Oslo) län. Vid sidan om denna verksamhet drev han en omfattande och omsorgsfullt utarbetad kartläggning av i stort sett alla norska städer och stadsmässigt bebyggda trakter. Hans stora vägkarta över Christiania (Oslo) blev prisbelönt på utställningarna i Köpenhamn och Paris 1888-89.
(Norsk Folkeblad 1904. - T.U., 1918." "10216)

Tillbaka till början.

KÖHLER, JOHANN DAVID.

Biografiska uppgifter:1684-1755. Född i Colditz, Sachsen, död i Göttingen.
Tysk historiker. Från 1703 studerade han teologi, språk och historia i Wittenberg. 1710 blev han professor i logik och 1714 i historia vid universitetet i Altdorf. 1735 blev han tillsatt som professor i historia vid det nyupprättade universitetet i Göttingen. Förutom flera historiska verk gav han bl.a. ut "Bequemer Schulund Reisen-Atlas" (1719) och en "Atlas manualis" (ca. 1724).
Bland arbeten:
Bequemer Schulund Reisen-Atlas. Atlas manualis.
(Allg. d. Biogr. - Ph." "10218)

Tillbaka till början.

L

LAFRERI, ANTONIO.

Biografiska uppgifter:1512-1577.
Cartographer, publisher and printer of maps and graphic art. Born in France, Lafreri moved to Rome in 1540 where he launched a business in 1544. His great triumph came in 1572 with the publication of a catalogue including a reduced copy of Olaus Magnus's famous Carta Marina.
(Sveriges sjökartor – A. Hedin." "10220)

Tillbaka till början.

LAMB, FRANCIS

Engelsk kopparstickare i slutet av 1600-talet. Han graverade kartor för atlaser och geografiska verk, av vilka kan nämnas J. Sellers "Atlas maritimus", ett flertal utgåvor från ca. 1670, J. Speeds "The Theatre of the Empire of Great Britain" (1676), Richard Blomes "Cosmography" (1682 och W. Pettys "A geographical Description of ye Kingdom of Ireland" (1689). Den sistnämnda var han även, tillsammans med J. Seller (se denne), förläggare för.
Bland arbeten:
Atlas maritimus. The Theatre of the Empire of Great Britain. Cosmography. A geographical Description of ye Kingdom of Ireland.
(Ph. - Tooley." "10222)

Tillbaka till början.

LANGREN [LANGEREN].

Family of Dutch cartographers and globemakers.
(Tooley" "10224)

Tillbaka till början.

LAPIE, ALEXANDRE EMILE.

Biografiska uppgifter:Född 1809, död 1850.
Kartograf och officer. Son till Pierre Lapie. Alexander Emile Lapie gjorde en militär karriär och blev kapten i samma gardesregemente som sin far. Fader och son samarbetade även som kartografer, bland annat med "Atlas Universel de Geographie Ancienne et Moderne" Paris 1838.
Bland arbeten:
Atlas Universel de Geographie Ancienne et Moderne.
(" "10226)

Tillbaka till början.

LAUREMBERG, JOHANNES WILHELM [WILMS].

Biografiska uppgifter:1590-1658.
From Rostock. Author, mathematician, historian.
Bland arbeten:
Mecklenburg, used by Blaeu 1630 and Hondius 1633, Macedonia 1647, Sea Atlas Greece and Aegean 1650, Cyclades 1662, Atlas Graecia Antiqua 1656.
(Tooley." "10228)

Tillbaka till början.

LAURIE, RICHARD HOLMES.

Biografiska uppgifter:Död 1858.
Se under Robert Laurie.
(" "10230)

Tillbaka till början.

LAZIUS, [LAZIO, LATZEN], WOLFGANG.

(1514-65). Hungarian cartographer, Prof. Medicine Vienna, and Secretary to Thomas Bakocz, Archbishop of Esztergom. Oldest known map of Hungary known as Lazar's map (78.3x54.8 cm.) published by Tanstetter in 1528 includes Slovakia. His maps of Austria, Hungary and Bavaria weer used by Mercator, Ortelius &c.,
Bland arbeten:
Austria 1545, 1556 (4 sh.), Hungary 1556 (10 sh.), Bavaria 1545, Greece 1558 (4 sh.), Peloponese 1558, Tyrol 1561, Atlas of Austrian Provinces 1561.
(Tooley" "10232)

Tillbaka till början.

Lecuyer

Bland arbeten:
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
(" "10513)

Tillbaka till början.

Lieutaud, Joseph

Bland arbeten:
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
(" "10515)

Tillbaka till början.

LINDENBORG, LARS.

Biografiska uppgifter:1715-1766.
Chief surveyor in Hudiksvall. [Sveriges sjökartor – A. Hedin]
(" "10234)

Tillbaka till början.

LINDSTRÖM, FRANS.

I vår förra årsbok berättade vi om Frans Lindström och en del andra Stockholmskonstnärer, som var föga kända. Det var egentligen en omarbetning av en liknande artikel i vår årsbok 1951, då Frans Lindström för första gången gjordes känd för allmänheten. På grund av det stora intresset för Lindströms akvareller har emellertid årsboken 1951 sedan flera år tillbaka varit totalt slut. Att vi återigen tar upp detta ämne beror på att vi alldeles nyligen fått bekräftat att Frans Lindström var vår utan jämförelse produktivaste Stockholmsskildrare i bild och att vi fått tillgång till troligen hela hans konstnärliga kvarlåtenskap. I slutet av förra året fick vi kontakt med Lindströms systerson Folke Fredin och genom honom med Lindströms dotter, fru Dagny Jansson, den enda kvarlevande av Lindströms tre barn. Hon hade i förvar - på sätt och vis utan att riktigt veta om det - faderns många hundra skisser till akvareller och en mängd bildmaterial av olika slag. Då Lindström avled 80-årig 1954 tog sonen Gösta hand om det och paketerade det omsorgsfullt i ett par resväskor. Endast två år senare gick också Gösta bort och då flyttades hans tillhörigheter till systern Dagny. Det var i hennes källare som hon och Folke Fredin letade fram det och lämnade det till oss. Lika värdefullt var det att dessa båda kunde berätta så mycket om Lindströms liv och verksamhet och både rätta till och komplettera de sparsamma uppgifter, som vi omkring 1950 fick från en släkting till Lindström och försäljare av hans akvareller, Olle Hillberg. Här redovisa vi nu något av det nya vi fått veta av Lindströms dotter och systerson. Hans far var finsnickaren F. C. Lindström, som hade Stockholms Central-Begrafnings-Byrå i Klara Strandgata 12, nuvarande Vasagatan, på 1880-talet och sin verkstad i Klarabergsgatan 42. Hans verkstad tillverkade kistorna och han kunde offerera "I.Klass begrafning" i skulpterad ekkista för 350 kr ända ned till "III.Klass" i lackerad kista för 28 kr och mycket tyder på att hans verksamhet hade en betydande omfattning. På 1870-talet bodde familjen i Gamla Stan men flyttade 1879, då sonen Frans var fem år, till Klara Strandgatan 8, nära intill verkstaden och begravningsbyrån. Fadern drev sin snickerirörelse ända in till mitten av 1890-talet, men begravningsbyrån lades ned något tidigare Vid ett inredningsarbete ombord på en båt i hamnen föll han överbord och drunknade vid denna tid. Frans Lindströms mor var från Fliseryds kyrkby i Småland och hade en gång i tiden vandrat och arbetat sig upp till Stockholm. Medan maken arbetade med sina snickerier drev hon en speceriaffär i närheten och på kvällarna utförde hon svepningar och annat i samband med begravningarna. En av Lindströms tidigare akvareller, daterad l891, är en utmärkt vy från moderns födelseby. I denna relativt välbärgade familj föddes sonen Frans den 18 juli 1874. Han hade i unga år helst velat bli musiker, men fadern ansåg detta vara ett föga aktningsvärt yrke. Under hela sitt liv förblev dock Frans en omtyckt sångare i sina umgängeskretsar. En kurs i Tekniska Skolan, motsvarigheten till nuvarande Konstfack, gav honom emellertid utbildning i målaryrket och en tid framåt försörjde han sig på detta med tecknandet och akvarellmålandet som hobby. Lindströms tio år yngre bror Thure fick med tiden en egen elektromekanisk verkstad i Klara Västra Kyrkogata 19 och satte upp ringledningar, portlås och tjuvlarm, men 1ängre fram blev han en mycket anlitad konstruktör och reparatör av bl a tändsticksmaskiner och avled under en affärsresa i Schweiz. Yrkesmålaren Frans Lindström fann snart att hans hobby gav honom full sysselsättning. Redan tidigt hade han också börjat med beställningsarbeten, akvareller av hus och villor, som ägarna ville ha, och på detta område utförde han nog en hel del, som kanske är bevarat. Hans akvareller från Stockholm var dock huvudsaken och det sägs att han företrädesvis gav sig ut tidigt på söndagsmorgnarna då det inte var någon trafik för att i sitt skissblock teckna gatumotiven, delvis med färgkritor eller påskrift om färgerna. År 1905 gifte sig Frans Lindström med Sigrid Helena Hillberg och flyttade till en lägenhet i Birkagatan 6. Fem år senare flyttade makarna till Huvudsta och bodde där först vid Fredsgatan och sedan vid Landsvägen (Sundbybergsgatan). Det är föga troligt att han då kunde skaffa sig någon nämnvärd förtjänst på målningsarbetet eftersom hans akvareller vunnit en mycket stor efterfrågan. Att han var en ovanligt fin och försynt människa omvittnas av dem som kände honom och att han var enastående arbetsam omvittnar förhållandet att han kunde försörja hustru och tre barn enbart på sin målarkonst. Trots att han inte gjorde några försök till reklam utan föredrog att vara okänd för den stora allmänheten och sina många kunder ökade oavbrutet efter- frågan på hans akvareller. Hans hustru och dotter fick ofta åka in till en pappershandel i city med hans verk och under åtskilliga år gick svågern Olle Hillberg omkring på kontoren med sin konst- portfölj och träffade alltid villiga köpare. I ett par tidigare artiklar om Lindström har hans totala produktion med en viss tvekan uppskattats till bortåt 2 000 Stockholmsakvareller av olika storlekar, vilket redan då ansågs väl mycket. Hans kvarlevande anhöriga anser emellertid att denna siffra ligger betydligt närmare 5 000, kanske t o m mera. Om man utgår från att han var verksam som konstnär åtminstone 50 år så betyder det att han måste ha producerat ca 100 akvareller per år, vilket inte alls är orimligt. Vi ha sett sammanlagt mer än ett tusental och ha färgdiapositiv av bortåt 900 av dem. Det sägs att han ofta under sin brådaste tid lade ut en rad färdiga skisser och efter hand lade in de olika färgerna på dem. Men man får inte tro att han släppte ut ett arbete, som han ej ansåg fullgott. Mycket lär ha hamnat i papperskorgen. Under sådana förhållanden är frans Lindström utan jämförelse vår produktivaste Stockholmsskildrare i bild. Det konstnärliga värdet av hans verk är ju underkastat en subjektiv bedömning - allmänheten värderar det som god och dekorativ bildkonst, men utövande konstnärer och kritiker ha naturligtvis en modernare uppfattning - så det skall vi inte ge oss in på, nog sagt att hans tusentals akvareller bjöds ut till sådana priser att ingen köpare blev lurad utan tvärt om nu, sedan saluvärdet tiodubblats, bör känna sig mycket belåten. Det största värdet av dessa bilder ligger i att han omsorgsfullt avbildat det Stockholm som sedan försvunnit, en verklig kulturgärning som i våra dagar skulle ha varit värd det största erkännande och utmärkelser. Genom kontakten med hans anhöriga är det nu möjligt att ge korrekta uppgifter om hans sista tid som konstnär. I mitten av 1940-talet drabbades han av en hjärnblödning och blev delvis förlamad, men genom sjukgymnastik och en okuvlig livsvilja förbättrades han så mycket att han kunde återupptaga sitt måleri. Det sägs att han under dessa sina sista år t o m gjorde bättre arbeten än tidigare, kanske därför att han hade mera tid att ägna dem omsorg. Ännu nästan ett tiotal år kunde han fortsätta sitt arbete, men en tilltagande cancer i matstrupen, som han dock tåligt genomled, lade honom i graven 1954. Vi har tidigare nämnt Frans Lindströms son Gösta, född 1906 och död 1956. Fadern hade önskat att sonen Gösta skulle bli musiker och inte målare, men Gösta föredrog att utbilda sig till dekorationsmålare med antikförgyllning som specialitet och gjorde som sådan en lång tid arbeten åt Konsum. Hans hobby blev karikatyrteckning och vi ha sett många mycket lyckade arbeten av hans hand, bl a ett porträtt av fadern, som vi här återger. Det är flera av Frans Lindströms närstående som haft konstnärliga anlag. En bror till hans hustru var konstnären Einar Hillberg i Eskilstuna, som där haft flera utställningar av sina arbeten. Hovkapellisten Axel Fredin, gift med Frans Lindströms syster, var också en känd karikatyrtecknare med signaturen "Den elaka herrn i diket", som medarbetade i Scenen och Svenska Dagbladet. Tidigare visste vi inte att Lindström också målade en hel del tavlor i olja och gjorde det bra. Bl a ha hans syskonbarn fått sådana. Några tuschteckningar, kolorerade Stockholmsmotiv med Lindströms signatur, ha vi fått veta är från hans tidigare år. Vid några tillfällen ha vi sett Lindströmakvareller, som verkat något tvivelaktiga beträffande äktheten. Lindströms systerson Folke Fredin berättade också för oss att prins Eugen på Waldemarsudde av en kännare blivit uppmärksamgjord på att han hade några Lindströmar av tvivelaktigt ursprung. Prinsen satte sig då i förbindelse med Lindström och inbjöd honom till ett besök, vilket resulterade i att Lindström mönstrade ut 3 eller 4 akvareller, som han inte var mästare till. Det finns sålunda efterbildningar, men troligen endast ett fåtal och rätt mycket avvikande från Lindströms stil. Däremot var det mycket vanligt att en skiss av ett omtyckt motiv lades till grund för ända upp till 5 á 6 akvareller, sinsemellan något olika i oväsentliga detaljer. Nästa år är det 100 år sedan Frans Lindström föddes och vi planera att då ordna en utställning av hans arbeten jämte många av de skisser han arbetat efter. Intresset för hans konst tycks inte minska. A. F-m.
(Ur Stockholms borgargilles årsbok 1973." "10472) - Se bild.

Tillbaka till början.

Linschoten, Jan Huygen van.

Biografiska uppgifter:1563-1610.
Van Linschoten, born in Haarlem, is heard of in the service of the Portuguese Archbishop of Goa where he spent five years between 1583 and 1588. On his return to Holland he produced a History of his travels, important for the inclusion of maps from Portuguese sources, at that time rarely available to Dutch - or any other - cartographers. The maps (including a world map by Petrus Plancius) engraved by van Langren, are highly decorative with large cartouches, the arms of Portugal, compass roses, rhumb lines and sea monsters. Some are illustrated with views of prominent places or islands.
(" "10569)

Tillbaka till början.

LIZARS, WILLIAM HOME.

Biografiska uppgifter:1788-1859. Född och död i Edinburgh.
Skotsk målare och kopparstickare. Han fick sin första utbildning av sin far som var kopparstickare och förläggare. Han gick senare i skola hos målaren John Graham i Edinburgh. Han vann efter hand ett namn som målare och kopparstickare och utförde även bokillustrationer, anatomiska planscher m.m. för faderns, och senare broderns, förlag. Han var med och stiftade Royal Scottish Academy.
(Dict. nat. biogr." "10236)

Tillbaka till början.

LONGMAN & CO.

Engelsk bokhandel- och förlagsfirma grundlagd i London 1724 av Thomas Longman (se denne). Bland förlagets författare under den första tiden finner vi David Hume - en senare innehavare av Thomas Norton Longman (1771-1842). Under hans tid möter vi Walter Scott, Thomas Moore m.fl. Förlagets produktion spände även över kartor, men de verkar ha varit i mer begränsad skala. Under årens lopp har firman övertagit flera andra förlag. Under firmanamnet Longmans, Green & Co. driver det idag en världsomspännande verksamhet med filialer över hela det brittiska imperiet.
(Dict. nat. biogr." "10240)

Tillbaka till början.

LONGMAN, THOMAS.

Biografiska uppgifter:1699-1755.
Se Longman & Co.
(" "10238)

Tillbaka till början.

LOON, JOANNES van.

, holländsk kartograf i slutet av 1600-talet. 1661 utgav han i Amsterdam ett sjökartverk, "Klaer lichtende Noort-Steer ofte Zee Atlas". Den blev utgiven på nytt 1666 och 1668 i samarbete med J. Janssonius van Waesberghe. I övrigt är han känd för olika kartor, Janssonius atlas 1666, Moses Pitts 1680, N. Visschers "Atlas Minor" ca 1690 och för van Keulens "Zee-Atlas" 1695. - Övriga upplysningar ej hittade. Joannes van Loon was an accomplished mathematician and astronomer. His first cartographic involvement's were with Theunis Jacobsz during the 1640s. Van Loon was a mathematician and engraver who contributed charts and maps to various pilot books and sea atlases by Jacobsz, Jan Jansson, Johannes J anssonius van Waesbergen and Robijn. In 1661he published a sea atlas which was popular until the end of the century.
Bland arbeten:
Klaer lichtende Noort-Steer ofte Zee Atlas. Atlas Minor. Zee-Atlas.
(Phillips." "10242)

Tillbaka till början.

LOOTSMAN, CASPAR.

Biografiska uppgifter:1635-1711.
Holländsk bokhandlare och kartograf. Verksam i Amsterdam. Bror till Jacob Theunisz (se denne).
(" "10244)

Tillbaka till början.

LOTTER, TOBIAS CONRAD.

Biografiska uppgifter:1717-77.
Tysk kartograf. Från 1740 var han som svärson knuten till Matthaers Seutters (se denne) kartförlag. Efter Seutters död 1757 övertog han en del av dennes affär som han drev vidare i svärfaderns namn. Lotters kartor vann erkännande. Han gav ut egna arbeten i större utsträckning än Seutter, och allierade sig speciellt med nya engelska kartritare. Av kompletta atlaser kan nämnas "Atlas minor" (ca. 1744) och "Atlas novus" (ca. 1772).
Bland arbeten:
Atlas minor. Atlas novus.
(Allg. d. Biogr., art. Seutter. - Phillips." "10246)

Tillbaka till början.

LOWITZ, GEORG MORITZ.

Biografiska uppgifter:1722-74.
Tysk astronom och fysiker. Född i Fürth, död i Ilowla, Ryssland. Redan som mycket ung blev han anställd som kartritare hos de Homannska arvingarna, senare även upptagen i firman. 1754 blev han professor i matematik i Göttingen, och 1767 blev han kallad till St. Petersburg som medlem av vetenskapsakademin där. Av Katharina II fick han i uppdrag att leda mätningen av Volgadistriktet, ett led i den första fullständiga kartläggningen av det ryska riket. Under arbetet blev han mördad av ryska kosacker. Av hans författarskap, som främst bestod av fysiska och astronomiska avhandlingar, kan nämnas "Beschreibung der Nürnberger Erd- und Himmelsgloben" (1749).
Bland arbeten:
Beschreibung der Nürnberger Erd- und Himmelsgloben.
(Allg. d. Biogr." "10248)

Tillbaka till början.

LUCAS, CLAUDE.

Fransk gravör.
Bland arbeten:
"Plan de Paris" också känd som "Plan de Turgot". 1734-1739.
(" "10250)

Tillbaka till början.

LUND, JOHAN MICHAEL.

Biografiska uppgifter:1735-1824. Född och död i Bergen.
Norsk ämbetsman. Han var en tid prokurator i Telemark, vistades sedan från 1783 under några år i Köpenhamn, och var 1786-1804 lagman på Färöarna. 1807 blev han utnämnd till borgmästare i Bergen. 1785 gav han i Köpenhamn ut "Forsög til en Beskrivelse over Övre-Tellemarken", ett verk som blev belönat med "Det danske Landhuusholdnings-Selskabs" guldmedalj.
Bland arbeten:
Forsög til en Beskrivelse over Övre-Tellemarken.
(Halvorsen." "10252)

Tillbaka till början.

Lyatsky, Ivan.

Guvernör i Pskov, tvingades fly från Moskvas furstendöme till Litauen på 1530-talet. Försåg Münster med uppgifter inför dennes arbete med kartan över Moskvas furstendöme.
Bland arbeten:
Moskvas furstendöme.
(RdeT." "10563)

Tillbaka till början.

LÖVENÖRN, POUL DE.

Biografiska uppgifter:1715-1826. Född och död i Köpenhamn.
Dansk sjöofficer. Blev 1770 officer, var 1778-82 i fransk tjänst under kriget med England, och 1784 direktör för det danska "Sjökortarchiv". 1786 var han chef för en expedition till Grönland, 1797 kommendörkapten och 1812 konteramiral. Han författade en rad kustbeskrivningar för de kartor som blivit utgivna av "Sjökortarchivet". Medlem av danska och utländska lärda sällskap.
(Erslew." "10254)

Tillbaka till början.

M

Maclaine, Archibald

Bland arbeten:
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
(" "10517)

Tillbaka till början.

MAGNUS, OLAUS.

Biografiska uppgifter:1490-1557. Född i Linköping, död i Rom.
Svensk präst och författare. Under åren 1510-17 studerade han vid tyska universitet och fick en magistergrad. Han innehade senare ett antal olika teologiska ställningar i Sverige och blev även nyttjad som diplomat av Gustav Vasa. Vid Sveriges övergång till protestantismen blev han avsatt från sitt ämbete och tvingades i landsflykt. Då brodern Johannes Magnus 1545 dog fick Olaus Magnus titeln ärkebiskop över Sverige. Från 1545 var han svensk delegat vid kyrkomötet i Trient och arbetade ihärdigt för att få den katolska kyrkan upprättad i Norden. Studier av Nordens historia upptog hans tid under ett antal år. 1539 gav han ut sin stora karta "Carta Marina" som innebar en väsentlig förbättring av kartbilden över de skandinaviska länderna och 1555 fullföljde han sitt främsta verk "Historia de gentibus septentrionalibus". Verket vann stor popularitet och utkom senare i en rad utgåvor på flera olika språk. Bokens rika illustrationer gör att den idag är en ovärderlig källa till 1500-talets kulturhistoria. Olaus Magnus gav även ut andra historiska verk, bl.a. en biografi över Heliga Birgitta. (Sv. män och kv.). Läs Olaus Magnus text till Carta Marina. Swedish priest and writer. Born in Linköping, died in Rome. Between 1510-17, Olaus Magnus studied at German universities, earning a master's degree. Later served in a number of ecclesiastical positions in Sweden and as a diplomat under King Gustav Vasa. Forced into exile when Sweden became Protestant, he kept his lifelong love of his country. In 1539 he published his great Carta Marina, a considerably improved mapping of the Scandinavian countries. Olaus Magnus wrote the first comprehensive description of Scandinavia, History of the Nordic peoples (Historia om de nordiska folken), published in Rome in 1555.
Bland arbeten:
Carta Marina.
(Sveriges sjökartor – A. Hedin." "10256)

Tillbaka till början.

MALLET, ALAIN MANESSON.

Biografiska uppgifter:1630-1706. Född och död i Paris.
Fransk ingenjör. Efter en tids verksamhet som militäringenjör hos kungen av Portugal återvände han till Paris och blev matematiklärare åt Ludvig XIV:s pager. 1671 utgav han ett militärtekniskt verk, "Les travaux de Mars, ou l'art de la guerre". Ett geografiskt verk i 5 band med en mängd kartor och planer, "Description de l'Univers, contenant les différens systemes du Monde" utkom 1683 och i nyutgåva 1685. 1702 lät han utge "La Géométrie pratique" i 4 band. Description de L'Universe His Description de L'Universe contains a wide variety of information, including star maps, maps of the ancient and modern world, and a synopsis of the customs, religion and government of the many nations included in his text. It has been suggested that his background as a teacher led to his being concerned with entertaining his readers. This concern manifested itself in the charming harbor scenes and rural landscapes that he included beneath his description of astronomical concepts and diagrams. Mallet himself drew most of the figures that were engraved for this book
Bland arbeten:
Les travaux de Mars, ou l'art de la guerre. Description de l'Univers, contenant les différens systemes du Monde. La Géométrie pratique.
(Nouv. biogr. gen." "10258)

Tillbaka till början.

MARELIUS, NILS.

Biografiska uppgifter:1717-1791. Född 31 oktober 1717. Död 25 oktober 1791.
Inskrevs vid Uppsala Universitet 1729. Han hamnade 1734 i Lantmäteriets tjänst där han 1747 utnämndes till förste lantmätare. Han var Lantmäteriets främste och flitigaste kartograf. Upprättade flera provinskartor och kartor över Vättern och Vänern. Han invaldes i KVA 1769. Även författare till kartografiska skrifter och beskrivningar. Dessa läckra små skifter i liten 8:o är sällsynta och eftersökta.
Bland arbeten:
Beskrifning Til Chartan öfver Sjön Wenern. Beskrifning Til Chartan öfver de til Segelfarten tienlige Siöar och Strömmar imellan Götheborg och Norrköping.
(Matematiska institutionen, Uppsala universitet." "10260)

Tillbaka till början.

MARTINI, AEGIDIUS [GILLES].

Cartographer, lawyer and mathematician.
Bland arbeten:
Limburg 1603 for Mercator-Hondius, also used by Keere 1616, 1617, 1622. Använd också av Blaeu.
(Tooley" "10262)

Tillbaka till början.

MELANDER, GUSTAF MAURITZ.

Biografiska uppgifter:1779-1829.
Fortifications officer. In the 1790s, worked on maritime measurement of Lake Mälaren.
(Sveriges sjökartor – A. Hedin." "10264)

Tillbaka till början.

MELLINGER, JOHANN.

Biografiska uppgifter:1540-1603.
Theologian, physician and cartographer of Halle.
Bland arbeten:
Thuringia 1568, Mansfeld 1571, Limburg 1593, used later by Hondius & Blaeu. Plans of Halle & Hildesheim for Braun & Hogenberg 1598.
(Tooley." "10266)

Tillbaka till början.

MERCATOR, ARNOLD.

Biografiska uppgifter:1537-87.
Son till Gerard Mercator. Arbetade med sin bror Rumold (se denne) i fadern Gerard Mercators (se denne) företag.
(" "10268)

Tillbaka till början.

METIO, [METIUS, MATIUS], ADRIANO.

Biografiska uppgifter:1571-1635.
Mathematician and astronomer.
Bland arbeten:
W. Frisia 1630, used by Hondius and Blaeu.
(Tooley." "10270)

Tillbaka till början.

Middleton, Christopher.

Middleton, previously a captain in the employ of The Hudson Bay Company, was financed by Arthur Dobbs to explore the north-western extremities of Hudson Bay in search of a north-western passage. The expedition, from 1741-42, should have disproved notions of such a passage, but the increasingly delusional Dobbs convinced himself that Middleton had deliberately falsified his findings, and mounted an attack on the captain’s integrity, using a series of rather dubious maps distorted to support his viewpoint. Middleton’s chart over Hudson Bay, published before the eruption of the controversy, is of great importance as the attempt at an accurate survey of the west coast of Hudson Bay (Cumming et al, Exploration of North America, p. 188), and the only reliable printed cartographic record of the captain’s discoveries. Surprisingly, the chart was not included in Middleton’s book defending his reputation, and is now rare.
Bland arbeten:
Hudson Bay.
(Sotheby's" "10529)

Tillbaka till början.

Mingard, Gabriel

Bland arbeten:
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
(" "10519)

Tillbaka till början.

MOLETIUS, JOSEPH.

Biografiska uppgifter:1531-88. Född i Messina, död i Padua.
Italiensk matematiker. Han var under en tid lärare åt Prins Vincent av Mantua och blev senare professor i matematik i Padua. Efter uppdrag hos påven Gregor XIII och stadsrådet i Venedig, utförde han "Tabulas Gregorianas" som förbättring av kalendern. Förutom sin skickliga kommentarutgåva av Ptolomaeus gav han ut "Tabulas geographicas" och "Ephemerides coelestium motuum ab an. 1563 ad 1580".
Bland arbeten:
Tabulas Gregorianas. Tabulas geographicas. Ephemerides coelestium motuum ab an. 1563 ad 1580.
(Jöcher." "10272)

Tillbaka till början.

MOLLER [MOLLERO], CHRISTIAN.

Cartographer.
Bland arbeten:
Fluvii Albis (Elbe) nov. delin. 1628, used by Hondius & Blaeu.
(Tooley." "10274)

Tillbaka till början.

Molyneux, Emery.

Biografiska uppgifter:Död i juni 1598.
Emery Molyneux was an English Elizabethan maker of globes, mathematical instruments and ordnance. His terrestrial and celestial globes, first published in 1592, were the first to be made in England and the first to be made by an Englishman. Molyneux was known as a mathematician and maker of mathematical instruments such as compasses and hourglasses. He became acquainted with many prominent men of the day, including the writer Richard Hakluyt and the mathematicians Robert Hues and Edward Wright. He also knew the explorers Thomas Cavendish, Francis Drake, Walter Raleigh and John Davis. Davis probably introduced Molyneux to his own patron, the London merchant William Sanderson, who largely financed the construction of the globes. When completed, the globes were presented to Elizabeth I. Larger globes were acquired by royalty, noblemen and academic institutions, while smaller ones were purchased as practical navigation aids for sailors and students. The globes were the first to be made in such a way that they were unaffected by the humidity at sea, and they came into general use on ships. Molyneux emigrated to Amsterdam with his wife in 1596 or 1597. He succeeded in interesting the States-General, the parliament of the United Provinces, in a cannon he had invented, but he died suddenly in June 1598, apparently in poverty. The globe-making industry in England died with him. Only six of his globes are believed still to be in existence. Three are in England, of which one pair consisting of a terrestrial and a celestial globe is owned by Middle Temple and displayed in its library, while a terrestrial globe is at Petworth House in Petworth, West Sussex. Molyneux accompanied Francis Drake on his 1577–1580 circumnavigation of the world; as Ubaldini reported, "[h]e himself has been in those seas and on those coasts in the service of the same Drake". A legend in Latin on the terrestrial globe, explaining why Molyneux had left out the polar lands and corrected the distance across the Atlantic Ocean between The Lizard and Cape Race in Newfoundland, concluded: "Quod equide[m] effeci tu[m] ex meis navigationibus primo, tum deinceps ex felici illa sub clariss. Fran. Drako ad Indos Occident, expeditione, in qua non modo optimas quasqu[e] alioru[m] descriptiones, sed quidquid mea quantulacu[m]que, vel scie[n]ta vel experientia ad integru[m] hoc qui[n]quen[n]io pr[a]estare potuit, ad hujus operis perfectione[m] co[m]paravi ..." [I have been able to do this both in the first place from my own voyages and secondly from that successful expedition to the West Indies under the most illustrious Francis Drake: in which expedition I have put together not only all the best delineations of others, but everything my own humble knowledge or experience has been able to furnish in the last five years to the perfecting of this work.]
Bland arbeten:
"The Globes Celestial and Terrestrial Set Forth in Plano"
(" "10545)

Tillbaka till början.

Mortier, Pierre [Pieter]

Biografiska uppgifter:1704-1754.
Bokhandlare och utgivare i Leiden. Samarbetade tidvis med brodern Cornelius Mortiers firma Cóvens et Mortier.
(" "10557)

Tillbaka till början.

Mortier, Pieter [Pierre].

Biografiska uppgifter:1661-1711.
Boktryckare och bokhandlare i Amsterdam. Han omnämns första gången 1679, och från 1693 även som konsthandlare. 1690 fick han privilegium på tryckning av Sansons (se denne) och Jaillots (se denne) kartor. 1693 övertog han en ny atlas av dessa och samma år "Le Neptune Francios" av Charles Pene, Cassini m.fl. Vidare kan nämnas "Atlas nouveau des cartes geographiques choisies" (1703) och ett odaterat militärt kartverk, "Les Forces de l'Europe, Asie, Afrique et Amerique". Då barnen ännu var omyndiga fortsatte änkan verksamheten till sin död 1719. 1721 fick sonen Cornelius Mortier (se nedan) i kompanjonskap med Johannes Cóvens överta verksamheten. Pieter and David Mortier were brothers of French extraction whose publishing interests covered a wide field embracing French and English works as well as Dutch. Pieter was probably trained in the bookselling business in Paris and David spent many years in England; in fact, he acquired British nationality and died there in about 1728. After Pieter's death, his widow continued the business until their son, Cornelis, was able to take over; then, in 1721, Cornelis entered into partnership with his brother-in-law, Johannes Covens, to form the famous name Covens and Mortier, a firm which continued in being with slight change of name until the middle of the nineteenth century. For details of their publications see under Covens and Mortier. Pieter (Pierre) Mortier (1661 - 1711) was a French cartographer, engraver, and print seller active in Amsterdam during the later 17th and early 18th centuries. The grandparents of Pieter Mortier were French refugees. Both Martijn de Mortier and his wife, Jenne de Lanoy, were born at Bon or Bondy near Paris. They came to Leiden, when they married in 1625. They became a son Pieter. This son Pieter married Anna Boot in Leiden in 1655. The family moved to Amsterdam in 1661 or 1662 after the birth of their son Pieter, who became a bookseller. Pieter Mortier was listed as a member of the booksellers guide on 27 august 1685. Being from French heritage, he had more easy access to French cartographers such as De L'Isle, Sanson, Jaillot, de Fer and De Wit. Consequently, much of Mortier's business was built upon leveraging the sophisticated Dutch printing establishment to issue embellished high quality editions of previously contemporary French maps. In the greater context of global cartography, this was a significant advantage as most Dutch map publishes had, at this point, fallen into the miasma of reprinting their own outdated works. By contrast, the cartographers of France were producing the most accurate and up to date charts anywhere. Mortier's cartographic work culminated in the magnificent nautical atlas, Le Neptune Francois. Upon Pierre's death in 1711 this business was inherited by his widow. In 1721 his son Cornelius Mortier took over the day to day operation of the firm. Cornelius partnered with his brother-in-law Jean Covens to form one of history's great cartographic partnerships - Covens and Mortier - which continued to publish maps and atlases until about 1866. Le Neptune françois Le Neptune françois, the most beautiful nautical atlas published in Amsterdam in the seventeenth century, with the most eminent and reliable information, is a ‘contrefaçon’, a reproduction. Through its publication Pieter Mortier (1661-1711) wanted to compete with De Nieuwe Groote Lichtende Zeefakkel, the impressive pilot-guide that had established a monopoly for Johannes van Keulen (1654-1715) in the field of maritime cartography since 1681. In the 1680s Jean Colbert (1619-1683) commissioned a group of mathematicians and astronomers of the Académie Royale des Sciences to map the coasts of the European continent from Norway to Gibraltar, together with hydrographers of the French Navy. This resulted in a magnificently engraved atlas of 29 leaves, which was printed in 1693 by the Imprimerie Royale in Paris. Publication was the responsibility of the royal geographer Alexis-Hubert Jaillot (1632-1712). In that very year Pieter Mortier's reproduction was published: engraved and printed in exactly the same way. Mortier was the son of a French political refugee, and had in 1690 been granted the privilege of distributing the maps and atlases of French publishers in Holland, a privilege he did, indeed, take full advantage of. As it was impossible for him to acquire the original copperplates, he had the charts newly engraved and subsequently put on the market under the original imprint. This was also the case with Le Neptune françois, of which he published no fewer than three different editions: in addition to the French edition there also appeared an English and a Dutch one. In that same year, 1693, Mortier published a second part, Cartes marines à l'usage des armées du roy de la Grande Bretagne. This part, usually bound together with Le Neptune françois, contains nine large-size charts which, contrary to the first part, are not of French but of English origin. They were designed and engraved by Romeyn de Hooghe, then in the service of William III, the king-stadholder. These charts are among the highlights of Dutch seventeenth-century cartography.
Bland arbeten:
Le Neptune Francios. Atlas nouveau des cartes geographiques choisies. Les Forces de l'Europe, Asie, Afrique et Amerique.
(Kleerkooper. - Phillips." "10276)

Tillbaka till början.

MOUNT & PAGE., W. and J. Mount, and T. Page.

Engelsk kartförläggare. Firman grundades av Richard Mount som 1693 utgav G. Collins: Great Britain's Coasting Pilot. Tillsammans med Thomas Page utgav han 1702 "Atlas maritimus novus", som kom i flera utgåvor under de kommande åren. 1723 utgav T. Page, W. och F. Mount J. Norris "Complete Set of new Charts, North Se, Baltick". Firman bedrev sin verksamhet ännu 1763 och utgav då J.G. Alganas sjökartverk över Portugal och Medelhavet.
Bland arbeten:
Atlas maritimus novus. Complete Set of new Charts, North Se, Baltick. The English Pilot, ursprungligen av John och Samuel Thornton.
(Phillips - Tooley. Biblioserver." "10278)

Tillbaka till början.

MUNTHE, GERHARD.

Biografiska uppgifter:1795-1876. Född och död i Hafslo.
Norsk officer och historiker. Blev 1811 officer och strax efter anställd som mättekniker vid "Den Geografiske Opmaaling". 1815-16 deltog han vid utarbetandet av den norska delen av den stora generalkartan över den skandinaviska halvön, utgiven 1826 av C.G. Forsell (se denne). Under åren 1817-43 var han lärare i kalligrafi och teckning vid Krigsskolan i Norge. 1825 utnämnd till kapten i armen men blev 1845 tvungen att ta avsked på grund av försämrad syn. Tillsammans med N.A. Ramm (se denne) utarbetade han de första länskartorna i Norge. - Munthe hade starka historiska intressen och bedrev omfattande studier av det gamla Norges geografi och stadsnamn, samt medeltidens släkthistoria. Författare av en rad avhandlingar. 1832 var han med om att stifta "Samfundet for det Norske Folks Sprog og Historie". Medlem av Vetenskapsakademin i Trondheim.
(N. biogr. leks. - de Seue." "10280)

Tillbaka till början.

N

NAGAEV, ALEKSEI IVANOVICH.

Biografiska uppgifter:1704-1781.
Rysk amiral. Nagaev skickades 1715 till Marinakademin i St Petersburg där han sex år senare blev underofficer. Redan efter några månader började Nagaev undervisa kadetter och detta pågick fram till 1724 på Kronstadt och sedan på Marinakademin i St Petersburg fram till 1729. Under dessa år hann Nagaev även med att övervaka arbetena på en kanal i Kronstadt. År 1723 publicerades tre nya sjökort i tredje upplagan av ryska sjöatlasen över Östersjön vilka Nagaev och I. L. Lyuberas hade uppmätt. Dessa är de första ryskproducerade sjökorten i den första ryska sjöatlasen över Östersjön. De två tidigare utgåvorna var i sin helhet kopior av Geddas svenska sjöatlas. Efter att mellan 1729 och 1733 karterat Kaspiska havet runt Astrakhan återvände Nagaev 1735 till St Petersburg. Åren 1741-42 förde Nagaev befäl på två resor mellan Arkangelsk och St Petersburg. På den andra resan sjönk hans fartyg och Nagaev ställdes inför rätta men frikändes och återinsattes i tjänst. Efter Vitus Berings död så sändes Nagaev iväg till Kamchatka för att kartera kusten och vattnen till Amurflodens mynning. I slutet av 1746 fick Nagaev i uppdrag av admiralitetet att producera nya och exakta sjökort varpå han presenterade dem med ett förslag på en sjöatlas över Östersjön vilket godkändes. Efter granskning av alla inkomna kartor från Nagaevs sjömätningar så graverades korten 1752 och gavs ut 1757. Denna sjöatlas kom att vara standardverket i 60 år tills admiral Sarychev kom ut med en ny. I norra Östersjön från Gotland och Ösel upp till Åland så använde man Nagaevs lodningar och djupsiffror både inom Ryssland men även internationellt i över 100 år. Nagaev fortsatte sin karriär under åren som följde och fortsatte att sammanställa kartor samt sköta praktiska göromål inom flottan bland annat såsom kommendant på Kronstadt. Han deltog i den kommission som utarbetade de nya lagarna under Katarina II men tenderade att vara i opposition. Han dog 1781 i St Petersburg och efterlämnade mycket icke publicerat material.
(" "10282)

Tillbaka till början.

NEUHAUS, HEINRICH.

På mitten av 1800-talet var panoramabilder av stadsmotiv en omtyckt konstnärlig genre. Få bilder har dock blivit så omtalade Neuhaus' stockholmspanorama från 1870-talet. Och anledningen är inte så svår att förstå. Sällan har en karta utarbetats med sådan omsorg och pedantisk noggrannhet. Heinrich Neuhaus, en tysk färglitograf, kom till Stockholm i samband med färglitografins genombrott i Sverige på 1850-talet. Han bevisade snart sin skicklighet och fick i uppdrag att utföra ett Stockholms-panorama som skulle överträffa föregångarnas i fråga om detaljrikedom och exakthet. Som underlag hade han en "platt" stadskarta som Topografiska Corpsen utfört 1862-67 och som i kompletterat skick utgavs 1870. Till detta hade han så fotografier av en del centrala stadsportar och ritningar av fasader. Men det räckte inte. För att kunna lösa problemet med det höga flygperspektivet måste han också se vad som gömdes innanför fasaderna. Och då fanns det bara ett sätt - att själv besöka varenda bakgård i staden och teckna av vad som fanns inne i kvartersblocken! Det blev tusentals skisser och det tog också flera år att slutföra arbetet. I december 1875 var han klar. Tryckningen kunde börja. På Centraltryckeriets övervåning, Vasagatan 11, dunkade pressarna fram de första exemplaren av den mest noggranna och detaljrika karta, som någonsin gjorts över Stockholm. Man kan förmoda att han kände sig stolt över sitt verk. Men tyvärr fick han aldrig uppleva allmänhetens applåder. Natten mellan den 19 och 20 december brann hela övervåningen i tryckeriet ner. Och hela upplagan av kartan blev aska, utom tre exemplar som hann räddas undan.
(" "10284)

Tillbaka till början.

NICOLAUS GERMANUS.

Often called "Donis" from a misapprehension of the title "Donnus" or "Donus" an abbreviated form of "Dominus. A fifteenth-century cartographer, place of birth, and date of birth and death unknown. The first allusion to him of authentic date is an injunction of Duke Borso d'Este (15 March, 1466) to his referendary and privy counselor, Ludovico Casella, at Ferrara, to have the "Cosmographia of Don Nicolò" thoroughly examined and then to determine a recompense for it. The duke, on the thirtieth of the same month, called upon his treasurers for 100 florins in gold "to remit as a mark of his appreciation to Donnus Nicolaus Germanus for his excellent book entitled 'Cosmographia'". On 8 April, 1466, the duke again drew thirty golden florins to present to the Rev. Nicolaus, who "in addition to that excellent Cosmography" (ultra illud excellens Cosmographie opus) had dedicated to the duke a calendar made to cover many years to come ("librum tacuini multorum annorum"). The "Cosmographia" as preserved in the Bibliotheca Estensis at Modena comprises a Latin translation of the Geography of Ptolemy with maps. The version of the geographical text is substantially the same as that dedicated in 1410 to Pope Alexander V by Jacopo Angelo, a Florentine. In the execution of the maps, however, Nicolaus, instead of adhering to the flat projection of Ptolemy, chose what is known as the "Donis-projection", because first worked out by him, in which the parallels of latitude are equi- distant, but the meridians are made to converge towards the pole. He likewise introduced new modes in delineating the outlines of countries and oceans, mountains and lakes, as well as in the choice of cartographic proportions. He reduced the awkward size to one which was convenient for use; the obscure and often unattractive mode of presentation he replaced by one both tasteful and easily intelligible; he endeavored to revise obsolete maps in accordance with later information and to supplement them with new maps. While his first recension embraced only the twenty-seven maps of Ptolemy (one map of the world, ten special maps of Europe, four of Africa, twelve of Asia), the second comprised thirty (including in addition modern maps of Spain, Italy, and the Northern countries: Sweden, Norway, and Greenland). The last-named enlarged recension he dedicated as priest to Pope Paul II (1464-71). He dedicated to the same pontiff his third recension, containing thirty-two maps, adding modern maps of France and the Holy Land. The works of the German cartographer were of great value in diffusing the knowledges of Ptolemy's Geography. The first recension, probably the very copy in the Lenox Library (New York), is the basis of the Roman editions of Ptolemy bearing the dates 1478, 1490, and 1507; on the third, certainly the copy preserved in Wolfegg Castle, are based the Ulm editions of 1482 and 1486. By combining the Roman and Ulm editions Waldseemüller produced the maps of Ptolemy in the Strasburg edition of 1513, which was frequently copied. The modern map of the Northern countries, made by Claudius Clavus, which Nicolaus embodied in his second recension of Ptolemy, was perhaps the source of the Zeni map which had such far-reaching influence, and likewise of the maritime charts of the Canerio and Cantino type. The revised map of the Northern countries in the third recension of Nicolaus, which placed Greenland north of the Scandinavian Peninsula, was a powerful factor in cartography for a century, especially as Waldseemuller gave the preference to this representation in his world and wall map of 1507, "the baptismal certificate of America". Because of these and other services to geography and cartography, as for example, by the revision of Buondelmonte's "Insularium", it would be desirable to have it established whether Nicolaus was really, as I conjecture, a Benedictine father of the Badia at Florence.
(FISCHER, Nicolaus Germanus in Entdeckungen der Normannen in Amerika (Freiburg, 1902), 75-90, 113 sqq. (Eng. tr., London, 1903), 72-86, 108 sqq." "10286)

Tillbaka till början.

NISSEN, PER SCHJELDERUP.

Biografiska uppgifter:1844-1930. Född och död i Oslo.
Norsk officer och kartograf. Han var från 1868 knuten till "Norges Geografiske Opmåling". 1897 blev han överste och samma år medlem av den norsk-ryska gränskommissionen. Från 1900 var han chef för "Norges Geografiska Opmåling". Blev 1906 utnämnd till generalmajor och chef för "Bergenske Brigade". - Nissens första karta, "Cammermeyers Reisekart över det sydlige Norge" kom 1881 och följdes året därpå av en liknande karta över det nordligaste delarna av Norge. Båda utkom senare i många utgåvor. 1905 gav han på Aschehougs förlag ut både en karta över de sydliga delarna av Norge i 4 blad och ett över norra Norge. Båda dessa blev tryckta på nytt 1914. Efter sitt avsked som officer 1912 kunde Nissen hänge sig helt åt sina geografiska och kartografiska intressen. 1914 utgav han en Norgebeskrivning, "Faedrelandet" och 1921 sin stora ekonomiska atlas över Norge. Under ett antal år var han förman i "Det norske Geografiske Selskap" och 1901 blev han medlem av den internationella lantmätningen. Som militär verkade han under en tid som lärare vid krigsskolan i Norge och gav även ut läroböcker.
Bland arbeten:
Cammermeyers Reisekart över det sydlige Norge. Faedrelandet.
(N. biogr. leks." "10288)

Tillbaka till början.

NORDENCREUTZ, FILIP.

Gift med den föregåendes styfdotter, fortifikationsofficer, f. 1682 på Nykvarns bruk, Södermanland, blef 1699 furir och 1701 konduktör vid Fortifikationen, deltog med finska armén i kriget mot ryssarna och utmärkte sig särskildt under Lybeckers misslyckade ingermanländska tåg 1708, vid öfvergången af Neva. Han utnämndes s. å. till löjtnant, blef vid Viborgs uppgifvande 1710 rysk krigsfånge och förd till Klinov, hvarifrån han 1711 med tillhjälp af kommendantens hustru lyckades fly. 1712 blef han kapten, 1714 försåg han Kastelholm på Åland med provisoriska befästningar, tjänstgjorde sedan vid Upplandsarmén under generallöjtnant Taube, påbörjade ombyggandet af Eda skans 1717 och deltog 1718 i Strömstads befästande och Fredrikstens belägring. Han adlades 1719 (han hette förut Schultz) på samma gång som Jacob Nordencreutz och ledde 1720 befästningsarbeten vid Skenäs och på Säterholmen utanför Norrköping och var därpå med om utförandet af förstärkningsarbeten vid Vaxholm och om Fredriksborgs uppbyggande. 1739 blef han major och ordf. i kommissionen för uppgörandet af förslag till befästandet af avenyerna till Norrköping, Nyköping och Södertälje. 1740 utnämndes han till generalkvartermästarlöjtnant och chef för finska fortifikationsbrigaden och blef 1741 befälhafvare af fortifikationsstaten vid armén i Finland. Natten till 18 juni 1742, då han kommenderats att vid Kvarnby i Nyland utstaka läger för armén, blef han öfverfallen och tillfångatagen af kosacker, som läto honom slitas itu af två hästar, vid hvilka han fastbundits. Hans sargade lik bisattes af svenskarna i Fredrikshamns kyrka, med hvilken det kort därpå uppbrann.
(" "10292)

Tillbaka till början.

NORDENCREUTZ, JAKOB MAGNUS.

Biografiska uppgifter:Född 1763, död 1834.
Öfverstelöjtnant och fortifikationsbefälhafvare i Landskrona, voro framstående fortifikationsofficerare. Den förre var lärare i fortifikationsvetenskapen för prinsarna Gustaf, Karl och Fredrik Adolf och ledde 1776 utarbetandet af en militärkarta öfver Finland. Den senare var 1793-96 lärare i fortifikation för konung Gustaf IV Adolf och uppförde Uppsala universitets orangeribyggnad. Son till Fredrik Jakob Nordencreutz.
(" "10294)

Tillbaka till början.

NORDENCREUTZ.

Svensk adlig ätt, som härstammar från Jakob Hagman (se NORDENCREUTZ, JAKOB) och Filip Schultz (se NORDENCREUTZ, FILIP), hvilka 1719 samtidigt adlades med namnet N. och 1720 introducerades på samma nummer. Den förre slöt själf sin ätt.
(" "10290)

Tillbaka till början.

NORMANN, F.

Norsk amatörtecknare som inte kunnat identifieras.
(" "10296)

Tillbaka till början.

O

OLAUS MAGNUS.

Se MAGNUS, OLAUS.
(" "10298)

Tillbaka till början.

ORTELIUS (ORTELS, WORTELS), ABRAHAM.

Biografiska uppgifter:1527-98. Född och död i Antwerpen.
Belgisk kartograf. Efter studier i grekiska, latin och matematik började han i 20-årsåldern som karthandlare. Först 1564 offentliggjorde han sitt första självständiga arbete, en världskarta på 8 blad (idag endast känt i ett exemplar). Ett antal mindre specialkartor utkom senare och 1570 lade han fram sitt främsta verk, "Theatrum Orbis Terrarum" som betecknar en epok i kartografins historia. Det var den första systematiskt utarbetade kartsamlingen baserad på samtida forskningsresultat. Flera av den tidens främsta geografer var hans medarbetare. Första utgåvan av "Theatrum" innehöll 70 kartor på 53 blad. Härtill kom under åren 1573-95, 5 supplement med totalt 108 kartor. Ortelius atlas trycktes redan första året i 4 utgåvor. Till 1612 utkom inte mindre än 43 folioutgåvor med text på 7 olika språk. Dessutom trycktes 31 utgåvor i förminskat format under åren 1576-1697. De historiska kartorna samlades i en egen atlas, "Theatrum Orbis Terrarum Paregon; sive veteris Geographiae Tabulae" som även den kom i flera upplagor. - För kartografins historia har Ortelius bidragit med stora förtjänster genom "Catalogus auctorum" som medföljde hans atlas. Här nämner han alla tidigare och samtida kartografer som har varit hans källor och redogör utförligt för deras arbeten. Detta register, som är en ovärderlig källa till kunskap om de gamla kartograferna, har bearbetats och utgetts av Leo Bagrow. Flemish cartographer who lived and worked in Antwerp. Began his career as a map trader. His first independent work was produced in 1564 and in 1570 came his chef-d'oeuvre, Theatrum Orbis Terrarum, the first systematic collection of maps based on contemporary maps, re-engraved to fit a standard format. For almost 50 years, it was one of the most widely used atlases.
Bland arbeten:
Theatrum Orbis Terrarum. Theatrum Orbis Terrarum Paregon; sive veteris Geographiae Tabulae. Catalogus auctorum. 1570 Theatrum Orbis Terrarum 1570-1612 Between these years the Theatrum was re-issued in 42 editions with 5 supplements with text in Latin, Dutch, German, French, Spanish, Italian and English. The English edition was published in 1606 by John Norton, the maps being printed in Antwerp and the text added in London. Three years after Ortelius died in 1598, his heirs transferred publication rights to Jan Baptiste Vrients who produced the later editions until he died in 1612 1577-85 Spiegel der Werelt (8vo) Maps from the Theatrum, reduced in size, engraved by Philip Galle: text by Pieter Heyns. 6 editions with Dutch, French and Latin text. 1588-i 603 Epitome theatri orbis terrarum (12mo/8v0) 11 further editions of the smaller maps with an increasing number of maps with text also in Italian and English (1603). i6oi-i 2 7 further editions with improved engravings by Arsenius Brothers: text by Michel Coignet in Latin, French, German, Italian and English (1603). 1598-1724 Theatro del Mondo (4t0/12mo/24mo) 8 editions with Italian text; plates engraved in Italy. 1579-1606 Parergon Theatri The number of maps included in the Parergon increased from 4 in 1579 to 43 in 1606 with text in Latin, French, Italian, German and English (1606) 1624 Re-issued in Antwerp as a separate publication by Balthasar Moretus. This edition included a reproduction of the Peutinger table.
(Bagrow. Sveriges sjökartor – A. Hedin." "10300) - Se bild.

Tillbaka till början.

Overton, Henry.

Biografiska uppgifter:(fl. 1706-64)
Henry Overton acquired the stock of his fathers plates in 1707. His map Provincia Oxoniensis is a close copy of a Jansson 1644 map with the addition of roads. It appeared in some of Overton’s composite atlas of 1716.
Bland arbeten:
Provincia Oxoniensis
(Sotheby's" "10539)

Tillbaka till början.

P

PAGE, THOMAS.

Engelsk kartförläggare under början av 1700-talet. - Se MOUNT & PAGE.
(" "10302)

Tillbaka till början.

PALAIRET, JOHN.

Biografiska uppgifter:1697-1774. Född i Montauban, Frankrike, död i London.
Engelsk kartograf. Han kom till England som "agent of the States-General" och blev fransklärare åt kung George II:s barn. Förutom diverse filologiska verk utgav han 1754-55 "Nouvelle Introduction à la Géographie Moderne" i 3 band, samt "Atlas Méthodique" med 53 kartor 1754.
Bland arbeten:
Nouvelle Introduction à la Géographie Moderne. Atlas Méthodique.
(Dict. nat. biogr." "10304)

Tillbaka till början.

PALM, ANNA SOFIA

Biografiska uppgifter:Född 25 december 1859, död 15 februari 1924 i Italien.
Dotter till G. V. Palm. Gift 1901 med italienske officeren A. de Rosa. Anna Palm var akvarellist och har utfört en mängd motiv från Stockholm och skärgården samt även franska och italienska landskap med staffage av bönder och hästar.
(" "10474)

Tillbaka till början.

PAULSEN, OLAF HERMAN.

Biografiska uppgifter:1862-1948. Född i Bergen, död i Oslo.
Norsk officer. Började studera 1882, blev officer 1889 och kapten i "Bergenske Brigade" 1897. 1916 tog han avsked. Under åren 1895-99 var han mättekniker vid "Norges Geografiska Oppmåling". Till Norges jubileumsutställning 1914 utförde han ett par stora reliefkartor. Han var även målare och bildhuggare och deltog i flera utställningar och tävlingar. Under en tid ledde han Bergens konstförening.
(" "10306)

Tillbaka till början.

Pautre, Jean le

Biografiska uppgifter:28 juni 1618-2 februari 1682.
Jean le Pautre (June 28, 1618 – February 2, 1682) was a French designer and engraver. Le Pautre was an apprentice to a carpenter and builder. In addition to learning mechanical and constructive work, he developed considerable skill with the pencil. His designs, innumerable in quantity and exuberant in content, consisted mainly of ceilings, friezes, chimney-pieces, doorways and mural decorations. He also devised fire-dogs, sideboards, cabinets, console tables, mirrors and other pieces of furniture. Jean Le Pautre, Sight of the Basin of Latone in the Gardens of Versailles, 1678 Le Pautre was long employed at the Gobelins manufactory. His work is often very flamboyant and elaborate. He frequently used amorini and swags, arabesques and cartouches in his work. His chimney-pieces, in contrast, were often simple and elegant. His engraved plates, nearly 1,500 in number, are almost entirely original and include a portrait of himself. He made many designs for Andre Charles Boulle. He became a member of the academy of Paris in 1677.
Bland arbeten:
Karl X Gustafs historia.
(" "10595) - Se bild.

Tillbaka till början.

PENNANT, THOMAS.

Biografiska uppgifter:June 14, 1726 - December 16, 1798.
Was a Welsh naturalist and antiquary. The Pennants were a Welsh gentry family from the parish of Whitford, Flintshire, who had built up a modest estate at Bychton by the seventeenth century. In 1724 Thomas' father, David Pennant, also inherited the neighbouring Downing estate from a cousin, considerably augmenting the family's fortune. Downing Hall, where Thomas was born in the 'yellow room', became the main Pennant residence. Pennant received his early education at Wrexham grammar school, before moving to Thomas Croft's school in Fulham in 1740. In 1744 entered Queen's College, Oxford, later moving to Oriel College. Like many students from a wealthy background, he left Oxford without taking a degree, although in 1771 his work as a zoologist was recognised with an honorary degree. At the age of twelve, Pennant later recalled, he had been inspired with a passion for natural history through being presented with Francis Willughby's Ornithology. A tour in Cornwall in 1746-1747, where he met the antiquary and naturalist William Borlase, awakened an interest in minerals and fossils which formed his main scientific study during the 1750s. In 1750, his account of an earthquake at Downing was inserted in the Philosophical Transactions of the Royal Society, where there also appeared in 1756 a paper on several coralloid bodies he had collected at Coalbrookdale, Shropshire. More practically, Pennant used his geological knowledge to open a lead mine, which helped to finance improvements at Downing after he inherited in 1763. In 1757, at the instance of Carolus Linnaeus, he was elected a member of the Royal Swedish Society of Sciences. In 1766 he published the first part of his British Zoology, a work meritorious rather as a laborious compilation than as an original contribution to science. During its progress he visited the continent and made the acquaintance of Buffon, Voltaire, Haller and Pallas. In 1767 he was elected a fellow of the Royal Society. In 1771 his Synopsis of Quadrupeds was published; it was later expanded into a History of Quadrupeds. At the end of the same year he published A Tour in Scotland in 1769, which proved remarkably popular and was followed in 1774 by an account of another journey in Scotland, in two volumes. These works have proved invaluable as preserving the record of important antiquarian relics which have now perished. In 1778 he brought out a similar Tour in Wales, which was followed by a Journey to Snowdon (part one in 1781; part two in 1783), afterwards forming the second volume of the Tour. In 1782 he published a Journey from Chester to London. He brought out Arctic Zoology in 1785-1787. In 1790 appeared his Account of London, which went through a large number of editions, and three years later he published the autobiographical Literary Life of the late T. Pennant. In his later years he was engaged on a work entitled Outlines of the Globe, volumes one and two of which appeared in 1798, and volumes three and four, edited by his son David Pennant, in 1800. He was also the author of a number of minor works, some of which were published posthumously. He died at Downing. The correspondence he received from Gilbert White was the basis for White's book The Natural History and Antiquities of Selborne. Unfortunately Pennant's letters to White have been lost.
(" "10308)

Tillbaka till början.

PHARUS-VERLAG.

Tyskt förlag, grundat i Berlin 1900 för utgivning av kartor, särskilt stadskartor. En säregen finess med dessa var att offentliga byggnader och sevärdigheter avbildades med miniatyrteckningar. Senare utkonkurrerat av liknande men bättre kartor.
(" "10310)

Tillbaka till början.

PHILLIPS, RICHARD Sir.

Biografiska uppgifter:1767-1840. Född och död i Paris.
Fransk historiker. Bedrev privatundervisning i historia och geografi och hade en ställning som "censeur royal". Av hans författarskap kan nämnas "Essai de Géographie" (1774), "Analyse chronologique de l'Histoire universelle" (1752), "Cosmographie universelle" (1769) och "Révolutions de l'Universe" (1763). Han var huvudförfattare till "Atlas universel" som kom 1787. Medlem av "L'Académie des Sciences et belle-lettres" i Angers.
Bland arbeten:
Essai de Géographie. Analyse chronologique de l'Histoire universelle. Cosmographie universelle. Révolutions de l'Universe. Atlas universel.
(Nouv. biogr. gen." "10312)

Tillbaka till början.

PIJNACKER [PYNACKER], CORNELIUS.

Biografiska uppgifter:1570-1645.
Dutch cartographer.
Bland arbeten:
Drent 1634, used by Hondius & Blaeu.
(Tooley." "10314)

Tillbaka till början.

PISCATOR, NICOLAUS, JOH.

Se Claes Visscher.
(" "10316)

Tillbaka till början.

Plancius, Petrus.

Biografiska uppgifter:1562-1622.
Plancius was a theologian and minister of the Dutch Reformed Church who fled with many of his compatriots from religious persecution in Flanders to settle in Amsterdam in 1585. There he became interested in navigation and cartography and, being fortunate enough to have access to nautical charts recently brought from Portugal, he was soon recognized as an expert on the shipping routes to India. He was interested, too, in the idea of a North East passage until the failure of Willem Barentsz's third voyage in 1597 seemed to preclude the possibility of such a route. In 1602 he was appointed cartographer to the new Dutch East India Company. Although Plancius produced no atlases his individual maps and charts, over 100 in all, exercised much influence on the work of other cartographers at the turn of the century. His very large wall map of the world dated 1592 was of particular significance.
(" "10567)

Tillbaka till början.

PLANTIN, CHRISTOPHE.

Biografiska uppgifter:1514-1589.
Fransk-nederländsk boktryckare, tryckte i Antwerpen från 1550 bl.a. liturgiska verk och en "Biblia polyglotta" (8 bd, 1569). P. hade bl.a. en filialofficin i Leiden, som 1586 övertogs av svärsonen F. Raphelengh. P:s efterträdare i ANtwerpen blev hans svärson Jan Moerentorf (Moretus), under vars son, Balthasar Moretus (1574-1641), P. P. Rubens knöts till företaget. - P.-trycken (o. 1600 torde finnas) utmärka sig för vacker utstyrsel och praktiskt format samt stor noggrannhet i tekniken. Tryckeriet ägde bestånd i Antwerpen till 1876, då det inköptes av staden och blev Musée Plantin-Moretus. Christophe Plantin ombesörjde efter 1579 utgivningen av Ortelius atlas "Theatrum Orbis Terrarum".
Bland arbeten:
Biblia polyglotta.
(Svensk uppslagsbok." "10318)

Tillbaka till början.

PONTOPPIDAN, CARL.

Biografiska uppgifter:1748-1822. Född i Bergen, död i Köpenhamn.
Dansk nationalekonom. Han kom som ung till Island där han blev assistent vid Handelskompaniet. 1774 verksam som köpman och 1781 administrativ direktör för den "Kgl. grönlandske, islandske, finmarkske och faeröske Handel". 1791 blev han vice rådman och 1804 rådman i Köpenhamn. Han utsågs till statsråd och utvecklade ett rikt författarskap, särskilt i ämnen som handel, fiske och valfångst. Av särskilt intresse för Norge är "Det finmarkske Magasins Samlinger" (1790).
Bland arbeten:
Det finmarkske Magasins Samlinger.
(Bricka." "10320)

Tillbaka till början.

PONTOPPIDAN, ERIK.

Biografiska uppgifter:1698-1764. Född i Aarhus, död i Köpenhamn.
Dansk-norsk teolog och författare. 1716 började han studera och tog en teologisk examen 1718. Verkade senare som lärare och präst i ett antal städer. 1740 blev han professor i teologi vid universitetet i Köpenhamn, 1747 biskop i Bergen och 1755 prokansler vid universitetet. Av hans omfångsrika författarskap nämns här endast "Det förste Forsög paa Norges naturlige Historie" i två band (1752-53), rikt illustrerat med bilder och naturhistoriska figurer. Detta verk kom även i en tysk och en engelsk utgåva.
Bland arbeten:
Det förste Forsög paa Norges naturlige Historie.
(Ehrencron." "10322)

Tillbaka till början.

Portal, Antoine

Bland arbeten:
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
(" "10521)

Tillbaka till början.

PROBST, GEORG BALTHASAR.

Was the most important member of an Augsburg family of artists and publishers. He was the German representative of the "Vue d'Optique" , a genre of copper engravings showing in the size of this here shown print the architectural "wonders of the world" to people mainly during fairs. The prints were pushed into a view box and the viewers, one at a time, could look through a lens to see the prints inserted into the box by the operator, for money, of course. There were French, Italian, Spanish, publishers of Vue d'Optique prints. But the most famous and the most true to facts ones came from the Augsburg workshop of G.B. Probst. He produced ca. 400 of them, not only views of places, but also a variety of other subject matters. While most prints of this genre were loudly and heavily colored, a small series was left black and white, truly showing their artistic value beyond the fulfilment of curiosity at fairs.
(" "10324)

Tillbaka till början.

PROBST, JEAN MICHEL.

Gav ut en globkarta i Augsburg år 1786. Familjen Probst graverade flera kartor under 1700-talet i Augsburg. Bl.a. Seutters karta över Konstantinopel c:a 1770.
(" "10326)

Tillbaka till början.

PUFENDORF, SAMUEL von.

Biografiska uppgifter:1632-94. Född i Sachsen, död i Berlin.
Tysk-svensk historiker. Han studerade rättsvetenskap och filosofi i Leipzig och Jena, tog magistergraden 1656 och blev 1661 professor vid universitetet i Heidelberg. 1667 kallad att bli professor i natur- och folkrätt i Lund, och 1677 utnämnd till svensk rikshistoriograf. Han utgav en rad juridiska och historiska skrifter. Av störst intresse i detta sammanhang är det stora verk om Karl X Gustaf, "De rebus a Carolo Gustavo, Sueciae regis, gestis commentariorum libri septem" som kom 1696. Verket är illustrerat med en mängd kartor och bilder i kopparstick.
Bland arbeten:
De rebus a Carolo Gustavo, Sueciae regis, gestis commentariorum libri septem.
(Sv. män och kv." "10328) - Se bild.

Tillbaka till början.

Q

R

RAJALIN, JOHAN von.

Biografiska uppgifter:1715-1786.
Naval officer, serving under the Dutch flag in the 1730s. Took part in battles against Turkish pirates. Shipyard major, vice-admiral and in 1769, governor of Blekinge province.
(Sveriges sjökartor – A. Hedin." "10330)

Tillbaka till början.

RAMM, NIELS ARNTZEN.

Biografiska uppgifter:1793-1839.
Norsk officer och kartograf. Född i Vinger, död i Christiania (Oslo). Blev 1809 sekondlöjtnant vid "Nordenfjeldske Infanterikorps", 1812 premierlöjtnant vid "2. Akershuiske infanteribrigade" och 1822 kapten. 1812 blev han knuten till "Den Geografiske Opmaaling", från 1818 som mättekniker. P.g.a. försämrad syn blev han 1835 tvungen att ta avsked. Då kartläggningen 1823 stoppades p.g.a. penningbrist, sökte han tillsammans med kapten Gerhard Munthe (se denne) och fick tillåtelse att nyttja kartläggningens originalkartor för utarbetningen av norska länskartor. Utan något som helst offentligt stöd gav de under åren 1826-32 ut en rad kartor i skala 1:200 000. (Smalenene, Akershus, Hedemarken samt Jarlsberg och Laurvig). "Kapten Ramm varen av de dygtigste Tegnere, som den geografiske Opmaaling har havt i sin Tjeneste."
(de Seue." "10332)

Tillbaka till början.

REHN, JEAN ERIK

Biografiska uppgifter:Född d. 18 maj 1717. Död i Stockholm d. 19 mars 1793.
Arkitekt, gravör, konstälskare. Född d. 18 maj 1717. Son af Erik Bure och Rebecka Rehn (af den gamla stockholmska borgarsläkten), upptog R. moderns släktnamn.Gift med Anna Kristina Rungren. Efter idkade militärstudier, därunder han lade sig särdeles vinn om teckning, ingick han vid fortifikationen och befordrades till löjtnant-dessinatör vid nämnda kår. För att blifva i tillfälle att lära etsningskonsten eller, såsom det då hette, »skedvattensgravyren», reste han 1740 med offentligt understöd till Paris och utförde där under Le Bas' skickliga ledning åtskilliga lyckade arbeten i antydda väg, däribland planscherna öfver Ulrika Eleonoras bisättning och begrafning efter Hårlemans teckningar. Nämnda konstnär uppgjorde med honom 1745 ett kontrakt, enligt hvilket han mot årlig lön skulle gå de svenska sidenfabrikerna tillhanda »med mönster- och patronritning samt fasoners projekterande». Han hade vid denna tid återkommit till fäderneslandet, där han blef en eftersökt teckningslärare. I sällskap med J. Pasch anträdde han 1755, för idkande af studier äfven i arkitektur, en ny färd till utlandet. Här vistades han i sexton månader, hvarunder han besökte Frankrike och Italien och i sistnämnda land uppehöll sig ett halft år i Rom. Hemkommen blef han 1757 hofintendent. Hans förmåga togs nu på mångfaldigt sätt i anspråk. Jämte det han lämnade ritningar till åtskilliga boningshus och herregårdar, anförtroddes åt honom en mängd inredningar och dekorationer å de kungliga slotten, tillsynen öfver kungliga husgerådskammaren och hoflivréerna, uppgörande af förslag till möbler, åkdon, tyg o. s. v. Då Gustaf III, hvilken jämte sina bröder i ungdomen åtnjutit undervisning i teckning af R., uppstigit på tronen, fick han röna många prof på denna sin forna lärjunges bevågenhet. Jämte det han kallades till ledamot af Målare- och bildhuggareakademien, erhöll han flera uppdrag vid omdaningen af Gripsholms slott. Först 1789 afgick R., efter beviljad afskedsansökan, från sin hofintendentsbefattning samt afled i Stockholm d. 19 mars 1793. Bland hans lärjungar förtjäna nämnas Hilleström, Floding m. fl. Hans efterlämnade konstverk bestå mest i kopparstick och lavier i ett eget raskt manér samt utmärkas för sina med säkerhet inlagda skuggmassor bredvid stora besparade dagrar. Af hans i vidsträckt mån anlitade skicklighet såsom dekoratör af rum förefinnas ännu många utmärkta prof, däribland att nämna biblioteket och konstkabinettet å Drottningholm, Gustaf III:s runda salong å Gripsholm samt åtskilliga praktrum å Stockholms slott.
((Svenskt biografiskt handlexikon)" "10476)

Tillbaka till början.

REINECKE, JOHANN CHRISTOPH MATTHIAS.

Biografiska uppgifter:1768-1818. Född i Halberstadt, död i Coburg.
Tysk lärare och kartograf. 1804 var han privatlärare i Eisenach, därefter professor och från 1806 direktör vid Gymnasium Casimirianum. Han ritade en rad kartor som bl.a. blev upptagna i "Allgemeines Hand-Atlas", utgiven av A.C. Gaspari i Weimar 1821.
Bland arbeten:
Allgemeines Hand-Atlas.
(Phillips - Thieme-Becker." "10334)

Tillbaka till början.

REITZ, ERIK.

Biografiska uppgifter:Född o. 1660, död 1696, begr. 18/9 i Stockholm (Hedv. El).
Kopparstickare och koppartryckare. Verksam som gravör i Uppsala under slutet av 1680-talet och från 1690 i Stockholm. Fortsatte i början av 1690-talet sin utbildning för Willem Swidde och blev dennes medhjälpare i arbetet på Sueciaverket enligt kontrakt av 1693 12/12. Köpte s. å. en tryckpress för 61 dk smt.
Bland arbeten:
J. HADORPH, Biärköa rätten, Sthlm 1687: karta över Björkö.
(Hultmark, 1944." "10336)

Tillbaka till början.

RICHTER, JOHAN CHRISTIAN.

Biografiska uppgifter:1821-91.
Norsk officer. Född och död i Christiania (Oslo). Han utexaminerades från Krigsskolan 1838, blev 1857 ritmästare, 1869 major och 1881 chef för "Trondhjemske kavalerikorps", från 1889 vid "Akershusiske kavalerikorps". Han var under många år anställd vid "Norges Geografiske Opmaaling", där han främst arbetade med generalkartorna över Norge.
(Halvorsen." "10338)

Tillbaka till början.

ROBERT DE VAUGONDY, DIDIER.

Biografiska uppgifter:1726-86
Fransk kartograf, son till ROBERT DE VAUGONDY, GILLES. Han verkar ha gått i sin fars fotspår som kunglig geograf och hade dessutom titeln "censeur royal". Förutom nyutgåvor av faderns olika atlaser gav han 1785 ut "Atlas de la France et de l'Europe". Robert de Vaugondys atlas blev senare reviderad och utgiven på nytt av C. F. Delamarche.
Bland arbeten:
Atlas de la France et de l'Europe.
(Nouv. biogr. gen. - Phillips." "10340)

Tillbaka till början.

RODENBURGH, JOHAN van.

Tjänstgjorde i svenska fortifikationskåren. "Rodenburgh tillhörde en gammal adelssläkt i Flandern. Efter att ha skaffat sig erfarenhet i nederländsk sjöfart och i fält, gick han i rysk tjänst och blev översteingenjör hos storfursten av Moskva, innan han 1637 erbjöd sina tjänster åt generalguvernören i Livland Bengt Oxenstierna".
(Kart & Bildteknik 2003:3, artikel "Från Nyen till Hiddensee. Svensk kartläggning under 1600-talet". Av Ulla Ehrensvärd." "10342)

Tillbaka till början.

Roggeveen, Arent.

Biografiska uppgifter:fl. 1665-79.
Roggeveen was a land surveyor and mathematician by profession, working in Middelburg where the Dutch East and West India Companies maintained collections of hydrographic manuscripts and charts, including Spanish portulans of the West Indies. No doubt through contacts there Roggeveen became interested in navigation and he compiled a pilot book of largescale charts of the West Indies and parts of the American coasts, with a second volume of the coasts of West Africa. These were the first such charts printed in Holland.
(" "10581)

Tillbaka till början.

ROGIER, JEAN de.

Biografiska uppgifter:1600-1684.
One of Sweden's first surveyors. Worked in the provinces of Östergötland and Värmland. Jean de Rogier (1600-84) var en produktiv och skicklig lantmätare. Han föddes i Frankrike men var från l630-talet verksam som lantmätare, huvudsakligen i Östergötland. Under perioden 1636-50 utgav han geometriska kartor över Norrköpings stad,bergslagen Vånga, Hällestad, Tjällmo och Godegård samt häraderna Östkind, Bråbo, Björkekind, Memming och Hammarkind. Rogier fortsatte sedan med en geografisk kartläggning av landskapet. Fyra delar i skala ca 1:50 000 utgavs: Östanstång, landskapet mellan Stångån, Motala ström, Östersjön och Småland (1653). Västanstång, Östgötaslätten väster om Stångån (1657). Originalet finns i Stifts- och landsbiblioteket i Linköping. En andra upplaga utkom 1660. Ydre och Kinda härader (1660), omfattar även de sydligaste delarna av Hanekinds, Valkebo, Vifolka och Göstrings härader. (Ydre och Kinda härader hade så sent som 1645 införlivats med Östergötlands län.) Bergslagen, dvs. Finspånga läns härad (1673). Dessa kartor framhäver särskilt bebyggelsen och vägarna. Tryckta reproduktioner av kartorna har utgivits av Edward Ringborg år 1924. Varje karta har uppdelats på 4 blad i 2/3-dels storlek. Kartan över Västanstång 1657 har utgivits som bilaga (3 blad, 2/3-dels storlek) till Linköpings biblioteks handlingar 1:2(1921). Rogier har även sammanställt två landskapskartor över Östergötland. Den ena är i skala ca 1:160 000 och utkom 1676. Den andra är i skala ca 1:100 000 och utgavs 1680. En beskrivning av Rogiers kartor finner man i två uppsatser av Johannes Öster: "Östergötland under mitten av 1600-talet" (Geographica nr 15, 1944) samt "Östergötland på äldre kartor" (Livgrenadjärföreningens skriftserie 4, 1944). [Björn Tallström - Östgötakartor.]
(Sveriges sjökartor – A. Hedin." "10344)

Tillbaka till början.

ROSENSVÄRD, JOHAN SAMUEL.

Biografiska uppgifter:Överstelöjtnant, guvernör. Född c:a 1782 död 1818.
Överstelöjtnant i flottan, sedermera guvernör på St. Barthélemy. Född i Stockholm 31 juli 1782, son till överstelöjtnant Carl Reinhold Rosensvärd [född Pettersén], död på Nevis i Västindien 10 december 1818. Verksam inom Sjömätningskåren, bl.a. under dess karteringar av västkusten 1803-1805. Den 9 maj 1815 utsågs majoren vid arméns flotta, 33-årige Johan Samuel Rosensvärd till överstelöjtnant och disktriktschef. Vid detta tillfälle kom meningsskiljaktigheter rörande utnämningen i dagen. Sista levnadsåret guvernör på S:t Barthelemy. Gift med Kristina Sofia Apelqvist, avliden ej långt efter maken i Gustavia på S:t Barthelemy. Deras son Johan Henrik föddes på S:t Barthelemy 13 oktober 1813. Han återfördes till Sverige av släktingar och genomgick en framgångsrik karriär, rikt dekorerad med utmärkelser, och var krigsminister då St Barthelemy återfördes till Frankrike. Se vidare Sveriges Sjökarta, Dahlgren - Richter, Stockholm 1944 sid 120. I samma arbete beskrivs på sidan 252 o.s.v. utförligt om kartograferingarna av svenska kustområden under bl.a. tidigt 1800-tal. b July 31, 1782, in Stockholm as son of Lieut Col Carl Reinhold Rosensvärd [b Pettersén] (1739-1790) and his wife Lovisa Eleonora, née af Rabbe (1758-1799); Ensign 1804; Lieut 1808; Major 1814; was a Lieut Col in the General Staff of the Fleets and the Galley Fleet when he was appointed to succeed Baron Stackelberg as new gov in St B Aug 5, 1816; arrived in st B Oct 5 and entered upon his duties Oct 20, 1816; very pessimistic in his official reports which at times represented sheer jeremiads; wrote inter alia to the court chancellor that in the government house there is only one bed, the bedclothes are worn out, sheets, pillow-cases insufficient, miserable serviettes or none; requested an appropriation in order to be able to rent Mühlheim, the country house formerly rented by his predecessor and also requested permission to rebuild the government house joining it with the government secretary's house; wrote in Feb 1818 to the court chancellor that probably no Governor has had more difficulties than I when everything is rightfully considered; was repeatedly lashed in libellious pamphlets circulated in St B [RSV Jan 26, 1818]; accused in 1818 for not having taken action against the capture of a Portuguese ship that had been brought into Gustavia harbour and sold there as a prize with the gov's silent approval ac c the tradesman E J Stuart, see that name; having fallen ill with consumption he sailed Sept 19, 1818, on the advice of and accompanied by government physician Leurén to the adjacent British island of Nevis in an attempt to cure himself at its hot baths; stayed there until his sudden death Dec 10, 1818; the population of St B learned about his demise through a notice in RSB: D. At the Island of Nevis on the morning of the 10th inst. and after a long and tedious decline, in the 37th year of his age. His Excellency John Samuel Rosensvard late Governor of this Island of Saint Bartholomews, one of His Majesty's first Aids de Camp, Lieutenant Colonel in the Galley Fleet, Knight of the Royal Order of the Sword etc. &c. [RSB Dec 14, 1818]; from government secretary von Hauswolff's letter to the court chancellor Dec 13, 1818 [SBS 5A] is learned that he had already packed his belongings for the return voyage to St B and was just about to write to Lieut Berghult when he fell backwards and lost his speech. In St. Bartholomew we did not have the slighest knowledge about his worsened situation; he wrote every now and then, constantly that he was better, threw parties and would come home; Sw efforts to have his body delivered for funeral in St B were in vain and instead the said von Hauswolff became the official representative of the Sw crown at a solemn funeral procession and burial that took place in Nevis; although von Hauswolff marked his grave with a sticker the exact place of his interment is now unknown [in spite of repeated efforts to find it as late as in the 1990's, possibly his unmarked grave is in the churchyard of The Bath Village]; left behind a heavily indebted estate; acc Gov Norderling's report Jan 13, 1821 [SBS 7 B], the creditors of the estate would have to be satisfied with a distribution of two thirds and in addition to that the Crown have to remit a great deal of its claim; among the decrees, instructions, ordinances & proclamations issued by Gov & Council during his governorship are noted: Proclamation about the succession to the Crown of the former Crown Prince Charles John after the lamentable death of King Charles XIII of April 25, 1818 [RSB April 20, 1818, # 326], Proclamation about his leaving for Nevis and transfer of the Functions of Government on Town Major Berghult until further notice and Instructions for those who either desire Passports or intend to prevent any one from obtaining such of Sept 18, 1818 [both in RSB Sept 21, 1818, # 343]; his extant letters and official reports are mainly to be found in SBS 4 A, SBS 4 B and SBS 5 A in RA; portrait at SPA 1921 :1476 after a painting made by the artist J A Gillberg in 1814, kept at Gripsholm Castle under # 3040.
Bland arbeten:
Grundkarta Havstenssund 1803-1805 Grundkarta Fjällbacka 1803-1805
(Tingbrand, Per – Who Was Who in St. Bartholomew during the Swedish epoch? Sveriges Sjökarta, Dahlgren - Richter, Stockholm 1944" "10346)

Tillbaka till början.

ROUSSET DE MISSEY, JEAN.

Biografiska uppgifter:1686-1762. Född i Laon, död i Amsterdam.
Fransk författare. 18 år gammal kom han till Holland där han upprättade en privatskola som han 1724 övergav för att ägna sig åt författarskap. Bland hans talrika verk kan nämnas "Histoire du cardinal Alberoni" (1719), "Memoires du règne de Pierre le Grand" (1725-26), "Histoire des guerres entre les maisons de France et d'Autriche" (1748), "Nieuwe astronomische, geographische en historische atlas" (1742) och "Nouvel atlas geographique & historique" (1742).
Bland arbeten:
"Histoire du cardinal Alberoni. Memoires du règne de Pierre le Grand. Histoire des guerres entre les maisons de France et d'Autriche. Nieuwe astronomische, geographische en historische atlas. Nouvel atlas geographique & historique.
(Nouv. biogr. gen. - Phillips." "10348)

Tillbaka till början.

RUDBECK, OLOF.

Biografiska uppgifter:1630-1702. Född i Västerås, död i Uppsala.
Svensk naturforskare. 1648-54 studerade han medicin i Uppsala och vid holländska universitet, 1655 blev han adjunkt vid universitetet i Uppsala, 1658 professor i teoretisk medicin (med fysik, botanik, anatomi och kemi). Han var en betydande botaniker och medicinsk forskare. Hans mest berömda verk är "Atlantica sive Manheim" i tre band (1677-98). Där försökte han med stor lärdom bevisa att Sverige var identiskt med Platons Atlantis.
Bland arbeten:
Atlantica sive Manheim.
(Sv. män och kv." "10350) - Se bild.

Tillbaka till början.

S

Salmson, Johan.

Biografiska uppgifter:(1799-1859)
Johan (förut Isak) S., gravör, f. 1799, d. 1859 i Paris, blef elev vid konstakademien samt egnade sig åt stengravyr och skulptur och var en af de unge konstnärer, som vid denna tid sökte ge plastisk gestalt åt de fornnordiska myterna. Vid den af Götiska förbundet utlysta konsttäflingen 1818 vann han pris för sin relief Tors strid med jättarna , och vid förbundets utställning s. å. uppträdde han med denna och några kaméaftryck. 1820 blef han agré i konstakademien samt innehade dess resepension 1822-29. Han for till Paris, där han sedan stannade. För Sverige utförde han de båda vackra medaljerna öfver kronprins Oskar som Uppsala universitets kansler (1822) samt öfver Karl De Geer (1823). Han lär ha utfört medaljer äfven för Ludvig Filip och Napoleon III, men mest sysselsatte han sig med sigillgravyr.
(Nordisk Familjebok, Uggleupplagan." "10541)

Tillbaka till början.

SANSON, ADRIEN.

Biografiska uppgifter:Död 1708.
Son till Nicolas Sanson (se denne).
(" "10352)

Tillbaka till början.

SANSON, GUILLAUME.

Biografiska uppgifter:Död 1703.
Fransk geograf, son till Nicolas Sanson (se denne). Tillsammans med sin bror Adrien Sanson (se denne) fortsatte han sin fars arbete och utgav flera av hans verk på nytt. Av egna arbeten kan nämnas "Introduction à la géographie" i 3 band (1681) och olika avhandlingar i tidskrifter. Bägge bröderna hade titeln "Géographe du Roi". Familjens samarbete med Pierre Mariette verkar ha upphört omkring 1670. Istället övertogs det av Hubert Jaillot (se denne).
Bland arbeten:
Introduction à la géographie.
(Nouv. biogr. gen." "10354)

Tillbaka till början.

Sanuto, Livio.

Bland arbeten:
Geografia di M. Livio Sanuto distinta in XII libri. Venice: Damiano Zenaro, 1588. The first printed atlas of Africa. Sannuto’s Geographia was intended as a compendium of world geography, but the project was curtailed by his death. Only the first part, devoted to Africa, was ever published, and that posthumously. Skelton describes the Geographia as a “methodical and precisely documented description of the geography of Africa” and notes the “critical sense” exercised in the compilation of the maps, engraved by Sanuto’s brother Giulio. It is unfortunate that the work was left incomplete, as Skelton suggests it would have been “among the masterpieces of Renaissance geography”; the fact it was incomplete may help explain its rarity on the market today. Skelton, Bibliographical note to the facsimile of Livio Sanuto’s Geographia dell Africa.
(Sotheby's. Mendelssohn (1957) II, p. 269; Nordenskiöld Collection 2, 277; Skelton, Bibliographical note to the facsimile of Livio Sanuto’s Geographia dell Africa.3 5000-7000" "10535)

Tillbaka till början.

SAYER, ROBERT.

Biografiska uppgifter:1725-94.
Engelsk konsthandlare och kartförläggare. Han gav bl.a. ut "Atlas Britanniquee" (1766), "English Atlas" (1787) samt en atlas med 41 kartor tryckta under åren 1757-94. Förutom kartorna känner man till en rad koppartryck som har hans namn och adress men däremot inga som han själv utfört. Sayer hade sin affär på No. 53 Fleet Street i London.
Bland arbeten:
Atlas Britanniquee. English Atlas. The Seven United Provinces, with Their Roads and Divisions.
(Phillips. - Thieme-Becker." "10356)

Tillbaka till början.

SCHEDEL, HARTMANN.

Biografiska uppgifter:1440-1514. Född och död i Nürnberg.
Tysk läkare och historiker. Studerade först vid universitetet i Leipzig där han år 1459 blev magister. Facken var de vanliga lärdomsämnena. Senare specialiserade han sig på läkarvetenskapen och tog 1466 en medicinsk doktorsgrad i Padua. Efter flera års verksamhet som läkare i olika städer verkade han från 1484 i Nürnberg. Redan som student visade han starkt intresse för historia. Han bedrev bl.a. en betydande samlarverksamhet, speciellt av handskrifter av olika slag och han blev efter hand väl ansedd i ledande humanistkretsar. På uppdrag av den berömde boktryckaren Anton Koburger utarbetade han en världskrönika som kom ut 1493 på latin och tyska, och senare i flera utgåvor. "Nürnbergerkröniken" är inte något självständigt forskningsarbete utan ett resultat av Schedels samlarverksamhet. Det som är av störst intresse är illustrationerna, som utfördes i träsnitt av Michel Wolgemuth och Wilhelm Pleydenwurff. Med sina 1.809 träsnitt är boken det rikast illustrerade tyska verk från 1400-talet.
Bland arbeten:
Nürnbergerkröniken.
(Haitz. - Lex. d. Buchw." "10358)

Tillbaka till början.

SCHENK, PIETER d.ä.

Biografiska uppgifter:1645-ca. 1718. Född i Elberfeld i Preussen, död i Amsterdam.
Holländsk kopparstickare och kartograf. Han kom i tidiga år till Holland och blev elev till kopparstickare Gerard Valck (se denne) i Amsterdam. Han utförde till att börja med topografiska planscher, senare porträtt och stick med historiska och bibliska motiv. Totalt känner man till över 600 av hans arbeten. Tillsammans med sin lärare och svärfar, G. Valck, drev han en omfattande konst- och karthandel, vari de bl.a. tog upp J. Janssonius' (se denne) atlas. 1702 gav han ut en samling stadsöversikter, "Hecatompoli" i 100 blad, och ca. 1709 en "Atlas Contractus". 1731 upprättade hans änka och sonen Leonard Schenk en överenskommelse om firmans framtid. En annan son, Peter Schenk, hade under åren 1730-50 en bokhandel i Amsterdam och var även kartutgivare.
Bland arbeten:
Hecatompoli. Atlas Contractus.
(Kleerkooper. - Phillips. - Thieme-Becker. - Tooley." "10360)

Tillbaka till början.

SCHLEICH, CARL PETER.

Biografiska uppgifter:Född 1820 11/6 i München, död efter 1867.
Gravör och topograf. Son av kopparstickaren och litografen Carl Schleich d. y. S. anlände till Stockholm på pass från Berlin 1859 11/6. Var anställd vid Topografiska kåren 1861. Lämnade Sverige enligt pass av 1867 19/3 och for över Berlin till München. Deltog i Allm. industriutst., Sthlm 1866.
Bland arbeten:
Karta över Älvsborgs län, 1860.
(Hultmark, 1944." "10362)

Tillbaka till början.

SCHOTEN, FRANCIS van.

Prof. Mathematics at Leiden, cartographer.
Bland arbeten:
Bergen op Zoom, Blaeu 1630 etc. and Jansson (1636).
(Tooley." "10364)

Tillbaka till början.

SCHREIBER, JOHANN GEORG.

Biografiska uppgifter:1676-1745. Född i Spremberg, död i Leipzig.
Tysk kopparstickare och kartogaf. Han är främst känd för sina talrika och topografiskt värdefulla översikter över Leipzig, men har även utarbetat flera kartor samt grundat ett kartförlag. Efter hans död drevs förlaget vidare under namnet "Schreibers Erben". Han gav själv aldrig ut någon samlad atlas men efter hans död kom "Atlas selectus" i flera utgåvor omkring 1749.
Bland arbeten:
Atlas selectus.
(Phillips. - Thieme-Becker." "10366)

Tillbaka till början.

SCHULTÉN, NATHANAEL GERHARD af.

Biografiska uppgifter:1750-1825. Född i Nagu socken af Finland d. 29 okt. 1750.
Matematiker, astronom. - Föräldrar: juris professorn vid akademien i Åbo Samuel Schultén och Beata Maria Palander. - Vid två års ålder förlorade S. sin far men underhölls af släktingar vid universitetet, där han blef magister primus 1772 och året därefter kallades till docent i astronomi. Sedan han en tid tjänstgjort vid observatorierna i Stockholm och Uppsala, förordnades han 1777 att förestå fysiska professuren i Åbo samt befodrades 1779 till "professor vid arméns flotta". I denna egenskap verkställde han 1779-86 astronomiska observationer och triangelmätningar öfver en stor del af Sveriges, Finlands och Ålands skärgårdar samt afgick sist nämnda år till Medelhafvet för att i teoretisk och praktisk astronomi undervisa några medföljande yngre officerare. Vid öppnandet af krigsakademien på Karlberg 1792 blef S. professor därstädes, erhöll 1805 kansliråds titel, utnämndes 1808 till öfverste vid arméns flotta, chef för sjömätningskåren och öfverdirektör för lotsverket samt hugnades 1809 med adlig värdighet, hvarefter han skref sig af Schultén. Efter sitt afsked i Sverige 1813 återflyttade han till Finland och ingick i rysk-finsk tjänst, utnämndes till verkligt ryskt statsråd 1817 samt afled i Åbo den 4 juni 1825. Led. af Vet. akad. och Krigsvet. akad. Chef för ecklesiastikexp. i regeringskonseljen. Medl. av strömrensningsdirektionen och inspektör för lotsverket. - Flera matematiska och astronomiska läroböcker vittna ännu om S:s nit och skicklighet såsom lärare; bland dem må nämnas: Sammandrag af sferiska trigonometrien; Läran om globerna; Grunderna till mekaniken; Logaritmiska och till sjöväsendet hörande tabeller, o. s. v.; dessutom har han utgifvit flera kartor, författat åtskilliga afhandlingar i Vet. akad. handlingar m. m. - Gift 1789 med Jakobina Teodora Finckenberg. Finnish astronomer and mathematician. Worked at the observatories in Stockholm and Uppsala. In 1779, he was stationed in Sveaborg in Finland as "professor within the amphibious corps". In that capacity, carried out astronomical observations and triangulations of the archipelagos of Sweden, Finland and Åland. In 1808, appointed director-general of pilots and head of Sea Measurement Corps. Af Schulten was elevated to the nobility in 1809. Four years later he returned to Finland, by then a Russian principality. There he became inspector for the pilots' administration and in 1821 was appointed "veritable cabinet minister".
Bland arbeten:
Sammandrag af sferiska trigonometrien. Läran om globerna. Grunderna till mekaniken. Logaritmiska och till sjöväsendet hörande tabeller.
(Sveriges sjökartor – A. Hedin." "10368)

Tillbaka till början.

SCHWENSEN, CARL.

Norsk litograf. Han startade på 1850-talet en litografisk byrå som nämns fram till år 1882. 1859 gav han ut en "Godtkjöbs-Atlas" som senare kom i flera utgåvor. Från hans byrå stammar en mängd kartor av olika slag, stadskartor, väg- och järnvägskartor, fickkartor m.m. Av hans arbeten kan nämnas "Detailkart i 74 Blade over Christiania" (1880).
Bland arbeten:
Godtkjöbs-Atlas. Detailkart i 74 Blade over Christiania.
(U.B." "10370)

Tillbaka till början.

SCULTETUS, JONAS.

Biografiska uppgifter:1603-1664.
Silesian cartographer.
Bland arbeten:
Glatz 1626 used by Jansson 1636 & Blaeu 1640, Silesia used by Jansson & Blaeu, Breslau Jansson 1659.
(Tooley." "10372)

Tillbaka till början.

Sefström, Nils Gabriel.

Biografiska uppgifter:Född 2 juni 1787 i Ilsbo socken, Hälsingland, död 30 november 1845 i Stockholm.
Svensk kemist och mineralog. Sefström blev student i Uppsala 1807 och medicine doktor 1813. Han var en av Jöns Jacob Berzelius främsta lärjungar, och fick 1812, under dennes utrikes resa, uppehålla hans föreläsningar vid Karlberg samt utnämndes 1816 till lärare i kemi och naturalhistoria där, 1818 till professor på Högre artilleriläroverket på Marieberg och 1820 till lärare vid Bergsskolan i Falun. År 1838 återvände han till Stockholm som adjungerad ledamot i Bergskollegium samt föreståndare för dess mineraliekabinett och proberkammare. Från 1815 var han ledamot av Vetenskapsakademien. Sefström, som var en även långt utom Sverige känd kemist, upptäckte grundämnet vanadin. Inom geologin gjorde han sig bekant genom sina undersökningar över räfflorna och som upphovsman till teorin om "rullstensfloden". Han redigerade "Jernkontorets annaler" 1820-45 och författade flera smärre avhandlingar.
Bland arbeten:
"Karta öfver Trakten kring Fahlun i Petridelauniskt afseende." ”Undersökning af de räfflor, hvaraf Skandinaviens berg äro med bestämd riktning fårade, samt om deras sanolika uppkomst” (i KVAH)
(" "10551) - Se bild.

Tillbaka till början.

SELLER, J.

Biografiska uppgifter:Sent 1600-tal.
Bok- och kartförläggare bl.a. tillsammans med Francis Lamb (se denne).
(" "10374)

Tillbaka till början.

SEULENBURG, HEINRICH von.

Tjänstgjorde i svenska fortifikationskåren. ".. var av balttysk härstamning och sedan 1632 stadsingeniör i Riga".
(Kart & Bildteknik 2003:3, artikel "Från Nyen till Hiddensee. Svensk kartläggning under 1600-talet". Av Ulla Ehrensvärd." "10376)

Tillbaka till början.

SOLEM, JOHANNES.

Biografiska uppgifter:1841-1907. Född i Trondheim, död i Christiania (Oslo).
Norsk officer. Han blev 1864 officer, 1867 löjtnant i 2:a "Akershusiske infanteribrigade" och 1883 kapten. 1897 blev han överstelöjtnant i "Bergenske infanteribrigade". Under åren 1867-76 arbetade han vid "Norges Geografiske Opmaaling". Hans kartor över Christiania (Oslo) bör ha fyllt ett djupt känt behov. Under 8 år (1873-81) utkom de i inte mindre än 6 upplagor.
(Militaerkalenderen. - Seue. - U.B." "10378)

Tillbaka till början.

Sophianos, Nikolaos.

Sophianos was well known as an expert on Greek history and geography. He was sent to Greece in about 1543 by Don Diego Hurtado de Mendoza, the Spanish envoy to Venice, to acquire Greek manuscripts for the Escurial Library. It is about this time – possibly in 1540, the date found at the end of Sophianos text on this map – that Sophianus compiled his great map of Greece, although there is no surviving example. In 1544, Johann Oporinus, a printer and publisher in Basle, published an eight-sheet version of Sophianos map, cut by Master Christoph of Strasburg. Of this earliest printing, there is also no known extant example. Indeed, the earliest surviving printing of the map recorded by Zacharakis or Karrow was printed by Johann Schroeter in Basle in 1601. It appears that Oporinus reprinted the map in 1545 to accompany his edition of Gerbelius “In Descriptionem Graeciae Sophiani, Praefatio….”. Although the book gives instructions on colouring the map, and contains additional gazetteer, the map seems not to have been routinely bound with the book, but rather was issued separately, hence its rarity. Karrow records no example of the book with the map, however, an example in the Library of Congress is described as having the map(the British Library example does not), and this example almost certainly owes its survival, and fine condition, to having been bound in the book, as the page size is very similar to the BL example. Karrow notes that Oporinus commissioned a series of town views to accompany the map. Visible along the lower border is the upper border of a frame where these views might have been placed, but this additional panel has been masked off in printing.
Bland arbeten:
Descriptio nova totivs Graeciae per Nicolavm Sophianvm. Basle, 1544-1545, large woodcut wall-map of Greece, on eight sheets uncut, each sheet approx. 380 x 280mm., with an additional sheet with letterpress gazetteer. Of great rarity. The earliest surviving wall-map of Greece and the first significant modern map of Greece, compiled by Nickolaos Sophianos, a Greek cartographer from Corfu, born of a noble family there. This example is apparently the second state of the map. It retains the date 1544 just above the scale bar on the bottom right hand skeet, but the letterpress text in the left hand cartouche on the lower left sheet may have been reset, in whole or part, as it ends with the date “prid[ie] Calend[is]. Septembr[is]. Anno salutis publiae M D X L V”.
(Sotheby's. Zacharakis, Printed Maps of Greece: Sophianos 2242; Karrow, Mapmakerers of the Sixteenth Century, 71/1.2." "10533)

Tillbaka till början.

SPAAK, OLOF.

Biografiska uppgifter:Ca 1665-1749. Föddes ca 1665 i Vimmerby och dog samt begravdes 1749 i Djursdala, Orremåla.
Kronolänsman i Sevede, "År 1998 gav han (Owe Gustavs) ut i Rostock en mycket vacker skrift Schwedische Landesaufnahme 1692-1709. Hiddensee 1695 (ISBN 3-9806246-0-9). I denna reproduceras den 2 meter långa kartan (i skala c. 1:8.100) med beskrivande text. Kartan ritades av Olof Spaak, som tillhörde Gunno Eurelius värmländska skara". "Framvistes för rätten Länsmannens Olof Spaaks skrifteliga bevittnade förordnande under den 27 nästlidne martü, heremedelst han förklarar sin vilja vara att dess yngsta barn, Olof, Lars, Hans och Annicka, skola efter hans död vara lika arvtagare i löst och fast, samt att de öfrige hans barn, icke den ringaste utalan derå göra skola eller något af hans efterlemnade egendom hafva att fordra, som anteknades åliggandes förenämnde som testamentet fått enligt lag det å nyo efter givarens död för rätten uppvisa, och tillika en riktig afskrift deraf ingifva." (E VII aac 1749 volym 111. - Utdrag ur Sevedes Härads ting den 19 Maj 1749.)
(Kart & Bildteknik 2003:3, artikel "Från Nyen till Hiddensee. Svensk kartläggning under 1600-talet". Av Ulla Ehrensvärd." "10380)

Tillbaka till början.

SPARRMAN, ANDERS.

Biografiska uppgifter:1748-1820. Född 27 febr. 1748 i Tensta socken, Uppland, död 9 aug. 1820 i Stockholm.
Naturforskare, forskningsresande, studerade i Uppsala som Linnés lärjunge och fick vid 17 års ålder som skeppsläkare medfölja ett af Ostindiska kompaniets fartyg till Indien 1765-67. Efter medicinsk examen 1770 antog S. ett anbud att göra en forskningsresa i Kap-landet, och i egenskap af lärare i en högre tjänstemans hus erhöll han tillträde till detta land. Han vistades där under en del af 1772 samt 1775-76 och var under mellantiden, nov. 1772- mars 1775, vetenskaplig medlem af Cooks andra resa i Söderhafvet och Södra ishaf-vet. Han promoverades frånvarande till med. doktor i Uppsala 1775 och blef efter hemkomsten led. af Vet. akad. 1776; han innehade 1778-98 förordnandet att ha tillsyn öfver akademiens naturaliekabinett. Jämte K. A. Arrhenius och K. B. Wadström företog S. 1787-88 en resa till Senegaltrakten i Väst-Afrika med uppdrag att där utse plats för en svensk koloni, ett syfte, som dock ej uppnåddes. S. blef 1790 professor i naturalhistoria och farmakologi och 1803 assessor i Collegium medicum och var mot slutet af sin lefnad tillika fattigläkare i Klara församling. Som forskningsresande var S. ej blott ifrig och framgångsrik samlare af djur och växter (hans samlingar tillhöra Naturhistoriska riksmuseet), utan äfven skarp iakttagare och lycklig skildrare af folkslagen, deras seder och bruk. Sina forskningsfärder har han skildrat i Resa till Goda Hoppsudden, södra polkretsen och omkring jordklotet, samt till Hottentott- och Gafferlanden åren 1772-76 (2 dlr, 1783, 1802-18; d. l i eng. öfv. 1785, ty. 1784 o. fr. 1787). Han utgaf äfven beskrifningar på sina afrikanska samlingar samt dessutom Museum Carlsonianum (1786-89, en redogörelse för de zoologiska samlingarna på Mälby) och Svensk ornithologie (med kolor. tafl., 1806-07), hvarjämte han var medarbetare i forskningsresandena Forsters botaniska arbeten "Charac-teres generum plantarum", "Florulse insularum australium prodromus" etc.
Bland arbeten:
"Charta öfver Calmar län samt Öland..." - 1796. Chart Cape of Good Hope 1779, 1785. Charac-teres generum plantarum", "Florulse insularum australium prodromus.
(Tooley. Nordisk familjebok. 2:a upplagan." "10382) - Se bild.

Tillbaka till början.

SPARWENFELD, JOHAN GABRIEL.

Biografiska uppgifter:1655-1727.
Historian and linguist, educated in Uppsala.
Bland arbeten:
Maps of Moscovy & Siberia. For Blaeu & Cantelli.
(" "10384)

Tillbaka till början.

Spielmann, Jacob Reinhold

Bland arbeten:
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
(" "10523)

Tillbaka till början.

STEEN, HELGE.

Biografiska uppgifter:1851-1914.
Norsk ingenjör. 1874 fick han anställning som ingenjör vid "Vassdragsvesenet" där han sedan verkade. Han deltog mycket i mätningsarbeten över hela Norge och utförde ett grundläggande undersökningsarbete vid förberedelserna av Bandakkanalen. Förutom Norgekartor gav han även ut specialkartor över Bandak-Nordsjökanalen samt över sträckan Christiania-Bergen.
(T U. 1914. - U.B." "10386)

Tillbaka till början.

STRABON.

Grek, skrev om vändkretsar och polcirklarna.
(" "10388)

Tillbaka till början.

STRÖM, NILS, adl. STRÖMCRONA.

Biografiska uppgifter:Född 1664 i Marstrand, död 1740 24/1 i Karlskrona.
Kommendör och lotsdirektör. Tecknare, kartograf och kopparstickare. Son av rådmannen Thorved Nilsson S. och Margareta Mattsdotter. Student i Köpenhamn och i Lund 1686. Lotsdirektör 1697, kommendör 1717. »Idkade som ung kopparstickskonsten» (Eichhorn) och var även flitigt verksam som kartograf. Adlades 1727.
Bland arbeten:
W. VON ROSENFELDT, Navigationen eller styrmans-konsten, Sthlm 1693: hydrografisk karta över Östersjön och Kattegatt med porträttmedaljong av~Hans Wachtmeister, kpst., samt 8 tab. med geometriska figurer, etsn. Landstigningen på Själland 1700, kpst.
(Hultmark, 1944." "10390)

Tillbaka till början.

SURHON[IUS] [SURHONIO, SURCHON-], JEAN and JACQUES.

Cartographers, goldsmiths and engravers, b. Mons.
Bland arbeten:
Hainault 1548 (used by Ortelius 1579. Hondius 1633). Luxembourg 1551. Namur 1553. Artois 1554. Picardy 1557 (used by Ortelius 1559). Vermandois 1577 (used by Blaeu 1631).
(Tooley." "10392)

Tillbaka till början.

T

Tabbert, Philip Johan

Se Strahlenberg, Philip Johan.
(" "10601)

Tillbaka till början.

TARDIEU, AMBROISE.

Biografiska uppgifter:1788-1841.
Kartograf och gravör verksam för franska Depot de la Marine. Producerade flera atlaser, bland annat över en av Napoleons kampanjer. Han gjorde även den stora Atlas Hydrographique vilken publicerades i Paris 1822.
Bland arbeten:
Atlas Hydrographique.
(BL." "10394)

Tillbaka till början.

THACKARA, JAMES.

Biografiska uppgifter:1767-1848.
Thackara was eight months old when he and his parents came to Philadelphia from England. He apprenticed with Robert Scott and James Trenchard as an engraver from 1786 to 1789. In 1790 he married James Trenchard's sister Hannah. Thackara was curator for the Pennsylvania Academy of Fine Arts from 1816 to 1828, and he is listed as an engraver in the Philadelphia City Directories from 1791 to 1833. His partnership with John Vallance is listed in the 1794 City Directory. He and his son William formed the firm of Thackara and Son in 1832. Thackara was elected Commissioner of the District of Southwark Philadelphia in 1797, and served as clerk of the Pennsylvania House of Representatives from 1807 to 1810.
(Washington Map Society." "10396)

Tillbaka till början.

Théel, Anders Gustaf.

Biografiska uppgifter:1804-1837.
Storskifteslantmätare, verksam i Dalarna.
Bland arbeten:
Charta öfver Aspeboda socken uti Stora Kopparbergs län [Kartografiskt material] / afmätt åren 1806, 1807 & 1808 af dertill förordnade landtm:re ; transporterad och copierad år 1831 af A.G. Théel Charta öfver Thorsångs socken i Stora Kopparbergs län [Kartografiskt material] / ifrån en af landtm. C.P. Nyrén uppgord charta transporterad... af A.G. Théel Jerna socken uti Stora Kopparbergs län och Wäster Dahlarne [Kartografiskt material] / ifrån storskifteskartan transporterad af A.G. Théel Leksands socken uti Nedan Siljans fögderi af Stora Kopparbergs län [Kartografiskt material] / ifrån storskiftes mätningarne transporterad af A.G. T[hée]l Äppelbo socken uti Stora Kopparbergs län och Wäster Dahlarne [Kartografiskt material] / ifrån storskiftes chartan transporterad... af A.G. Théel
(" "10553)

Tillbaka till början.

THERSNER, ULRIK.

Biografiska uppgifter:Född Kurkslätts socken i Finland d. 2 april 1779.
Militär, tecknare. Föräldrar: kapellanen Mikael Thersner och Johanna Dorph. - T. begynte redan vid sju års ålder sin militära bana, i det han då vardt antagen till skeppsgosse, i hvilken egenskap han tjänstgjorde under ryska kriget 1788-90. Sergeant vid arméns flotta 1794 och fänrik 1799, var han såsom informationsofficer vid Göteborgs eskader 1804 anställd att förrätta hydrografiska mätningar i Bohuslän. 1808 löjtnant i Fältmätningskåren, dit han blifvit förflyttad året förut, deltog han på skilda håll krigsoperationerna 1808-09, blef kapten 1810 och medverkade s. å. vid gränsregleringen mellan Sverige och Ryssland. Sedan han i 1813-14 års krig haft åtskilliga kommenderingar och sistnämnda år befordrats till major i Fältmätningsbrigaden, förrättade han bl. a. 1815-17 fältmätningar i Skåne. 1825 tog han afsked ur krigstjänsten med öfverstlöjtnants rang. - Bland elementen i hans ungdomsbildning hörde bl. a. att med grafstickeln frambringa åtskilliga småstycken. På egen hand förkofrade han sig gradvis i teckningskonsten och upptog det af hans landsman, sedermera öfverstlöjtnant V. M. Carpelan, m. fl. den tidens konstnärer utöfvade aquatintamanéret och begynte 1816 under titeln Fordna och närvarande Sverige utgifva ett omfattande arbete, som var ett slags efterbildning af Dahlbergs Sueciaverk. De första bladen detta sitt storartadt anlagda verk utförde han under sin vistelse i Skåne, af hvars herresäten de återgifva utsikter. Med kartografen C. F. Akrells skickliga biträde vid teckningarnas mångfaldigande fortskred arbetet så raskt, att 1823 hela afdelningen Skåne var färdig, och början gjord med Östergötland. 1824-25 begyntes med Uppland och Södermanland. I företaget hade redan tidigt Carpelan börjat medverka. Vid T:s död, som inträffade i Västerås d. 2 sept. 1828. voro ej mindre än 38 häften färdiga, med af honom författad text. Äfven tvenne andra litterära arbeten af honom förtjäna omnämnas, nämligen Några ord om musiken 1826 och Om landskapsmålning 1828. Efter T. öfvergick planschverket i andra händer, men fortsattes 1843 af hans dotter Thora Johanna Ulrika Thersner (född 1818 och död i Stockholm d. 3 okt. 1867) och hade vid hennes bortgång fortskridit till 364 folioblad, då det för alltid afbröts. -- Gift 1811 med Anna Gustafva Weckman. Efter T:s död kunde hans enka genom vänners hjelp fortsätta det stora planschverket (det hade aldrig åtnjutit offentligt understöd). M. G. Anckarsvärd förestod dess utgifvande i litografi till 1843, under hvilken tid han dels efter T., dels efter egna eller andras teckningar utförde en mängd utsigter, hvilka i allmänhet äro de först utgifna öfverlägsna. 1843 Öfvertogs arbetet af T:s dotter Thora Johanna Ulrika T. (f. 1818), hvilken ända till sin död (1867) fortsatte det. Hon litogra-fierade mestadels sjelf sina teckningar, som äro samvetsgranna, men något torra och svaga. Under hennes tid fortsattes och afslöts afdelningen Nerike (1838-55), äfvensom fyra andra dels fortsattes, dels påbörjades. Hela verket omfattade vid hennes död 91 häften (364 planscher med text) och hade kostat subskribenterna 682 kr. 50 öre, säkerligen det dyraste pris, som ett svenskt literärt arbete betingat.
Bland arbeten:
Fordna och närvarande Sverige
(Svenskt biografiskt handlexikon. Nordisk Familjebok, första utgåvan." "10398)

Tillbaka till början.

THORLAKSSON, GUDBRANDUR.

Biografiska uppgifter:1541-1627.
Matematiker, kartograf, rektor i Skálholt och biskop i Hólar. Utbildad i Hólars katedralskola och sedan på Köpenhamns universitet. Utnämndes till biskop 1570 med uppgiften att driva igenom protestantismen på norra Island. Thorlaksson förblev biskop i Hólar till sin död 20 juli 1627. Thorlaksson redigerade och publicerade minst 80 böcker under sin tid som biskop, bland annat första bibeln på isländska 1584 och den isländska lagboken. Han gjorde även den första användbara kartan över Island 1590, en karta som kom att kopieras under stor del av 1600-talet av alla stora kartografer.
Bland arbeten:
Island, 1570, använd av Ortelius 1595 och Blaeu 1643. Celestial globe, 1575. Norse discoveries America, 1606, manuskript.
(" "10400) - Se bild.

Tillbaka till början.

Thornton, John and Samuel.

Biografiska uppgifter:John: 1641-1708. Samuel: before 1703-1739.
As a map engraver and hydrographer, Thornton was one of the best-known figures of his time, being appointed Hydrographer to the Hudson Bay Company and to the East India Company. He worked closely for many years with John Seller, William Fisher (fl. 1669-91), Richard Mount, Robert Morden and Philip Lea in preparing and publishing a number of well-known atlases and charts. In particular, when John Seller was beset by difficulties in completing the later volumes of the English Pilot, Thornton took over and subsequently published Book III (1703) and Book IV (1689), the latter in conjunction with William Fisher. He also assisted with the issue of Seller's Atlas Maritimus (c. 1675) and later issued an atlas of his own under the same title.
Bland arbeten:
c. 1667 Charts of the East Coast of England onwards 1685 Atlas Maritimus 1700 Re-issued 1689 English Pilot, Book IV 1698-1789 About 37 editions c. 1700 Atlas (without title) 1703 English Pilot, Book III 1711 Re-issued by Samuel Thornton and further issues to about 1761
(David Bannister" "10561)

Tillbaka till början.

TILLAEUS, PETRUS (PETTER).

Biografiska uppgifter:Född 1679, död 11 februari 1754.
Son till kontraktsprosten och kyrkoherden i Rättvik Anders Tillaeus och Elisabet Dalborg. Petrus Tillaeus studerade vid Uppsala universitet 1699-1711 och blev sedan auskultant i Bergskollegium 1713. "Stadsingenjör i Stockholm 1717, utnämndes han 1748 till rådman därstädes och afled d. 11 febru. 1754. Såsom stadsingenjör ådagalade han stor insiktsfullhet och inlade isynnerhet stor förtjänst genom utarbetandet af goda kartor. Väl bekant är den s. k. "Tillaei karta", en General Charta öfver Stockholm med Malmarne, fullbordad 1731 i skalan 1:4000, och hvarå han på statsmyndigheternas hemställan erhöll kungligt privilegium för tio år. Kartan, den största som intill senaste tid utgifvits öfver Stockholm, trycktes 1733 med af staden försträckta penningar, och att den blef till belåtenhet framgår däraf, att staden 1750 såsom belöning för densamma tillerkände T. en summa af 2,000 dal. smt." (Svenskt biografiskt handlexikon)
Bland arbeten:
Karta över Stockholm, efter P. Wallrave, 1733, utförd i samarbete med C. E. Bergquist och Erik Geringius, jämte porträtt av Fredrik I, efter M. Mijtens, kpst. "Kartan - den intill senaste tid största väggkarta, som utgetts över Stockholm - är icke officiell i egentligaste mening, men hölls för ett "autentiquet document", såsom överintendenten K. Hårleman kallade den i ett till K. M:t 1752 avgivet memorial. De tolv plåtarna, vilka ägdes av staden, översågs 1770 av P. G. Floding, som därvid tillät sig modernisera utseendet vid Riddarhustorget. Man kan således skilja mellan avdrag gjorda före och efter nämnda tidpunkt."
(Nordisk Familjebok, 2:a upplagan, band 29, Stockholm 1919." "10402)

Tillbaka till början.

Tirion, Isaac.

Biografiska uppgifter:ca 1705-1765.
A successful publisher in Amsterdam who produced extensive volumes of Dutch town plans as well as a number of atlases with maps usually based on those of G. Delisle.
(" "10587)

Tillbaka till början.

TOPOGRAFISKA KÅREN [CORPSEN].

Fältmätningskåren bildades 1805 och slogs samman med Fortifikationen och bildade Ingenjörkåren år 1811. Topografiska kåren bildades 1831 av Ingenjörkårens fältmätningsbrigad som då utgick ur Ingenjörkåren. Den bestod av en Överste, en professor, "renritare", vaktmästare och officerare, och hade till uppgift att uppföra fullständiga militärkartor över Sverige. Under åren 1836 till 1856 hade kåren ansvaret för de optiska telegrafnäten i landet. 1873 blev den en avdelning inom den nybildade Generalstaben. Inledningsvis genomfördes en utbildning och förberedande kartarbeten. Arbetet ledde till den så kallade generalstabskartan som under lång tid var det enda rikstäckande kartverket med en enhetlig och detaljerad bild av landet.
(" "10404)

Tillbaka till början.

Tschaerner, Vincent-Bernard de.

Bland arbeten:
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
(" "10525)

Tillbaka till början.

Turner, Charles.

Biografiska uppgifter:1774 - 1857
Turner was a very acomplished and productive english engraver and draughtsman. He worked for the great London print publisher Boydell.
(Hammarlund" "10559)

Tillbaka till början.

TÖRNSTEN, JONAS EDVARD.

Biografiska uppgifter:1733-1783.
Surveyor in Västerbotten province.
(Sveriges sjökartor – A. Hedin." "10406)

Tillbaka till början.

U

V

VALCK (VALK), GERARD.

Biografiska uppgifter:Ca: 1651-1726. Född och död i Amsterdam.
Holländsk kartograf. Han utmärkte sig som kopparstickare hos Abraham Blooteling i Amsterdam och blev en produktiv konstnär inom olika genrer. 1672 reste han till England där han vistades under ett antal år. Efter hemkomsten till Amsterdam etablerade han tillsammans med sin kompanjon Blooteling en konsthandel. Senare allierade han sig med sin elev Pieter Schenk (se denne) och drev en omfattande karthandel, främst med andras arbeten. Bl.a. övertog de Joannes Janssonius' (se denne) atlas. Förutom kartor utgav han även jordglober och samlingar med översikter. Firman övertogs senare av en av hans söner, Leonard Valck (se denne).
(Kleerkooper. - Phillips. - Thieme-Becker." "10408)

Tillbaka till början.

VALLANCE, JOHN.

Biografiska uppgifter:1770-1823.
Vallance arrived in Philadelphia from Glasgow Scotland early in 1791. He quickly established his reputation as one of the best engravers in the city. During this period he developed a friendship with James Thackara. In 1791 Vallance married Elizabeth Trenchard, a niece of Thackara's wife Hannah. A partnership with Thackara was established. He engraved banknotes and documents. In addition he was one of the founders, in 1774, of the Association of Artists in America. His wife Elizabeth died in 1798 at the age of 28. Four years later he married again to Margaret Pratt.
(Washington Map Society." "10410)

Tillbaka till början.

VALLBERG [WALLBERG], MATHIAS JONAS.

Biografiska uppgifter:Född 1737 i Vadstena, död 1808 i Linköping.
Son till föreg. Student 1754 (Linnés lärjunge). Examen 1756. Kom.-lantmätare. 1757. Ord. 1760. Förste lantmätare. 1802. Justerare. Ägde Klosterorlunda. Gift 1761 med (sin systers svägerska) Ingrid Margareta Ljunggren; en son, se nedan. V. har sammandragit en karta öfver Östergötl., sedermera omarbetad af K. P. Hällström.
Bland arbeten:
"Charta öfver Östergötlands NordWästra Del. Efter påliteliga mätningar författad 1805 af M. Wallberg."
(Ekstrand - Svenska landtmätare." "10412)

Tillbaka till början.

VANCE, D. H.

Vance har även ritat "The World, on a Globular Projection...". Stor världskarta graverad av James H. Young och utgiven hos Anthony Finley Philadelphia c:a 1830. Kartan är bara känd i två exemplar.
Bland arbeten:
Maps in Hart's Modern Atlas 1828. Massachusetts, Connecticut & Rhode Is. 1825.
(Tooley. RdeT" "10414)

Tillbaka till början.

VAUGONDY, ROBERT DE.

Se ROBERT DE VAUGONDY.
(" "10416)

Tillbaka till början.

VEDELER, GEORG WIESE.

Biografiska uppgifter:1848-1917. Född och död i Bergen.
norsk officer. Han blev 1870 officer, anställd vid Bergenske infanteribrigade, 1889 kapten och 1908 major. Han var mycket anlitad som ingenjör och konstruktör av vägar och kajer på Vestlandet. Han gav även ut flera kartor över Bergen, Vossevangen, Ålesund, Nordland och Finnmarken.
(Slekten Vedeler. - U.B." "10418)

Tillbaka till början.

Verbiest, Pieter.

Biografiska uppgifter:1607-74.
An engraver and publisher active in Antwerp who produced a small number of maps including one of the British Isles based on an earlier map by N. Visscher.
(" "10575)

Tillbaka till början.

Verden, Karl van.

Carl Van Verden (fl. c. 1718 - 1730) was a Dutch seaman in the employ of the Russian Navy during the early 18th century. Van Verden is best known for his important 1719 - 1721 mapping of the Caspian Sea, which was the most sophisticated and accurate that had been issued to date. A significant cartographic achievement, Van Verden's work on the Caspian led directly to Peter the Great's 1722 invasion of Baku and Derbent and Russian hegemony in the region. Despite his achievements in the Caspian, Van Verden was later passed up by the Tzar in favor of Vitus Behring for the commission to discover a Northeast Passage through the Russian Arctic. Around 1718 the Russian Tzar, Peter the Great, sponsored a number of cartographic expeditions to the farthest reaches of his vast empire. Most of these were headed up by Dutch navigators, the most experienced and mercenary of the era. Carl Van Verden, a Dutch seaman, was commissioned as a Russian naval officer and assigned the task of mapping the Caspian Sea. Though well known since antiquity the world’s largest lake was largely ignored by surveyors until Van Verden’s work in the early 18th century. Van Verden’s work had significant political ramifications. Peter the Great, Russia’s most expansionist Tzar, was determined to make the Caspian a “Russian Lake” and invaded the region in 1722 seizing Derbent and Baku. Copies of Van Verden’s work eventually made their way to Paris via Nicholas de L’Isle, brother to the more famous cartographer G. de L’Isle. Geographers in Paris quick recognized the importance of the work and the era most significant cartographers and map publishers, including Homann, De L’Isle, Moll, and Covens and Mortier, were quick to copy and publish their own variants of the Van Verden chart. This example is of the more obscure such charts. Published in Paris around 1730, this map offers a number of important elements. All text is in both French and transliterated Russian, so “Bulsebek” becomes “Usbech” and “La Mer Caspie” becomes “More Gualenskoi”, etc. Many of the mountains along the lake’s western and southern shores are noted and curiously rendered with an unusual lake-centric orientation. Also noted are the Caspian’s various reefs, shoals, sandbars, and other undersea dangers.
Bland arbeten:
Carte Marine de la Mer Caspiene.
(" "10565)

Tillbaka till början.

VESTLY, JONAS TORSTENSEN.

Biografiska uppgifter:1857-1904. Född i Ly, död i Christiania (Oslo).
Norsk underofficer. 1879 blev han sergeant och 1889 tjänstgjorde han i Kristiansand tills han 1890 blev fanjunkare vid Generalstaben. Han utgav ett par kartor över Kristiansand med omnejd samt ett över Norges militära indelning (1892). Redaktör för Underofficerskalenderen i Norge 1896-1903.
(U.B. - Underofficersbladet, 1904." "10420)

Tillbaka till början.

VISSCHER, CLAES (eller NICOLAS ) JANZON.

Biografiska uppgifter:1586-1652. Född och död i Amsterdam.
Holländsk kartograf. Gick i lära som kopparstickare och kartritare hos Jodocus Hondius och grundlade därefter sitt eget konstförlag. Visscher var en duktig kopparstickare, som förutom kartor även utförde landskaps- och historiska bilder. Hans firma övertogs av sonen Nicolas (1618-79) och senare sonsonen Nicolas Visscher (se denne). Deras firma gav ca. 1660 ut en "Atlas Contracuts" och ca. 1680 en "Atlas minor" som både kom i en rad utgåvor. Deras kartplaner användes också i stor utsträckning av andra kartutgivare, både i Holland och andra länder. Kartor av den äldre Visscher räknas som ganska sällsynta. Han uppträder vanligtvis under sitt latinska namn Nicolaus Joh. Piscator. Claes Jansz. ging rond 1608 in het huis "Op de Kolck inde Visscher" wonen. In het begin lag de nadruk op het versieren van de kaarten van Blaeu en Hondius. Later begon hij zijn eigen drukkerij en startte ook met de productie van kaarten. In 1611 kocht hij een huis in de gerespecteerde Kalverstraat, waar ook belangrijke concurrenten, zoals Hondius en Kaerius, waren gehuisvest. De naam van het huis werd nu: "De Visscher". De winkel zou tot een grote kunsthandel uitgroeien. Hij werd beroemd door zijn zogenaamde “historie-prenten” met typisch Hollandse landschappen en eigentijdse krijgstaferelen. Ook publiceerde hij enkele atlassen en zo'n 200 etsen. Een van de indrukwekkendste voorbeelden is het grote stadsprofiel van Amsterdam uit 1611. Vanaf 1620 ontwierp hij losse landkaarten waaronder één van de Britse Eilanden. Voor zijn eerste atlas: “Belgium sive Gemania Inferior” uit 1634 gebruikte Claes de door hem in 1623 aangekochte koperplaten van Kaerius' atlas “Germania Inferior” uit 1622. Deze atlas bevatte, naast de kaarten van Kaerius, een reeks oorlogskaarten en een aantal kaarten met de inmiddels bekende mooi versierde omkadering, waarschijnlijk door de uitgever zelf gegraveerd. Deze atlas werd in 1637 en in 1645 heruitgegeven. Een andere atlas van Claes, de "Tabularum Geographicarum Contractarum" van 1649, was gebaseerd op Langenes' "Caert Thresoor". Veel van de door Claes uitgegeven kaarten werden gegraveerd door Abraham Goos. Evenals Johannes Janssonius was ook Claes verwant aan Jodocus Hondius. Hij stierf in 1652 en werd begraven in de Nieuwezijds Kapel.
Bland arbeten:
Atlas Contracuts. Atlas minor.
(Nederl. biogr., VII. - Tooley." "10422)

Tillbaka till början.

VISSCHER, NICOLAS.

Biografiska uppgifter:1649-1709.
Sonson till Claes Visscher. Nicolaes I werd opgevolgd door zijn zoon Nicolaes II. Hij verkreeg in 1682-1683 een zelfde soort octrooi als zijn vader. Er is een catalogus bekend uit die jaren die veel duidelijk maakt over het soort materiaal die de uitgeverij aanbood. Slechts 10 % bestond uit kaarten, de rest had betrekking op prentwerk. De Visschers zagen hun winkel in de eerste plaats als een kunsthandel, maar er was ook een grote keus aan kaarten voorhanden. De catalogus vermeldt ook de grote wandkaarten waarvan er weinig bewaard zijn gebleven. Atlas-uitgaven van Nicolaes II: Atlas Minor” uit 1683. Germania Inferior” uit 1684. Stoel des Oorlogs in Nederland” uit 1694. De “Atlas Minor” was niet zo klein als gelijknamige atlassen uit die tijd. De uitgave was op folio formaat (ongeveer het huidige A4) en bevatte tussen de 60 en 150 kaarten. Wat Visscher’s uitgaven onderscheidt van die van hun concurrenten is hun nadruk op het uitbeelden van de oorlogshandelingen uit die dagen. Nicolaes II kreeg steeds meer kaarten van eigen fabricage tot zijn beschikking en werd minder afhankelijk van de vroegere werken van vader en grootvader. Verouderde Visscher kaarten werden in 1684 bij opbod verkocht. In 1697 werd het octrooi vernieuwd en er kwam onder meer nog een uitgave van de Atlas Minor op de markt. In 1702 stierf Nicolaes II en ook hij werd in de Nieuwezijds Kapel bijgezet. Zijn weduwe Elizabeth Verseyl nam de zaak over. Verschillende titels werden opnieuw uitgegeven. Een nieuwe verzameling was: “De Stoel des Oorlogs in de Werelt”. Na haar dood in 1726 werd de uitgeverij overgenomen door Andries de Leth. Behoorlijk wat koperplaten kwamen in handen van Pieter Schenk en Carel Allard.
Bland arbeten:
Atlas Minor, uit 1683. Germania Inferior, uit 1684. Stoel des Oorlogs in Nederland, uit 1694.
(" "10424)

Tillbaka till början.

Vooght, Claes Jansz.

Biografiska uppgifter:fl 1680-96.
Not much is known of Vooght's personal life beyond his own description of himself as a 'surveyor and teacher of mathematics and the art of navigation' on which he was a prolific writer. He is noted as the author of charts in Johannes van Keulen's Zee-Fakkel; indeed, on some editions only his name appears and in consequence the Zee-Fakkel is often catalogued under his name.
(" "10583)

Tillbaka till början.

VOOGT, CLAES JANSZ.

Biografiska uppgifter:Död 1696.
Holländsk matematiker. För firman van Keulen (se denne) utarbetade han under 1690-talet ett sjökartverk. "De nieuwe groote lichtende Zee-Fakkel" som senare kom i flera upplagor. På titelbladet kallar han sig "Geometra en Leermester der Wiskunst".
Bland arbeten:
De nieuwe groote lichtende Zee-Fakkel.
(Phillips." "10426)

Tillbaka till början.

W

Waesbergen, Johannes Janssonius van.

Biografiska uppgifter:fl. 1661-81 (JAN JANSSON'S HEIRS)
Van Waesbergen, established as a bookseller in Amsterdam, acquired by inheritance from his father-in-law Jan Jansson many of Jansson's plates including those of the Atlas Minor, the Civitates Orbis Terrarum and the Atlas of the Antique World. These works were republished by him, or after his death in 1681 by his son, also named Johannes. For a time he was associated with Moses Pitt in the abortive attempt in 1680-81 to publish an English version of the major atlases by Blaeu and Jansson.
(" "10579)

Tillbaka till början.

WAGHENAER, LUCAS JANSZOON.

Holländsk kartograf i slutet av 1500-talet. Efter att ha vunnit ett rykte som erfaren skeppare och lots började han som den förste i världen med att ge ut en sjökartsatlas. Den kom ut 1584-85 under titeln "Spiegel der Zee-Vaerdt". Den kom senare i en rad utgåvor på olika språk. 1592 följdes den av "Tresoor der Zee-Vaert". Dessa två verk var epokgörande inom sjökartografins område och namnet "Waghenaer" var under en lång tid synonymt med bra sjökort. Han gav även ut en översiktsplan och en karta över sin hemstad Enkhuysen. By the third quarter of the sixteenth century an ever increasing volume of the wealth of the New World and the Indies was reaching Lisbon and the Spanish ports, there to be trans-shipped to Northern and Western Europe. This trade was almost entirely in the hands of the Dutch so it was logical that one of their pilots should produce the first set of effective navigational charts. These were compiled under the title Spiegel der Zeevaerdt, by Lucas Janszoon Waghenaer, a native of Enkhuizen on the Zuider Zee, an experienced seaman and pilot. His magnificently produced charts embodying all the latest contemporary knowledge of navigation and position-finding set a standard which was followed by others for the next century or more -indeed, some of the symbols employed are still in use today. The charts in the first edition, covering the coast lines from Holland to Spain and the North Sea and Baltic, were engraved by the van Doetecum brothers and printed by Plantin: those in the English edition, which was translated by Sir Anthony Ashley and issued in 1588 - the year of the Armada - were engraved by de Bry, Hondius, Rutlinger and Ryther, who also engraved some of Saxton's maps. The charts are extremely picturesque with elaborate cartouches, ships in full sail and the sea monsters so commonly used as decoration in maps of the period. Place names are given on the coasts but comparatively few are shown inland; cliffs on the coastline are drawn in elevation; navigational landmarks and hazards, anchorages, soundings and tidal details are indicated and the scale is shown in English, Spanish and Dutch leagues. Altogether some of the most handsome maps ever produced. The charts became so universally popular that their name, anglicized to 'Waggoner', came into use in English as a generic term for sea charts of all kinds.
Bland arbeten:
Spiegel der Zee-Vaerdt. Tresoor der Zee-Vaert.
(Nederl. biogr. - Nissen. - Phillips." "10430)

Tillbaka till början.

WALCH, JOHANN.

Biografiska uppgifter:1757-1824.
Kartograf och kartförläggare.
Bland arbeten:
Kriegsschauplatz oder Graenzkarte zwischen Deutschland u. Franckreich... ca 1795.
(" "10428)

Tillbaka till början.

WALKER, J. & CO.

Engelsk kartgravör och förläggare. Av deras produktion kan nämnas "British Atlas" som utkom 1837 och som till 1879 kom ut i 17 nyutgåvor.
Bland arbeten:
British Atlas.
(Phillips." "10432)

Tillbaka till början.

Wallroth, Christoffer Johan.

Biografiska uppgifter:Född 1841 15/4 Filipstad. Död 1916.
Stud. 1865-68 vid Konstak. därefter utomlands. Repr. i ett flertal museer bl.a. Nationalmuseum. Morbror till Selma Lagerlöf.
(Sv. K.lexikon." "10593)

Tillbaka till början.

WATKINS, JULIA.

Brittisk amatörtecknerska. Oidentifierad.
(" "10434)

Tillbaka till början.

WELLS, EDGAR.

Biografiska uppgifter:1667-1727.
Engelsk kartograf. 1701 gav han i Oxford ut en atlas med titeln "New Set of Maps of Ancient and Present Geography". Den följdes av tre nyutgåvor, den senaste 1726. Hans kartor är mycket schematiska och enkelt ritade men likväl inte helt utan dekorationer.
Bland arbeten:
New Set of Maps of Ancient and Present Geography.
(Tooley. Phillips." "10436)

Tillbaka till början.

WESTENBURG, (JOANNE).

Doctor Medicine & Mathematics, cartographer,
Bland arbeten:
Bentheim Blaeu 1635, 1649 & 1662; Bentheim, Hondius 1633.
(Tooley." "10438)

Tillbaka till början.

WHITTLE, JAMES.

Biografiska uppgifter:Död 1818.
Engelsk kartförläggare. Tillsammans med Robert Laurie (se denne) övertog han 1794 Robert Sayers (se denne) konsthandel och kartföretag i London. Under firmanamnet R. Laurie & J. Whittle utgav de en rad atlasverk som "A new elegant imperial sheet atlas" (1798), "The complete East India pilot" (1800) och "A new juvenile atlas". Då Laurie drog sig tillbaka från företaget 1812 blev firmanamnet ändrat till Whittle & Laurie.
Bland arbeten:
"A new elegant imperial sheet atlas. The complete East India pilot. A new juvenile atlas.
(Dict. nat. biogr. - Phillips." "10440)

Tillbaka till början.

WICHERINGE, BARTHOLDUS.

Cartographer.
Bland arbeten:
Groninga Dominium 1630, used by Blaeu and Hondius.
(Tooley." "10442)

Tillbaka till början.

WILKINSON, ROBERT.

Engelsk kartograf omkring år 1800. 1794 gav han ut "A general Atlas" som kom i flera upplagor och 1797 "Atlas classica" som även den kom i flera upplagor.
Bland arbeten:
A general Atlas. Atlas classica.
(Phillips." "10444)

Tillbaka till början.

Willermoz, Pierre-Jacques

Bland arbeten:
Encyclopédie ou dictionnaire universel raisonné des connaissances humaines.
(" "10527)

Tillbaka till början.

WILSE, JACOB NICOLAI .

Biografiska uppgifter:1735-1801. Född i Lemvig på Jylland i Danmark, död i Eidsberg.
Norsk präst. År 1752 började han studera och tog 1756 en examen i teologi. Efter flera års verksamhet som informator i olika städer i Danmark blev han 1768 sockenpräst i Spydeberg. Samma år tog han magistergraden. 1784 fick han titeln professor och 1785 blev han sockenpräst i Eidsberg. Av hans omfattande författarskap kan speciellt nämnas ypperliga topografiska beskrivningar över de två socknar där han verkade som präst. Förutom kartor över dessa pastorat utarbetade han även andra specialkartor över distrikten runt Glommas nedre utlopp samt Christiania (Oslo) med omnejd. 1781 slutförde han en ny karta över den andra delen av Akershus stift, med en rad rättelser och kompletteringar av Wangensteens äldre karta. Wilses karta blev utgiven av vetenskapssällskapet i Berlin. - Wilse betraktade sig helt som norrman och var en av upplysningstidens mest framstående patrioter. Han förespråkade framförallt ett norskt universitet. Han var medlem av vetenskapssällskapen i Trondheim och Göttingen.
(Ehrencron." "10446)

Tillbaka till början.

WIT (WITT), FREDERICK de.

Sonson till Frederick de Wit d.ä. Tog över faderns verksamhet. Vid sin död övertogs firman av J. Covens (se denne) och C. Mortier (se denne).
(" "10450)

Tillbaka till början.

WIT (WITT), FREDERICK, de, d.ä.

Holländsk kartograf som verkade i Amsterdam på 1600-talet. de Wit var utbildad kopparstickare och grundlade 1648 ett förlag för kopparstick och konstböcker. Tyngdpunkten i förlaget blev efterhand handeln med kartor, vilka han själv ritade och graverade. År 1698 överlät han företaget till sin son med samma namn (se denne). Firman utgav ca. 1675 ett sjökartverk, ca 1680 en specialatlas över Nederländerna, och ca 1688 en större atlas. 1708 kom en stor atlas som innehöll kartblad gjorda under åren 1634-1708 av många olika kartografer. En förlagskatalog från 1706 tar upp över 400 land- och sjökort.
(Nagler. - Phillips." "10448)

Tillbaka till början.

WYLD, JAMES.

Biografiska uppgifter:1812-87.
Engelsk geograf. Han var son till James Wyld (se denne). Fick först militär träning men gick snart över till faderns verksamhet. Han köpte William Fadens (se denne) kartförlag och blev 1830 medlem av Royal Geographical Society. Hans företag blev med tiden mycket omfattande och 1854 fanns den på tre olika ställen i London. Som kartutgivare ansträngde han sig alltid för att tillgodose det aktuella behovet. I hans produktion finner man således specialkartor över guldgrävardistrikt, krigskartor osv. Hans "Popular Atlas" fick stor utbredning. Wylds kartor kom ofta kompletterade med värdefulla geografiska upplysningar. Hans största verk som geograf var emellertid en väldigt väl genomarbetad jordglob, som han slutförde 1851. Den var 60 fot hög, 40 fot i diameter och upplyst med gas. Wyld hade titeln kunglig geograf.
Bland arbeten:
Popular Atlas.
(Dict. nat. biogr." "10452)

Tillbaka till början.

Wytfliet, Cornelis.

Biografiska uppgifter:fl. 1597.
Little is known of Wytfliet except that he was a native of Brabant, but there is no doubt about the importance of his only atlas, which was the first one printed to deal exclusively with America. Although its title indicated it to be a 'supplement to Ptolemy', Part 1 covered the history of the discovery of America and its geography and natural history and Part II consisted entirely of contemporary maps of America and a world map based on Mercator.
(" "10571)

Tillbaka till början.

X

Y

Z

ZAHRTMANN, CHRISTIAN CHRISTOPHER.

Biografiska uppgifter:1793-1853. Född i Viborg, död i Köpenhamn.
Dansk sjöofficer. Som ung kadett och löjtnant utmärkte han sig under kriget med England 1807-14. Han avancerade senare och blev så småningom viceamiral 1852. Då kriget med England var slut påbörjade Zahrtmann studier i hydrografi och geodesi, och blev 1819 anställd vid mätningar på Jylland. 1826 blev han direktör för Sjökortsarkivet. Där gjorde han ett förtjänstfullt arbete vid utmätningen av de danska farvattnen och anläggningen av en rad fyrar. 1848-50 var han marinminister och 1852 blev han överekipagemästare vid Holmen i Köpenhamn. Han offentliggjorde ett antal avhandlingar om kartografiska och sjömilitära frågor.
(Bricka." "10454)

Tillbaka till början.

ZENO, NICOLO.

Biografiska uppgifter:Ca. 1550. Han föddes i Venedig 1515
Italiensk författare. Hade under årens lopp en rad höga förtroendeposter i republiken Venedig. 1543 deltog han i beskickningen till kejsare Karl V. Han hade vunnit rykte som författare, matematiker och geograf, då han 1558 utgav en reseberättelse från de nordiska farvattnen, byggd på gamla familjeupptäckter. Enligt dessa vistades två bröder från Venedig, Nicolo och Antonio Zeno, under åren runt 1390 på ön Frisland mellan Skottland och Grönland och utförde stora bedrifter i tjänst hos landets furste, Zichmni. Med berättelsen om de två brödernas resor i det nordliga Atlanten som underlag utarbetade Zeno en karta som medföljde boken. Här är Frisland och en rad andra okända öar ritade med stor noggrannhet. På grund av författarens anseende blev boken accepterad av samtiden men efter hand som kunskapen om dessa farvatten ökade, och det visade sig att de sjöfarande aldrig återkom, började man tvivla på sanningen i berättelsen. Under flera år har lärda, vetenskapsmän, geografer och historiker gjort Zenos bok till föremål för vidlyftiga diskussioner. Starka argument talar för att både berättelsen och kartan är ett falsarium, troligen som ett led av rivaliteten mellan Venedig och Genua om att vara ledande på alla områden, framförallt upptäckten av Amerika. Andra hävdar att Zeno handlade i god tro då han utgav sin bok.
(Bagrow. - Salmonsen." "10456)

Tillbaka till början.

ZÜRNER, ADAM FRIEDRICH.

Biografiska uppgifter:1680-1742. Född i Marieney, Sachsen, död i Dresden.
Tysk kartograf. Han studerade i Leipzig där han tog magistergraden. Studierna var egentligen teologi, men han ägnade sig hellre åt geometetri och mätning. Efter att år 1705 blivit präst, fortsatte han sina matematikstudier och företog lantmätningsarbeten i sin socken Skaffa i Sachsen. 1722 övergav han den andliga banan och ägnade sig helt och hållet åt geografi. Redan 1719 hade han gett ut en stor karta över Sachsen i 16 blad, kompletterat med ett band med upplysningar. Detta verk utkom i ett stort antal utgåvor. Ett annat viktigt verk var en stor specialatlas över Sachsen med 80 generalkartor. Detta verk utgavs först efter Zürners död. Allt som allt känner man till 900 kartor gjorda av honom. De flesta är specialkartor över tyska områden. Zürners kartor blev aldrig samlade i en komplett atlas utan finns spridda i ett antal geografiska verk. Han utgav även ett antal topografiska avhandlingar över tyska provinser.
(Allg. d. Biogr." "10458)

Tillbaka till början.

Å

ÅKERLAND, ERIK.

Biografiska uppgifter:1754-1835. Född i Stockholms län, död i Stockholm.
Svensk kopparstickare. Han var först elev hos kopparstickaren professor Per Floding och gick senare i lära hos medaljgravören Gustaf Ljungberger. 1781 blev han anställd i kartgravören Fredrik Akrels globverkstad i Stockholm. Omkring år 1790 utförde han graveringarna till Nordenankars (se denne) sjökort och ca. 1797 hans generalkarta. I övrigt ägnade Åkerland sig mycket åt kartor för skolbruk. Bland hans kopparstick kan särskilt nämnas porträtt, samt en stor översikt, "Stockholm och dess sköna nejder". In 1781, was accepted as an apprentice in map engraver Fredric Akrel's Stockholm workshop. Produced some of the engravings for Nordenankar's sea charts. Åkerland and Carl Fredric Akrell were responsible for the copperplate engravings for Sweden's Marine Atlas (Sveriges Sjöatlas). Even after his 80th birthday, he worked producing maps "for the tuition of youth". Kopparstickare, etsare och kartgravör. Född 1754 6/4 i Stockholms län, död 1835 11/11 i Stockholm (Klara). »Född bondson.» Kallade sig i unga år Åkerlund. Elev av Per Floding vid slutet av 1770-talet. Synes 1779 ha varit i lära hos medaljgravören Gustaf Ljungberget enligt följ. passbegäran: »Hos Kongl. Slottscancelliet anhåller undertecknad om pass till Småland för eleven, graveuren Eric Åkerland. Stockholm 6 junij 1779. Gust. Ljungberger.» Studerade vid Konstakademien från dec. 1779. Antogs 1781 16/10 som gesäll vid Fredrik Akrels globverkstad i Stockholm. 1835 11/11 »afled i Stockholm den i sin konst ganska utmärkte gravören Erik Åkerland, hwars hand man har att tacka för de flesta kartor som begagnas till ungdomens underwisning. Sysselsatte sig ännu kort före sin död wid 83 års ålder med detta yrke, som han omfattade med ungdomswarma» (Wexiö-Bladet 1836 27/11).
Bland arbeten:
Stockholm och dess sköna nejder. A. M. PORTER, Don Sebastian, konung af Portugal, I-II, Sthlm 1825: 2 genrebilder, kpst. Stockholm och dess sköna nejder, 51 byggnader och monument å samma bkd, efter C. G. Blom, kpst. Ett flertal kartor, bl. a. över Ålands skärgård, 1779, Finska viken, 1788, och Norge med Kristiania, 1816. Bataille emellan svenska flottan.. .och ryska flottan vid Ölands södra udde 1789, efter A. Sjöstierna, kpst. M. SCHENSTRÖM, Afhandling om Strömsholms canal och slusswärk, Uppsala 1797: karta över Strömsholms kanal, efter G. Norenius. C. H. BÄCK, Väg-visare genom Upsala höfdingedöme, Uppsala 1801: vägkarta, 1801. A. SPARRMAN, Resa till Goda Hopps-udden, Södra pol-kretsen och omkring jordklotet, samt till Hottentott- och Cafferlanden, åren 1772-76, II, Sthlm 1802: ett 10-tal utsikter och folktyper från Afrika och Söderhavsöarna, kpst. P. A. GRANBERG, Staden Göteborgs historia och beskrifning, I-II, Sthhn 1815: karta över Göteborgs skärgård, 1815.
(Hultmark. - Lönborg. Hultmark, 1944. Sveriges sjökartor – A. Hedin." "10460)

Tillbaka till början.

ÅRRE, OLOF JACOBSSON.

Biografiska uppgifter: Född 1731 (ej 1732) 22/3 i Härnösand, död 1809 16/7 i Täby, Husby-Lyhundra sn (Sthlm).
Lantmätare och ingenjör. Tecknare, kopparstickare och modellör.Son av rektorn Jacob Å. och Elisabeth Plantin. Student via Uppsala universitet 1748. Erhöll av rikets ständer ett stipendium för att lära sig teckna och gravera och utbildade sig i dessa ämnen för Jean Eric Rehn i början av 1750-talet. Förkovrade sig ytterligare som gravör för Per Floding från 1766. Avlade lantmäteriexamen 1754. Tjänstgjorde som ritare vid Vetenskapsakademien 1755 2/8 — 1784 4/2. Lärde sig modellera för Adrien Masreliez 1757-59. Utnämndes 1760 till föreståndare för en av ständerna 1757 grundad metall-, manufaktur-, rit- och modellskola, där han även undervisade i ornamentsritning och modellering. Ledamot av Konstakademien 1774. Jfr G. MALMBORG, Årres ritskola, i S:t Eriks årsbok, 1932.
Bland arbeten:
F. H. AF CHAPMAN, Architectura navalis mercatoria, Sthlm 1768: försättsblad med utsikt av Stockholm från Saltsjön, 1768, kpst. Charta öfwer Götha elfs och Trollhättans belägenhet, 1770. Charta öfwer slussarne wid Carlsgraf och Åkerström, 1770. Charta öfwer Trollhätte slusswerk, 1770.
(Hultmark, 1944." "10462)

Tillbaka till början.

Ä

Ö

ÖSTERBERG, ERIC.

Biografiska uppgifter:Född 1746 12/6 i Uppsala, död före 1779 i dec., trol. i Lovisa.
Akademigravör. Underofficer. Son av ullkammaren Carl Ö. och Brita Menlös. Elev av Anders Åkerman i Uppsala från 1759. Volontär vid Fortifikationen 1771. Överflyttade 1773 till Åbo, där han var verksam som akademigravör till 1777. "Graveuren wid kongl. academien härstädes Eric Österberg har till allmänhetens och i synnerhet scholornes tjänst, i koppar stuckit en swensk och latinsk föreskrift, jämwähl alphabeterne, som med wacker stil och accuratesse äro förfärdigade, och säljes i partie för 2 dal. 26 öre, men styckewis för 5 dal. K:mt..." (Tidningar utgifne af et sällskap i Åbo 1776 29/2). Ö. begav sig 1777 till Lovisa, där han tog tjänst som underofficer vid ett värvat regemente.
Bland arbeten:
S. DURAEUS, De visu, diss., resp. J. Södervall, Uppsala 1765: schematisk framställning av ögat jämte geometriska figurer, kpst. Ö. graverade ett flertal geometriska figurer för matematiska dissertationer vid Åbo akademi och Uppsala universitet under presidium, av bl.a. M. J. ALOPAEUS, Åbo 1764-74, O. S. WETTERQUIST, Uppsala 1765, S. DUILEUS, Uppsala 1766, H. H. WALLENBERG, Uppsala 1766, samt för A. PLANMAN, Åbo 1776. Karta över Bornholm, efter T. Cöhler, 1765. A. ÅKERMAN, Atlas juvenilis. 1:a uppl., Uppsala 1768: 16 kolor, kartblad över Europa; 2:a uppl., u. o. [1774]: 20 kolor. kartblad över Europa. C.F. GEORGII, De insula Sela, Sudermanniae, diss., resp. E. Humbla, Uppsala 1771: karta över Selö i Mälaren. DENS., De paroecia Braenkyrka toerneae meridionalis in Sudermannia, diss., I, resp. J. W. Brannius, Uppsala 1769: tab. med kufiska mynt, etsn. J. IHRE, De runarum in Suecia antiquitate, diss., resp. U. von Troil, Uppsala 1769: tab. med 3 runstenar och runalfabet, etsn. H. G. PORTHAN, Narratio R. V. Pauli Juusten episcopi Aboénsis de legatione sua russica, diss., I, resp. G. W. Rydman, Åbo 1775: vapensköld, etsn. J. LINDELL, Cantilenae selectiores, Åbo 1776: titelblad, titel och vignett med lekande skolpojkar, inom rik rokokoram, efter G. P. Nordberg, kpst., samt 15 text-och notsidor, kpst.
(" "10464)

Tillbaka till början.